000329
JämO:s remissvar betänkandet gällande översyn av Jämställdhetslagen
I sitt remissvar över betänkandet En översyn av jämställdhetslagen, SOU 1999:91 föreslår JämO två helt nya lagregler: en som skyddar arbetstagare med föräldraansvar mot diskriminering och en som föreskriver att arbetsgivare ska genomföra en treårig jämställdhetsanalys av de anställdas löner.
JämO konstaterar att jämställdhetslagen saknar skydd mot diskriminering i ett antal situationer. En sådan är när arbetstagare, oftast kvinnor men även män, missgynnas för att de har eller förmodas få barn. Hon föreslår därför att lagen kompletteras med en regel som skyddar mot diskriminering som har sin grund i föräldraansvar.

Idén att införa en jämställdhetsanalys av löner som under perioden 2001-2003 ska avskaffa alla könsberoende löneskillnader är JämOs svar på utredarens förslag till ändring av bestämmelserna om kartläggning av löneskillnader mellan kvinnor och män. JämO ser förslaget som helt otillräckligt. Det leder inte till aktivt arbete mot osakliga löneskillnader på arbetsplatserna. Ett skäl är att fackliga företrädare inte får rätt att ta del av löneuppgifter i den utsträckning som behövs för att analysera löneskillnader mellan kvinnor och män. JämO föreslår att arbetsgivare och fackliga företrädare (som kan beläggas med tystnadsplikt om lönerna) i samverkan under de två första åren ska analysera företagets kriterier för lönesättning, granska kvinnors och mäns löner både inom grupper som utför lika arbete och mellan grupper med likvärdigt arbete, analysera orsakerna till löneskillnaderna och göra en betalningsplan för att utjämna eventuella osakliga skillnader. Det tredje året ska lönerna justeras och en plan göras för hur man under kommande år kontrollerar att det uppnådda resultatet består.

När det gäller förslaget i övrigt tillstyrker JämO att en definition av indirekt diskriminering införs i jämställdhetslagen. Att diskrimineringsförbuden vid anställning och befordran föreslås få samma utformning som i de tre övriga diskrimineringslagarna och därmed blir överensstämmande med EG-rätten välkomnas också; likaså att beviskravet för den som anser sig vara diskriminerad sänks, från att bevisa bättre meriter till att lägga fram fakta som ger anledning att anta att diskriminering föreligger.

JämO är däremot starkt kritisk till utredarens uppfattning att förbudet mot lönediskriminering inte ska ändras. Det innebär att kravet att finna en jämförelseperson som utför lika eller likvärdigt arbete består och att beviskravet för den som anser sig lönediskriminerad ligger kvar på en högre nivå än vid andra former av diskriminering. Om utredarens förslag antas kommer jämställdhetslagen på den punkten att avvika från de övriga svenska diskrimineringslagarna och, vad värre är, klart strida mot EG-rätten, framhåller JämO.

JämO reagerar mot utredarens beskrivning av arbetsvärdering som subjektiv och därför mindre tillförlitlig. Hon hävdar att hela arbetsrätten och även kollektivavtalen bygger på dolda subjektiva värderingar om t ex olika arbetens inbördes värde. Med bra arbetsvärderingsmetoder kan man öppet granska om avtalens kriterier för lönesättning är könsneutrala. JämO vill att kvalitetskrav på arbetsvärderingssystem som kan användas vid lönetvister förs in i lagens förarbeten. Arbetsdomstolen ska också kunna tillkalla experter på arbetsvärdering i lönetvister.

JämO tillstyrker att skadestånd vid brott mot diskrimineringsförbuden inte längre delas om flera personer diskrimineras samtidigt. JämO vill ändra arbetsdom-stolens praxis att lägga skadestånden på samma låga nivå som vid brott mot lagen om anställningsskydd. Lagstiftaren måste enligt JämOs mening markera att diskriminering på grund av kön, ras, religion, funktionsnedsättning eller sexuell läggning är allvarligare än t ex en vanlig uppsägning utan grund.
JämO välkomnar förslaget att få tillträde till arbetsplatser för sina utredningar men anser att myndighetens problem inte löses med mindre än att JämO - och även de övriga diskrimineringsombudsmännen - får lika långtgående rättigheter som yrkesinspektionen har vid sin kontroll av arbetsmiljö.

JämO tillstyrker att centrala fackliga organisationer får rätt att begära vitesföreläggande hos jämställdhetsnämnden om arbetsgivare t ex vägrar att upprätta jämställdhetsplaner. JämO föreslår att jämställdhetsnämnden slås ihop med nämnden mot diskriminering (som har frågor om etnisk diskriminering) och att den nya nämnden får en sammansättning där jurister och sakkunniga i diskrimineringsfrågor är fler än företrädarna för arbetsmarknadens parter.


9912 20 Nya föreskrifter på gång………

1999:7 Första hjälpen och krisstöd. Träder i kraft den 1 juli 2000 och upphäver samtidigt föreskriften om första hjälpen vid olycksfall och akut sjukdom, AFS 1984:14 samt allmänna råd om ögonspolning, AFS 1986:25
1999:8 Användning av pressar och gradsaxar. Träder i kraft den 1 april 2000 och upphäver samtidigt AFS 1987:15 Pressar och AFS 1990:5 Gradsaxar
1999:9 Upphävande av vissa regler från Arbetarskyddsstyrelsen. Vid utgången av december 1999 upphävs Anvisningshäfte nr 97, Skidliftar och Anvisningshäfte nr 129, Stol- och korgliftar
1999:10 Stegar och arbetsbockar. Träder i kraft den 1 april 2000 och upphäver samtidigt AFS 1985:15 med samma namn.
1999:11 Cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt. Träder i kraft den 1 juli 2000 och upphäver samtidigt AFS 1984:8, Cytostatika.