(Information från bl.a. Datainspektionen)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Bestämmelser man måste rätta sig efter när man upprättar ett personregister?
Vilka förändringar sker med den nya personuppgiftslagen, PUL?
Hur får Du veta vad som står om Dig i registret?
Vad kan Du göra om det är fel i registret?
Vad kan andra få reda på om Dig?
Var kommer direktreklam ifrån?
Vad är ett myndighetsregister?
Vilka är de vanligaste myndighetsregistren? (Lista/meny)
Vilka är de viktigaste privata registren?
Hamnar Du i kreditupplyssningsregister om Du utsätts för inkasso?
Vad används kreditupplyssningar till?
Vem bedriver Kreditupplyssningsregister?
När får en upplyssning lämnas ut?
Olika typer av programvarulicenser och villkoren knutna till dem!
Finns det några anvisningar på hur licenserna skall vara dokumenterade?
Det är ett register som kan innehålla allt från personnamn och personnummer till anställningsnummer, kundnummer, telefonnummer bilnummer eller andra kodnummer som kan kopplas till en person.
BESTÄMMELSER MAN MÅSTE RÄTTA SIG EFTER NÄR MAN UPPRÄTTAR ETT PERSONREGISTER?
Personuppgifter som lagras nu när detta skrivs (alltså efter 24 oktober 1998) regleras, som framgår av nästa punkt, av personuppgiftslagen (PUL). Denna lag omfattar, till skillnad från gamla datalagen, alla former av personregister, alltså inte bara ADB-baserade. För att slippa anmälningsplikt till Datainspektionen skall det inom verksamheten utses ett personuppgiftsombud (som anmäls till Datainspektionen). Anmälningsplikt gäller inte för personregister där fysiska personer har gett sitt medgivande till sådant register. Datainspektionens författningssamling (DIFS 1998:1) från den 8 september 1988 föreslår om upphävande på ett tjugotal punkter av den gamla datalagens förfarande (från 1973), angående personregister (som skall gälla i och med PUL's införande). Läs detaljerna (i PDF-format) på Datainspektionens sida http://www.din.se.
VILKA FÖRÄNDRINGAR SKER MED DEN NYA PERSONUPPGIFTSLAGEN, PUL?
Man får inte ha med personnamn (och andra uppgifter som följer därmed) om fysiska personer vid liv i ett automatiserad/ manuell register eller en allmän publikation utan vederbörandes samtycke. Anmärkningsvärt är att EG-direktivet antogs så sent som 1995 men Internet nämns inte alls i lagtexten. Lagen trädde i kraft den 24 oktober 1998 och Internetsidor som har upprättats innan dess får ett uppskov till den 1 oktober 2001.
Kryphål finns det gott om (som alltid med lagen överhuvudtaget!), och det är bl.a. om informationen behandlas i konstnärligt eller journalistiskt syfte. Man behöver inte ens legitimera sig som sådan!
Samtidigt är ett muntligt samtycke av berörd person tillräckligt för en legitim publicering; vem kan bevisa något vid en eventuell tvist!!!
Under ditt liv samlas uppgifter om dig i en mängd register. Du föds, döps, går på dagis, besöker vårdcentral och tandläkare, går i skolor, tar körkort, tar studielån, börjar jobba, betalar skatt, gifter dig, handlar på kredit, tar försäkringar, får barn, går med i facket och föreningar, prenumererar på tidningar, pensioneras...
Du kan i allmänhet inte bli struken ur ett register. Men uppgifter som inte längre behövs för registrets ändamål ska gallras bort. T.ex. ska du strykas ur ett kundregister när du inte längre är kund. Uppgifter om förföljda personer kan beläggas med sekretess.
I vissa fall behöver en myndighet hämta uppgifter från något annat håll. Man kan behöva uppdatera adresser eller kontrollera inkomsten så att bidrag eller avgifter blir riktiga. Sådana samkörningar regleras noga i lagar eller tillstånd från Datainspektionen.
Det finns register som är mycket stora, men Datainspektionen arbetar för att så få personer som möjligt ska ha tillgång till uppgifterna. T.ex. har Riksskatteverket, Riksförsäkringsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen stora databaser, men de flesta -- och känsligaste -- uppgifterna om dig får bara lämnas ut lokalt, dvs. till personal på din skattemyndighet, din försäkringskassa eller din arbetsförmedling.
Detta är en vanlig fråga som Datainspektionen får. Svaret är att de inte vet. Och att de inte ska veta. Det får inte vara möjligt att från samma ställe få tag på alla uppgifter som finns registrerade om en person. Ett sådant storebrorsregister vill ingen ha! (?).
Företag, myndigheter och organisationer för sina register oberoende av varandra. Datainspektionen har en förteckning över företag, myndigheter och andra som registrerar personuppgifter. Men själva personuppgifterna finns bara hos dem som för registren. (Fan tro't!)
HUR FÅR DU VETA VAD SOM STÅR OM DIG I REGISTRET?
Enligt datalagen (10 §) har en person rätt att få veta om hon finns registrerad hos en myndighet eller ett företag och vad som i så fall finns registrerat om henne. På skriftlig begäran ska den som är ansvarig för registret utan dröjsmål och kostnadsfritt en gång om året lämna skriftligt registerutdrag.
Så här kan du skriva en begäran om registerutdrag:
Till............................................
(Myndighet, företag, organisation)
Härmed begär jag med stöd av tionde paragrafen i datalagen registerutdrag från
samtliga de personregister som förs hos Er..................................................
(Ort och datum)
.................................................
(Namn, personnummer och adress.
Namnteckning)
Det finns ett fåtal personregister hos bl.a. polisen, som den registrerade inte kan få utdrag ur.
VAD KAN DU GÖRA OM DET ÄR FEL I REGISTRET?
Den som är ansvarig för ett personregister är enligt datalagen skyldig att rätta felaktiga, ofullständiga eller missvisande uppgifter. Om den registrerade har skadats av registreringen, ska den registeransvarige ersätta skadan.
