| Nätverksklassen |
Beståndsdelar i ett radiobaserat nätverk
Varför
trådlöst?
I ett trådlöst LAN kan
datorerna flyttas fritt inom ett lokalt område. Man behöver
inte ta hänsyn till var i en lokal anslutningskontakterna finns. När
man vill ha ett flexibelt kontor i stora eller otillgängliga lokaler
där kablar inte kan dras in kan trådlös kommunikation vara
mer kostnadseffektiv.
Exempel på användningsområden:På sjukhus kan journaluppgifter uppdateras under ronden. Under mässor och evenemang av olika slag. I lagermiljö med truckar och andra mobila enheter för orderhantering. På stormarknader där t.ex. priser uppdateras på varuhyllornas etiketter samtidigt med kassorna och pristerminalerna. I katastrofsituationer då datakommunikationen måste komma igång snabbt.
Det finns olika tekniker för trådlös överföring: Infraröd, mikrovågsbaserad, med laser och med hjälp av radiovågor. Här följer en presentation av den sistnämnda som är det mest använda i dagens läge. WaveLAN och BreezeNET är de vanligaste förekommande produkterna på marknaden idag.
Olika typer av "radioLAN" använder
sig av olika frekvenser på frekvensbandet från 0,65 till 5
GHz. De flesta använder sig dock av 2,4 GHz-bandet (ISM; Industrial-Scientific-Medical)
som är en allmän frekvens där det inte behövs en radiolicens
för att sända men kan därmed bli trångt om saligheten
och störningar kan uppstå. För att motverka störningar
kan man införa en mycket snabb frekvenshoppning (FHSS; Frequency Hopping
Spread Spectrum) mellan olika närliggande frekvenser. WaveLan använder
sig av (förutom kryptering baserad på RC4-algoritmen med 40-bits
nyckel) 13 olika frekvenser, BreezeNet av 79 olika kanaler med frekvensbyte
35 ggr i sekunden, och en innovation från Ericsson, Bluetooth, använder
sig av 1600 (!) hopp per sekund. Det ska tilläggas att WaveLANs låga
frekvensbyte medför att hastigheten kan ökas på bekostnad
av säkerheten så snart kommer företaget ut med 10 Mbit/s
överföringshastighet. Media Access protokoll som används
i WaveLANs fall är CSMA/CA (Carrier Sense Multiple Access/Collision
Avoidance) (se sid. 157 i Essentials).
Roaming, dvs
förflyttningen av klienterna mellan de olika accesspunkterna, kan
ske med en högsta hastighet av 90 km/h.
Beståndsdelar
i ett radiobaserat nätverk
Basen i det trådlösa nätverket
är s.k. accesspunkter. En sådan ansluts till en server eller
till ett traditionellt Ethernet backbone och utgör då
den punkt mot vilken användarna kommunicerar. (Det förekommer
även produkter på marknaden (WaveLAN) där ingen sådan
basenhet är nödvändig men då är antalet klienter
begränsade till ett fåtal). Till en accesspunkt kan vanligtvis
max 256 klienter anslutas och det finns i vissa fall (WaveLAN) ingen känd
gräns för hur många accesspunkter man kan ha i samma nät.
Vad gäller andra företag (BreezeNET) förekommer en begränsning
på 15 parallella nät.
Installation
WaveLAN består av en adaptrer
(ISA-kort) som man trycker dit i datorn och sedan stoppar in ett kort som
utgör både nätverkskort, radiosändare/mottagare och
antenn i ett, i en slits på ISA-kortet. I BreezeNETs fall har inte
adaptern någon ersättningsfunktion för nätverkskortet
utan kopplas till detsamma via en TP-kabel. Hos en klient räcker det
med en vanlig rak kabel mellan radioadaptern och nätverkskortet. För
accesspunkten gäller det litet annorlunda villkor: kopplas
den till ett stamnät (backbone), används en rak TP-kabel och
accesspunkten måste då konfigureras som en egen enhet i nätverket
(som en hubb). Accesspunkten kan också kopplas direkt till en dator
med korskopplad kabel och hanteras då som en del av den datorns
nätverkskort.
Hur långt?
Avstånden som kommunikation
kan upprättas varierar starkt efter den fysiska topologin (ex.vis
hur pass tjocka väggarna är) men i ett test med WaveLAN uppmättes
ett avstånd på 15 meter inomhus utan externa antenner. Utomhuskontakt
(med externa antenner) kommer man upp till 8 km. BreezeNET klarar motsvarande
35 m/10 km. I det sistnämnda fallet gäller avstånd mellan
två accesspunkter 200 m inomhus och 1000 m utomhus (enligt tillverkarens
uppgifter). Placeringen av antennen har stor betydelse; i golvnivå
är mottagningen nästan obefintlig.
Hur snabbt?