VAD KAN ANDRA FÅ REDA PÅ OM DIG?
Enligt den s.k. offentlighetsprincipen får allmänheten ta del av allmänna offentliga handlingar hos våra myndigheter. Regeln har kommit till bl.a. för att ge allmänheten insyn i myndigheternas verksamhet. Men vissa uppgifter om dig, t.ex. din taxerade inkomst, blir därmed tillgängliga för alla.
Alla uppgifter hos myndigheterna är inte tillgängliga för alla. Känsliga uppgifter kan sekretessbeläggas (hemligstämplas) och då får de inte lämnas ut till allmänheten. Men i de flesta fall har du tillgång till uppgifter om dig själv.
Offentlighetsprincipen gäller normalt inte uppgifter hos privata företag, föreningar och stiftelser. Däremot gäller datalagens rätt för den registrerade att få se sina egna uppgifter. När myndigheter privatiseras och bolagiseras kan alltså möjligheten till insyn begränsas och bli beroende av om uppgifterna är lagrade på datamedium.
Datainspektionen ska se till att databehandling av personuppgifter inte kränker människors privatliv. De övervakar också att inkasso- och kreditupplysningsföretag arbetar enligt "god sed". Datainspektionen förebygger intrång i den personliga integriteten, korrigerar när det finns risk för övertramp och hjälper enskilda som har råkat illa ut. De fyra viktigaste verksamhetsområdena är:
1.Tillstånd. De prövar bl.a. ansökningar om att få databehandla känsliga personuppgifter eller att få samköra register. Tillstånden förenas med föreskrifter som det är straffbart att bryta mot. (Föreskrifter om ändamål, om information till de registrerade, om gallring, om hur och varifrån uppgifter får hämtas in och till vem de får lämnas ut, om ADB-säkerhet, m.m.)
2.Tillsyn. De gör inspektioner och följer upp klagomål.
3.Information. De anordnar konferenser och föreläsningar. De ger ut skrifter och nyhetsbrev. De besvarar frågor från allmänheten, företag, organisationer och medier.
4.Påverkan. De ger synpunkter på utredningsbetänkanden och förslag från regeringen så att nya lagar och förordningar ska ge ett fullgott skydd för personuppgifter.
Datainspektionen har givit ut en mängd informationsskrifter. De flesta riktar sig till dem som registrerar personuppgifter och beskriver vilka skyldigheter de har.
VAR KOMMER DIREKTREKLAM IFRÅN?
Adresser för direktreklam kommer i de flesta fall från SPAR, Statens person- och adressregister. Du kan skriva till SPAR och begära att uppgifter om dig inte ska lämnas ut för direktreklam. Då spärras din adress för kommersiell reklam, men inte för samhällsinformation från myndigheter.
Om du vill slippa direktreklam kan du skriva så här:
Till:
SPAR-nämnden
Box 2280
103 17 Stockholm
Jag vill inte att de uppgifter som finns om mig i SPAR lämnas ut för direktreklam.
..................................................
(Namn, personnummer och adress.
Namnteckning)
Uppgifter som hämtas från SPAR för direktreklamändamål får i allmänhet bara användas under kort tid. Effekten av en reklamspärr märks alltså ganska snart.
All direktreklam baseras inte på adresser från SPAR. Andra myndighetsregister, t.ex. bilregistret, är vanliga adresskällor, liksom kundregister och medlemsregister. Men om du vill kan du också slippa sådana försändelser. Adresskällan ska alltid anges på direktadresserad reklam. Du kan skriva till källan och begära att dina uppgifter spärras för direktreklam. Om du inte hittar någon uppgift om adresskälla, eller om det kommer reklam trots att du har bett att få slippa, kan du vända dig till Datainspektionen.
1992 ändrades datalagen för att begränsa användningen av personnummer. Innebörden är att personnummer inte får användas där de inte behövs. Datainspektionen har skärpt sin praxis när det gäller personnummer. Kommunala bolag och försäkringsbolag har t.ex. fått avslag på ansökningar om att få använda personnummer som kundnummer, fakturanummer och försäkringsnummer. Kommuner har fått föreskrifter om att ta bort personnumren från sina räkningar. Personnummer bör heller inte finnas i medlemsregister, på adressetiketter eller på utskrifter av anställningslistor, elevlistor, etc.
VAD ÄR ETT MYNDIGHETSREGISTER?
Förutom att datalagen ger dig rätt att se datalagrade uppgifter om dig själv, gäller också offentlighetsprincipen för myndigheters register. Den innebär att du har rätt att se alla uppgifter som inte är sekretessbelagda, alltså även uppgifter om andra personer. När en myndighet, t.ex. inom en kommun, privatiseras eller bolagiseras, kan i vissa fall offentlighetsprincipen upphöra att gälla. Datalagen gäller dock för alla bolag. Det innebär att vid privatisering och bolagisering kan rätten till insyn begränsas och bli beroende av om informationen är datalagrad.
Vissa stora, centrala myndighetsregister är beslutade av regering eller riksdag. Många av dessa s.k. statsmaktsregister regleras av särskilda registerlagar som finns publicerade i Svensk Författningssamling (SFS). De flesta registerlagarna finns också i lagboken. I det följande anges SFS-numren för de viktigaste registerlagarna. Lagbok och SFS finns på biblioteket.
VILKA ÄR DE VIKTIGASTE MYNDIGHETSREGISTREN?
Lista över de största och viktigaste personregistren som var i drift hos myndigheter i januari 1996.
Centrala studiestödsnämnden (CSN)
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)
Patent- och registreringsverket (PRV)
Statens löne- och pensionsverk
Statistiska centralbyrån (SCB)
Tullverket (Generaltullstyrelsen)
Verket för högskoleservice (VHS)
-------------------------
171 84 Solna
Register rörande arbetsskador (ISA) omfattar uppgifter om samtliga personer som har skadats i arbetet sedan 1979. ISA är ett hjälpmedel för förebyggande åtgärder inom arbetsmiljön.
Samordnat arbetsställeregister för Arbetarskyddsverket (SARA) är ett stöd för yrkesinspektionens tillsynsverksamhet. SARA innehåller bl.a. uppgifter om arbetsställen och skyddsombud.
Arbetarskyddsverkets BASregister över arbetsställen (ABAS) är ett centralt register med basfakta om alla verksamma företag (både juridiska och fysiska personer) inom landet och deras arbetsställen.
-------------------------
och länsarbetsnämnder (För adress, se telefonkatalogen)Det finns totalt 24 länsarbetsnämnder som sorterar under den centrala myndigheten Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS, se nedan). Varje länsarbetsnämnd har i sin tur ett antal kontor, arbetsförmedlingar.
Arbetsförmedlingsregister med uppgifter om arbetssökande och arbetsgivare regleras i lagen om arbetsförmedlingsregister (SFS 1994:459). Förutom basuppgifter får (med den arbetssökandes samtycke) också registreras kod för arbetshandikapp, uppgift om läkarintyg, sociala och ekonomiska förhållanden samt slutsatser av utredande samtal.
Bidragssystem
. Register med personuppgifter och uppgifter om t.ex. beslut om beredskapsarbete. Registren finns hos länsarbetsnämnden i varje län.-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
171 99 Solna
Riksomfattande statistik, exempelvis över arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbete, regleras i lagen om arbetsförmedlingsregister (SFS 1994:459).
-------------------------
Centrala studiestödsnämnden (CSN)
851 82 Sundsvall
I studiestödets informationssystem (STIS) administreras bl.a. Studiestödsregistret och Hemutrustningslån till flyktingar. STIS används vid CSN:s huvudkontor i Sundsvall och av lokalkontoren som har terminalåtkomst till uppgifterna.
Till STIS inhämtas
från SPAR, Statens person- och adressregister:
allmänna personuppgifter,från Riksförsäkringsverket:
uppgifter om barn och barnbidragsmottagare,från komvux, gymnasieskolor, universitet och högskolor:
uppgifter om studerande och deras studier m.m.,från Riksskatteverket:
uppgifter om inkomster. (För att kontrollera inkomstuppgifter och beräkna studiestödsavgifter).Från STIS lämnas
till SCB:
uppgifter om antal studerande och utbetalade studiestöd,till Riksförsäkringsverket:
uppgifter om att studerande har beviljats studiestöd. (För olika kontroller).-------------------------
Centralnämnden för fastighetsdata (CFD)
CFD ingår från 1996 i Lantmäteriverket, se denna rubrik.
-------------------------
Listan på myndighetsregister
--------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Vid universitet och högskolor bedrivs ett stort antal forskningsprojekt som i många fall kräver att personuppgifter datorbearbetas. Även sjukhus och undervisningskliniker vid sjukhus har forskningsregister.
Exempel på forsknings- och statistikregister:
-------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Tillsammans med Riksförsäkringsverket (RFV) har de allmänna försäkringskassorna hand om en rad försäkringar, bidrag, pensioner och liknande. Registren som är gemensamma för samtliga försäkringskassor finns i RFV:s dataanläggning i Sundsvall. Varje kassa har direkt terminalförbindelse med centraldatorn, men kommer bara åt "sina" register. För detaljer, se under rubriken "Riksförsäkringsverket".
Många försäkringskassor har även lokala och regionala register som regleras av lagen om lokala sjukförsäkringsregister (SFS 1993:747) och lagen om socialförsäkringsregister (SFS 1994:1517).
-------------------------
Listan på myndighetsregister
--------------------------
Box 7851
103 99 Stockholm
Datorrättat högskoleprov förs på uppdrag av Högskoleverket vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Ekvivaleringsenhetens NARIC-databas innehåller uppgifter om personer som ansökt om värdering av sin utländska utbildning. Högskoleverket är ansvarigt nationellt organ för Sveriges medverkan i EG-program som ERASMUS (SOKRATES) och TEMPUS. I denna roll registrerar Högskoleverket uppgifter om deltagarna i programmen, avsändande och mottagande universitet samt EG-beteckningar för utbytet. Uppgifterna vidarebefordras till de organ i Bryssel som svarar för den centrala administrationen av programmen.
-------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Om du vill veta vilka uppgifter om dig kommunen har registrerade ska du i första hand vända dig till kommunen där du är folkbokförd eller bor. Men om du har t.ex. en sommarstuga i en annan kommun kan även den kommunen ha uppgifter om dig i sina register.
Exempel på register som kommunen eller en kommunal nämnd kan ha:
Dessutom finns register för debitering av avgifter för el, värme, båtplats, musikskola, m.m.
-------------------------
601 80 Norrköping
Kriminalvårdsregister över personer som undergår eller de senaste fem åren har undergått kriminalvård.
Registren regleras i förordningen (SFS 1970:517) för rättsväsendets informationssystem (RI-förordningen).
-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Det centrala utsökningsregistret -- även kallat REX, Redovisningssystem för exekutionsväsendet - innehåller uppgifter för KFM:s indrivningsverksamhet. Kronofogdemyndigheterna är registeransvariga tillsammans med Riksskatteverket (RSV). En KFM har dock begränsad terminalåtkomst till registret. Delar av REX kommer under de närmaste åren att successivt överföras till regionala register.
Registren för betalningsförelägganden och handräckning innehåller uppgifter som behövs för KFM:s verksamhet inom den summariska processen, dvs. betalningsföreläggande och handräckning. Det finns register i varje län och varje KFM är tillsammans med RSV registeransvarig för sitt register. RSV samordnar verksamheten och har begränsad tillgång till registren som regleras i lagen om betalningsföreläggande och handräckning (SFS 1991:876).