WaveLANs och BreezeNETs nätverk
är teoretiskt maximerade för 2Mbit per sekund men den reella
hastigheten (vid filöverföring) är 1,25 Mbit/s respektive
1,42 Mbit/s. Jämför man å andra sidan med ett 10 Mbit kabelbaserat
nätverk är den reella hastigheten där strax över 5
Mbit/s - helt enkelt därför att hårddiskarna inte är
snabbare än så! När flera användare ska dela på
likadana tjänster i ett trådlöst nätverk sjunker naturligtvis
överföringshastigheten men genom att använda sig av flera
parallella accesspunkter kan man bibehålla prestanda.
Något för hemanvändaren
(?)
Diamond Homefree är
ett system från företaget Diamond Multimedia där man kan
koppla samman upp till 16 datorer med en hastighet på upp till 1
Mbit/s.(Detta innebär att starta Word eller Excel på
distans kan ta en minut eller mer). Maximalt avstånd mellan datorerna
är 50 meter (enligt tillverkaren), vilket i praktiken torde innebära
10-20 meter i ett hus. Frekvenshopp (för säkerheten) är
83 ggr per sekund. Också här används det fria 2,4 GHz-bandet.
Antennen är inbyggd i nätverkskortet. Prisbild: 2240 kr för
två PCI/ISA-kort, 2590 kr för ett PCI/ISA-kort och ett PC Card-kort
(för en bärbar dator). Största nackdelen är ändå
att drivrutinen för det här kortet lägger beslag på
alla nätresurser, dvs om man hade tänkt sig att komplementera
ett kabelbaserat nät med det här för en bärbar dator,
så går det helt enkelt inte.
Tillhandahålls än så länge bara av Tele2 och endast i Stockholm och Göteborg. Om man inte köper företagspaketet som även inkluderar en ISDN-router, måste man ha egen ISDN-hårdvara (ISDN-router, terminaladapter eller PCI/Nubus instickskort) för att kunna nyttja tjänsten. Dataöverföringen sker via GSM-basstationer med en antenn (30x30 cm och 4 cm tjock) från fastighetens tak. (Bor man inte i egen fastighet krävs tillstånd från fastighetsägaren för antennmontering). Radiotekniken är CDMA (Code Division Multiple Access) och skiljer sig från mobiltelefonins TDMA (Time Division Multiple Access) genom att all signalering går ut i etern i hela frekvensbandet men trafiken är specifikt kodad till varje användare. Frekvensen är 3,4 GHz. Enligt ett test från en facktidning är tjänsten mycket stabil och tillförlitlig. Bandbredden är som kopparbaserat ISDN, 2x64 Kbit/s.
För att minska risken för antennstöld är systemet konfigurerat så att basstationerna mäter kontinuerligt in varje kundlänk och lagrar tiden det tar att få svar på den s.k. pollningssignal som skickas. Det går alltså inte att koppla upp antennen mot en basstation från en annan plats.
Kostnader: Tele2 har ett kampanjerbjudande på obestämd framtid för kostnadsfri installation. Månadsavgift: 345-395 kr/mån beroende på avtalets längd. Företagspaketet: 4995 kr. Taxa: 16 öre per markering/kanal dygnet runt, ingen öppningsavgift för ISDN-Internet. Priserna är exkl. moms.
Ett par framtida alternativ
(kortfattat)
Bluetooth från
Ericsson (som utgår från mobiltelefonmarknaden) innebär
små enheter (för inbyggnad) -mindre än 1 cm3-
men deras främsta problem är integreringen med IP-protokollet.
Å andra sidan är lösningar som följer IEEE 802.11
standarden (WaveLAN/BreezeNET) helt omöjliga -enligt Ericsson- att
integreras i en mobiltelefon (eller i andra små enheter). Topologin
i den här innovationen är s.k. punkt-multi, dvs en central
accesspunkt och flera (upp till åtta) anslutna klienter i varje cell
(piconet). Kostnaden per enskild enhet är så låg som 40
kr, att jämföra med WaveLAN/BreezeNET-enheter på ca 5000-7000
kr. Frekvensbandet är även här 2,4 GHz.
UWB (Ultra-Wideband Radio) är också en helt ny typ av radioteknik som på prototypstadiet visar prestanda överlägsna Bluetooth (allt enligt New York Times). Denna använder ett frekvensspektrum mellan 0,65-5 GHz med lägre uteffekt (0,5 mW) och högre bandbredd per accesspunkt än Bluetooth (200 till 1000 röstkanaler jämfört med Bluetooth's tre (3)). Tekniken kan liknas vid radar. UWB sänder ut mycket korta (picosekund) pulser inom det breda frekvensbandet. Pulserna uppfattas av mottagare och genom att modulera läget i tiden och frekvensbandet kan information överföras. Kostnad är i dagens läge ej fastställd. Storleksmässigt tangerar enheterna Bluetooth. Det återstår fortsatt teknikutveckling och ett godkännande från frekvensmyndigheter världen över innan UWB blir något att räkna med.