KFM har även tillgång till vissa uppgifter i det centrala skatteregistret som förs av RSV och skattemyndigheter.
Se även under rubriken "Riksskatteverket".
-------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Om du vill veta vilka uppgifter om dig landstinget har registrerade ska du vända dig till det landsting du tillhör. I Malmö och Göteborg samt på Gotland svarar den kommunala sjukvårdsförvaltningen för de uppgifter som landstingen har i övriga delar av landet. Där ska du således vända dig till kommunen.
På sjukhusen och vårdcentralerna -- som för det mesta har landstinget som huvudman -- finns personregister som används för att administrera hälso- och sjukvården, för att föra journaler, för att följa upp vården samt för forskning.
Exempel på verksamhetsgrenar där ett landsting normalt har personregister:
Se även under rubriken "Forskningsregister".
-------------------------
801 82 Gävle
Centralnämnden för fastighetsdata och Statens Lantmäteriverk bildar från 1996 en ny central myndighet, Lantmäteriverket. Verket för bl.a. Fastighetsdatasystemet som består av ett fastighetsregister, ett inskrivningsregister, ett byggnadsregister samt viss information från fastighetstaxeringen. I systemet redovisas bl.a. uppgifter om fastighetens ägare, inteckningar samt taxeringsvärden.
-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet om inte sådana uppgifter sköts av någon annan myndighet. Länsstyrelsen har t.ex. hand om den regionalpolitiska planeringen, kommunikationer och miljövård.
Exempel på register som kan finnas hos länsstyrelsen:
------------------------------------
Patent- och registreringsverket (PRV)
Bolagsavdelningen
851 81 Sundsvall
Aktiebolagsregistret innehåller uppgifter om bolagsmän (t.ex. styrelseledamöter, revisorer, konkursförvaltare) och är alltså ett personregister.
Handels- och föreningsregistren (HFR) med uppgifter om bolagsmän i handelsbolag och föreningar, är överfört till PRV från länsstyrelserna. Så även registren över enskilda firmor. En enskild firma har ägarens personnummer som organisationsnummer. Uppgifter om enskilda firmor är alltså personuppgifter.
PRV , Box 5055, 102 42 Stockholm
har ett register med uppgifter om uppfinnare.
-------------------------
Karolinen
651 80 Karlstad
Pliktverket är ett nybildat verk, där bl.a. tidigare Värnpliktsverket ingår.
Inskrivnings- och personalredovisningsregistret
innehåller totalförsvarspliktigas inskrivningsresultat, utbildningsdata samt uppgift om placering i krigsorganisationen; ca 1,5 miljon personer mellan 17 och 70 år.Registret över civilpliktiga med lång grundutbildning
innehåller utbildningsdata och uppgift om krigsplacering inom totalförsvaret; ca 50 000 personer.Registret över civilförsvarspliktig personal med kort grundutbildning
inom befolkningsskydd och räddningstjänst; ca 150 000 personer. (Från den 1 juli 1995 har kommunerna tagit över ansvaret för krigsorganisationen för befolkningsskydd och räddningstjänst).Disponibilitetsregistret
innehåller uppgifter om vilka personer som tillhör de olika beredskapsmyndigheterna; ca 400 000 personer.-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
ADB-avdelningen
851 93 Sundsvall
RFV och försäkringskassorna har bl.a. hand om bidrag, dagersättningar och pensioner och för i sin verksamhet bl.a. följande register:
Barnregistret för föräldrapenning
Uppgifter om alla barn som berättigar föräldrarna till föräldrapenning, dvs. alla barn under 17 år.
Bidragsregistret
Uppgifter om alla som berörs av barnbidrag och bidragsförskott samt uppgifter som behövs för att förmedla vissa underhållsbidrag (vårdnadshavare, underhållsskyldiga, barn- och betalningsmottagare).
Bostadsbidragsregistret
Används för att hantera och betala ut bostadsbidrag till barnfamiljer och ensamstående.
Dagersättningsregistret.
Uppgifter om samtliga inskrivna försäkrade, dvs. i princip alla som bor eller har bott i Sverige och som har fyllt 16 år. Registret används för bl.a. sjukförsäkring, föräldraförsäkring, kontant arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag och dagpenning till värnpliktiga.Familjebidragsregistret.
Uppgifter om personer som uppbär eller har ansökt om någon form av familjebidrag till värnpliktiga m.fl.Pensionspoängsregistret.
Uppgifter om alla i åldern 16 -- 65 år. I registret finns uppgifter om hur många poäng man har för sin blivande tilläggspension (ATP).Pensionsregistret.
Uppgifter om alla som uppbär någon form av pension.Utdrag ur RFV:s register kan även beställas från närmaste försäkringskassekontor.
-------------------------
Box 12256
102 26 Stockholm
Allmänt kriminalregister innehåller domar m.m.
Polisregister
innehåller uppgifter som polisen behöver för att kunna förebygga och uppdaga brott. Bland annat finns spaningsregister, signalement m.m.Registren regleras i Polisregisterlagen (SFS 1965:94) och Kriminalregisterlagen (SFS 1963:197). Den enskilde har rätt att få registerutdrag från kriminalregistret, men inte från polisregistret.
Körkortsregistrets belastningsdel innehåller uppgifter om åtalsunderlåtelser, godkända ordnings- och strafförelägganden samt domar som har betydelse för körkortet. När något noteras i registret får Vägverket och respektive länsstyrelse uppgift om det.
Rikspolisstyrelsen för också:
-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
171 94 Solna
RSV är tillsammans med skattemyndigheterna, SKM (se under rubriken "Skattemyndigheterna"), registeransvarigt för det centrala skatteregistret. Registret är tillgängligt via terminal från samtliga SKM. Åtkomsten till uppgifterna är delvis begränsad till det egna länet. Registret innehåller samtliga personer som är folkbokförda i Sverige, övriga personer som är skattskyldiga i Sverige samt skattskyldiga juridiska personer. Varje år registreras uppgifter från deklarationer, kontrolluppgifter m.m.
Till stöd för beskattningen finns bl.a. uppgifter om ägarförhållanden i fåmansbolag, uppgifter om revisioner, skyldighet att betala skatt, anstånd med självdeklaration och fastighetsägaruppgifter. Uppgifterna används då deklarationer förtrycks och granskas, vid utskrift av skattsedlar m.m.. Registret regleras i Skatteregisterlagen (SFS 1980:343).
RSV är tillsammans med kronofogdemyndigheterna registeransvarigt för det centrala utsökningsregistret (REX) och registren för betalningsföreläggande och handräckning. Vidare är RSV registeransvarigt för lönegarantiregistret, som främst utnyttjas av konkursförvaltare för vissa kontroller. Registret regleras i förordningen (SFS 1994:1283) om lönegarantiregister.
Se även under rubrikerna "Kronofogdemyndigheter" och "Skattemyndigheter".
-------------------------
(För adress, se telefonkatalogen)Det finns en skattemyndighet (SKM) i varje län. Till varje skattemyndighet hör flera lokala skattekontor. De viktigaste av skattemyndigheternas register är:
SKM har tillsammans med Riksskatteverket registeransvar för det centrala skatteregistret. SKM har begränsad terminalåtkomst till registret. De lokala skattekontoren sköter folkbokföringen och för var sitt lokalt folkbokföringsregister som täcker respektive kontors verksamhetsområde. Alla SKM har terminalåtkomst till det centrala referensregistret som bl.a. innehåller uppgift om i vilket lokalt folkbokföringsregister en person senast är registrerad. Det används huvudsakligen för att hänvisa till det lokala folkbokföringsregistret. Folkbokföringsregistren regleras i Folkbokföringsregisterlagen (SFS 1990:1536).
Varje SKM har ett fastighetstaxeringsregister över fastigheterna i länet. Registren används för att fastställa taxeringsvärden och för administrationen i samband med detta, t.ex. förtryckning av deklarationsblanketter.
SKM har även gåvoskatteregister för att administrera beskattning av gåvor.
-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
106 20 Stockholm
Skolverket är ansvarigt för två stora statistikregister som används för uppföljning och utvärdering av skola och vuxenutbildning och för att framställa offentlig statistik inom skolområdet. Båda registren sköts av Statistiska centralbyrån:
Elevregistret
med uppgifter omLärarregistret
med uppgifter om lärare i alla skol- och utbildningsformer; ca 150 000 personer varje år.-------------------------
106 30 Stockholm
SoS har bl.a. följande register:
Cancerregistret
omfattar de personer som har en konstaterad tumörsjukdom. Dessa personer registreras också regionalt vid onkologiskt centrum i respektive sjukvårdsregion. Det finns sex sjukvårdsregioner i Sverige. Registret regleras i kungörelsen om cancerregistret (SFS 1957:632).Cancer- och miljöregistret 60 och 70
omfattar de personer som finns i cancerregistret ovan och som även omfattades av Statistiska centralbyråns folk- och bostadsräkningar år 1960 respektive år 1970. Ur folk- och bostadsräkningarna har uppgift om yrke/näringsgren hämtats till registret.Hälso- och sjukvårdspersonalregistret (HOSP)
innehåller uppgifter om läkare, tandläkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor, undersköterskor, tandtekniker, barnmorskor, assistenter, hälsovårdsinspektörer m.fl.LSPV-vård
omfattar personer som 1984-88 har vårdats enligt lagen om sluten psykiatrisk vård.Medicinskt födelse- och missbildningsregister (MFR)
. Uppgifter som fr.o.m 1973 har hämtats från mödra-, hälso-, och förlossningsvården.Patientregister
omfattar de personer som har legat på sjukhus. Registret innehåller uppgifter fr.o.m. 1978 från kroppssjukvården och fr.o.m. 1973 från den slutna psykiatriska vården.---------------------------
Listan på myndighetsregister
---------------------------
(Statens person- och adressregisternämnd)Box 2280
103 17 Stockholm
SPAR-nämnden är registeransvarig myndighet för det statliga person- och adressregistret SPAR. SPAR är reglerat i datalagen och SPAR-förordningen (SFS 1994:22).
Myndigheter och enskilda får använda SPAR för att:
SPAR innehåller följande uppgifter från folkbokföringsregistret om alla som är bosatta i Sverige:
SPAR innehåller även vissa uppgifter om inkomst, förmögenhet och fastighetsinnehav -- som hämtas från registren för inkomst- och fastighetstaxering -- samt tekniska och administrativa uppgifter (bl.a. reklamspärrar). Drift och marknadsföring av SPAR har nämnden uppdragit åt Sema Group InfoData. Efter anmälan till Datainspektionen får uppgifter lämnas ut via terminal.
Se även under rubriken "Direktreklamregister".
-------------------------
Box 6113
600 06 Norrköping
STAMM (System för Tillstånd, Asyl, Mottagning och Medborgarskap) innehåller uppgifter om utlänningar som söker tillstånd, har fått tillstånd eller har fått avslag på sin ansökan om att få vistas i Sverige. För närvarande finns ca 900 000 personer registrerade i STAMM, som har ersatt de tidigare SU- och FA-systemen.
STAMM består av ett antal delsystem, bl.a.:
Ärende
innehåller uppgifter om inkomna ärenden, fattade beslut, korrespondens m.m.Mottagning
innehåller uppgifter om vilka asylsökande som bor tillsammans, var de bor, vilken ekonomisk hjälp den asylsökande har fått m.m.Dossié
. Alla handlingar som rör en person samlas i en dossié. Delsystemet håller reda på var en dossié befinner sig och vem som har lånat den.Förutom SIV:s personal kan även den svenska polisen och utlänningsnämnden komma åt delar av informationen i STAMM.
-------------------------
Listan på myndighetsregister
--------------------------
Statens löne- och pensionsverk (SPV)
851 90 Sundsvall
Matrikelregistret omfattar anställda i offentlig tjänst som omfattas av statliga pensionsbestämmelser. Pensionsregistret förs för beräkning av statliga tjänstepensionsförmåner, samordning med allmänna pensionsförmåner och utbetalning av förmånerna.
-------------------------
Statistiska centralbyrån (SCB)
115 81 Stockholm
Uppgifterna hos SCB bygger för det mesta på data som hämtas från andra myndigheter. Genom statistikreformen har ansvaret för den officiella statistiken decentraliserats och lagts ut på ytterligare ett antal myndigheter som t.ex. Riksförsäkringsverket, Brottsförebyggande rådet (BRÅ) och Skolverket.
SCB:s och även andra myndigheters viktigare statistikregister kommer att vara författningsreglerade. De register som omfattas av regleringen är de som innehåller känsliga uppgifter och enligt vad som närmare anges i lagen (SFS 1995:606) om vissa personregister för officiell statistik. Här följer några exempel på register hos SCB.
SCB för dessutom Allmänna företagsregistret BASUN enligt en särskild förordning (SFS 1984:692). SCB får enligt förordningen lämna ut kopior av registret till servicebyråer. Registret innehåller vissa basuppgifter om företag (juridiska och fysiska personer som bedriver näringsverksamhet). Mot avgift får registret användas för ändring av andra register, för urvalsdragning och för komplettering och kontroll både av andra register och i övrigt där uppgifter finns om dem som omfattas av företagsregistret.
-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
Den 1 juli 1991 gick ansvaret för folkbokföringen över från pastorsämbetena till skattemyndigheterna. Då installerade svenska kyrkan ett datoriserat informationssystem med uppgifter om kyrkotillhöriga och andra. Det består av tre delar:
1.Svenska kyrkans centralstyrelse, 751 70 Uppsala, har ett centralt referensregister över kyrkotillhöriga. Registret innehåller bl.a. uppgifter om dop, konfirmation och kyrkotillhörighet.
2.Kyrkoråden har församlingsregister, som dels innehåller uppgifter om församlingens kyrkotillhöriga, bl.a. dop och konfirmation, dels uppgifter om personer som deltar i församlingens verksamheter.
3.Kyrkoherden är ansvarig för ministerialböckerna som innehåller uppgifter om dop, konfirmation, vigsel och begravning som har skett i svenska kyrkans eller annan kristen ordning.
4.Centralstyrelsens referensregister regleras enligt särskilt tillstånd från Datainspektionen medan kyrkorådens och kyrkoherdarnas register regleras i Datainspektionens författningssamling DIFS 1995:3.
-------------------------
Tullverket (Generaltullstyrelsen)
Box 2267
103 17 Stockholm
Generaltullstyrelsen är registeransvarig för Tullverkets register SPADI (Spaningsdiarium). De ca 40 tullmyndigheterna har tillgång till SPADI via terminal. SPADI regleras i förordningen (SFS 1987:864) om Tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet. Den enskilde har inte rätt till registerutdrag ur SPADI.
-------------------------
Verket för högskoleservice (VHS)
Box 10103
121 28 Stockholm-Globen
Registret för central antagning till högskolan (H91) är ett centralt ADB-system för anmälan och antagning till grundläggande högskoleutbildning, H91-systemet.
Se även under rubriken "Högskoleverket".
-------------------------
Väg- och trafikdivisionen
Trafikregistret
701 88 Örebro
Bilregistret omfattar ca 5,3 miljoner fordon och deras ägare.
Bilfirmor, försäkringsbolag, inkassoföretag, länsstyrelserna m.fl. har terminaltillgång till registren.
-------------------------
Se under rubriken "Pliktverket".
-------------------------
Listan på myndighetsregister
-------------------------
VILKA ÄR DE VIKTIGASTE PRIVATA REGISTREN?
Apoteksbolaget AB
105 14 Stockholm
Registrering av läkemedelsrecept. Uppgifter om den person receptet är utfärdat för registreras under högst 90 dagar.
-------------------------
Banker
(För adress, se telefonkatalogen)Alla svenska banker, såväl affärsbankerna som sparbankerna och föreningsbankerna, använder ADB i sin verksamhet. Bl.a. registreras kunder och deras bankaffärer. Varje bank är enligt datalagen registeransvarig för sina register.
Bankerna har också en omfattande uppdragsverksamhet, t.ex. förvaltning av värdepapper i notariatsverksamhet. Därför har bankerna ofta uppdragsregister.
-------------------------
Företagshälsovården
Många arbetstagare får företagshälsovård på sin arbetsplats. ADB används ofta på företagens hälsovårdscentraler. Då dessa personregister innehåller känslig information, krävs särskilt tillstånd från Datainspektionen innan registren inrättas.
-------------------------
Försäkringsbolag
(För adress, se telefonkatalogen)Försäkringsbolagen använder i stor utsträckning ADB i sin verksamhet. Registren omfattar i första hand uppgifter om företagets kunder, men även andra, t.ex. förmånstagare eller andra ersättningsberättigade, låntagare och borgensmän finns registrerade.
-------------------------
Kontokortsföretag
(För adress, se telefonkatalogen)Kontokortsföretagen har register över bl.a. sina kontokortskunder. I dessa kundregister noteras lämnade krediter och gjorda betalningar, dvs. i huvudsak de uppgifter som framgår av månadsavierna.
-------------------------
Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB)
981 80 Kiruna
Enligt lagen om TV-avgift (SFS 1989:41) har RIKAB i uppdrag att debitera, driva in och kontrollera TV-avgifterna. För den uppgiften för RIKAB ett register med innehavare av TV-mottagare samt fakturamottagare (= den som betalar avgift för någon annan). 3,35 miljoner TV-innehavare är registrerade -- både personer och företag. Registret bearbetas för att ta fram underlag för avgiftskontroller. Underlaget består av listor med de registrerade TV-innehavarnas gatuadress och trapplan.
RIKAB har dessutom ett permanent tillstånd från Datainspektionen att föra personregistret Förfrågan -- avisering.
Det är i själva verket en serie register av samma slag, som vart och ett får sparas i högst tre månader. Adresserna i RIKAB:s stora register uppdateras genom samkörning med SPAR:s s.k. A-aviseringsband, som innehåller uppgifter om alla personer som har flyttat under en viss tid. RIKAB har fått tillstånd att spara uppgifter om de personer på A-aviseringsbandet som inte finns registrerade som TV-innehavare. Dessa får en förfrågan om TV-innehav -- om de inte har en maka/make som är registrerad som TV-innehavare.
-------------------------
Trafikförsäkringsföreningen
115 87 Stockholm
De försäkringsbolag som meddelar trafikförsäkring har bildat Trafikförsäkringsföreningen som bl.a. för bolagens räkning sköter inkasso av obetalda försäkringspremier. I föreningens register finns alltså uppgifter om personer som är föremål för inkassoåtgärder.
-------------------------
Telia AB
123 86 Farsta
Den 1 juli 1993 ombildades statliga Televerket till aktiebolag under namnet Telia AB, som för register över kunder som abonnerar på telekommunikationstjänster. Inom Teliakoncernern ansvarar Telia Infomedia Respons AB, Box 817, 161 24 Bromma, för de register som ligger till grund för telefonkatalogen. Telia InfoMedia Reklam säljer uppgifter ur registren för direktreklamändamål.
Post- och telestyrelsen är en ny myndighet som har tagit över de myndighetsuppgifter som tidigare låg på Televerket. Post- och telestyrelsen för inga omfattande personregister.
-------------------------
Värdepapperscentralen (VPC)
Box 7822
103 97 Stockholm
I enlighet med aktiekontolagen för VPC ett register över aktieägare och andra ägare av finansiella instrument som är registrerade på VPC.
Många företag använder sina kundregister för marknadsföring av egna produkter och tjänster. Även medlemsregister används för direktreklam om det sker som ett direkt led i föreningens verksamhet.
Någon fortlöpande registrering av privatpersoner i allmänhet för egen eller andras marknadsföring får enligt Datainspektionens praxis inte ske. Däremot får s.k. närings- och branschregister föras där näringsidkare/yrkesutövare ingår, dock endast med namn, adress och titel eller befattning vid företag och myndigheter.
Den som vill sända ut reklam till andra än egna kunder kan inrätta ett eget tillfälligt kampanjregister på ADB-medium. Från den 1 mars 1996 regleras direktreklamregistren av generella föreskrifter från Datainspektionen (DIFS 1995:6). Den som uppfyller kraven i föreskrifterna behöver inget särskilt tillstånd. Ett av kraven är att registret inte förs under längre tid än tre månader.
Den som inte vill ha direktadresserad reklam, kan slippa det. Se under rubriken "Hur slipper jag direktreklam?".
En betydande adresskälla för direktreklam till hushåll är SPAR-registret, se under rubriken "SPAR-nämnden". SPAR kan leverera urval av adresser på etiketter, direkt tryckta på trycksaker eller på ADB-medium (s.k. tillfälliga kampanjregister, se ovan). Dessutom kan följande myndigheter och företag vara av intresse när det gäller direktreklam:
Sema Group InfoData
Box 34101
100 26 Stockholm
har ett näringslivsregister, MicromediaBanken, som omfattar organisationsnummer (även enskilda firmor) samt bransch- och yrkesgrupp med befattningshavare.
PAR Adressregistret AB
117 90 Stockholm
har ett näringslivsregister, PARAD, som omfattar organisationsnummer (även enskilda firmor) samt yrkes- och befattningsgrupper. Man har också ett intresseregister, POSTIAD, som omfattar personer som själva har anmält intresse för vissa områden som de vill ha information/direktreklam från. Ca 1,2 miljoner personer är registrerade i POSTIAD.
Vägverket
Väg- och trafikdivisionen
Trafikregistret 701 88 Örebro
säljer uppgifter ur det centrala bilregistret för direktreklamändamål. Försäljningen regleras i lag.
Telia InfoMedia Respons AB
Box 817
161 24 Bromma
inom Teliakoncernen, (se Telia AB) är ansvarig för de register som ligger till grund för telefonkatalogerna. Telia InfoMedia Reklam säljer uppgifter ur registren för direktreklamändamål.
Förutom de personregister som är speciella för en viss verksamhet finns ett antal register av mer generell typ. De olika registrens ändamål och innehåll kan variera. Även för denna typ av register gäller dock att personregister ska inrättas och föras så att inte otillbörligt intrång i de registrerades personliga integritet uppkommer. Registren får endast innehålla de slag av uppgifter som behövs för respektive registerändamål.
Exempel:
Register av det här slaget innehåller i allmänhet inga känsliga uppgifter, men de kan vara mycket stora. Vissa kundregister innehåller uppgifter om mer än en miljon människor.
HAMNAR DU I KREDITUPPLYSSNINGSREGISTER OM DU UTSÄTTS FÖR INKASSO?
Den som inte sköter sina ekonomiska åtaganden riskerar att hamna i ett sådant register. Betalningsanmärkningar om fysiska personer får noteras bara om betalningsförsummelsen är fastställd av domstol eller annan myndighet. Uppgifterna står kvar i registret i tre år och tas inte bort tidigare även om du betalar din skuld.
VAD ANVÄNDS KREDITUPPLYSNINGAR TILL?
Om du vill låna pengar, vill du att din ansökan ska hanteras snabbt och smidigt. Samtidigt vill den som du lånar av kunna bedöma vilka risker han tar genom att låna ut pengar till dig. Den som lånar ut pengar eller ger andra krediter behöver alltså ett bra underlag för att kunna bedöma om han ska ge dig kredit. En kreditbedömning bygger på tanken att det är liten risk att ge kredit till den som tidigare har skött sin ekonomi och större risk att ge kredit till den som tidigare har misskött sina betalningar.
För att förenkla utlåning och kreditgivning finns kreditupplysningsföretag som förser den som ger kredit med information om dig som söker lån eller kredit. En fyllig och korrekt information hjälper kreditgivaren att bedöma riskerna för kreditförluster och andra problem. Då behöver han inte gardera sig mot alla tänkbara risker och kan fatta snabba beslut. Även andra än kreditgivare använder kreditupplysningar. Ett exempel är en hyresvärd som vill kunna bedöma en ny hyresgäst.
VEM BEDRIVER KREDITUPPLYSNINGSVERKSAMHET?
Det finns ett trettiotal företag i Sverige som har Datainspektionens tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet. Merparten av alla kreditupplysningar kommer från ett fåtal stora kreditupplysningsföretag. De flesta kreditupplysningar lämnas genom att kreditupplysningsföretagens kunder har en uppkoppling mot ett dataregister. Några kreditupplysningsföretag ger också uttryckta kreditupplysningsskrifter. Det finns också fall där Datainspektionen har tillåtit att kreditupplysningsföretag lämnar ut uppgifter om juridiska personer på CD-ROM.
NÄR FÅR EN UPPLYSNING LÄMNAS UT?
Den som begär en personupplysning, alltså en kreditupplysning om en privatperson, ska ha ett s.k. legitimt behov av den. Det innebär att han ska ha ingått ett kreditavtal eller vara på väg att ingå ett kreditavtal med dig eller att han i övrigt har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning beträffande dig. En hyresvärd kan ha ett legitimt behov av en kreditupplysning om du ska hyra en bostad. Ett annat fall kan vara om en arbetsgivare tänker anställa dig och ge dig ett ekonomiskt ansvar.
Den som begär en företagsupplysning, alltså upplysning om en juridisk person, om en näringsidkare eller om en näringsanknuten person behöver inte ha ett legitimt behov för att få ut upplysningen. En kreditupplysning om en styrelseledamot i ett aktiebolag eller en enskild näringsidkare kan alltså lämnas ut utan någon prövning av behovet.
Den som beställer en företagsupplysning måste vara säker på att den omfrågade är näringsidkare eller näringsanknuten. Om frågeställaren är osäker, ska den person som omfrågas betraktas som privatperson. Om en näringsidkare eller näringsanknuten söker kredit i sin egenskap av privatperson, ska reglerna för personupplysning tillämpas. Då krävs t.ex. att den som begär en kreditupplysning har legitimt behov av den.
(Glöm inte i så fall att påtala för kreditgivaren, att du vill behandlas som privatperson. Kreditgivaren har själv ingen skyldighet att undersöka detta.)
OLIKA TYPER AV PROGRAMVARULICENSER OCH VILLKOREN KNUTNA TILL DEM!
Freeware
Denna programvara är gratis och tillverkaren frånsäger sig allt ansvar från eventuella fel som kan uppstå när man använder programmet.
Shareware
Detta program får man prova på kostnadsfritt vanligtvis under en 30-dagars period. Vill man fortsätta använda programmet efter den perioden får man registrera det och betala vad det kostar (vanligtvis mellan 100-1000 kr). Förr var det vanligt att man fick en kraftig nedbantad version (s.k. Cripple-ware) som även kunde köras efter provperiodens slut men numera är det oftast förekommande att man får en fullversion som helt upphör att fungera efter provperioden.
Ibland förses programmet bara med en klagomålsskylt över att användaren borde betala för sig (ex.vis Winzip).
GPL-ware
Betyder GNU Public Licence. GNU är en vits inom Unix-världen som betyder 'GNU is Not Unix'. GNU betecknar dock kvalificerade och icke-kommersiella produkter av Unix-typ. (Som bildbehandlaren GIMP (GNU Image Manipulation Program), som är ett gratisprogram för bildbehandling; kan hämtas via Internet från cs.nyu.edu).
Fleranvändarlicenser
Förekommer med olika avtal från varje programvaruföretag. Generellt finns det tre olika sorter:
Företagslicens
som innebär att ett visst antal anställda har rätt att använda programmet (exempelvis 2-15 anställda).Undervisningslicens
innebär att lärare och elever får använda programvaran endast i utbildningssyfte. Denna licens utfärdas via ansvarig handledare för kursen och EJ direkt till studenterna.Forskningslicens
är en individuell licens. Om andra forskarkollegor önskar använda programvaran så kontaktas forskargruppen VITS för utfärdande av ny licens.Speciallicens
Många stora programvarutillverkare har paket lösningar med speciallicenser. Microsoft t.ex. har ett Enterprise Agreement-avtal vilket innebär att företaget får tillgång till Microsofts alla programvaror för kontorsadministration under, låt säga, en tre-års period på alla maskiner inom företaget och då ingår de allra senaste uppdateringar av programpaketet. Debiteringen sker årsvis per antal datorer som använder sig av programvaran.
Samtliga licenstyper (som kostar pengar) kräver en säker förvaring av programvaran så att inga obehöriga kommer åt den. Köparen (användaren) förbinder sig därmed att inte sprida programmet utanför organisationen.
FINNS DET NÅGRA ANVISNINGAR PÅ HUR LICENSERNA SKALL VARA DOKUMENTERADE?
Förmodligen nej!
Logiskt är det väl så att dokumentationen skall vara utformad på ett tydligt och lättfattat språk så att missförstånd undviks. Det skall framgå allt som licenserna i ovanstående rubrik behandlar, såsom i vilken miljö programmet får användas, antal användare som får utnyttja programvaran, tidsperiod för vilken programmet gäller o.s.v.En noggrann dokumentation gör det också lättare för den inköpsansvarige att avgöra kostnadseffektivitet för uppdateringar och eventuellt byte till annan programvara.