FÖLJANDE SIDOR BEHANDLAR MENTORSKAPET FÖR VÅRTERMINEN 1999
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Förord
Inventeringsfakta om "Skatteskrapan"
Kända problem och förbättringar / lösningar
Hypotes och slutsats
Inloggningsprocessen
Våning BV till 4 (skiss 1)
Våning 5 till 12 (skiss 2)
Våning 13 till 24 (skiss 3)
Översikt av fiberkabel i skattehuset (skiss 4)
Routermiljö (skiss 5)
Tabell över subnäten på Götgatan 76

Källförteckning
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
FÖRORD
Mitt projektarbete avhandlar Riksskatteverkets huvudkontor på Götgatan i Stockholm, mera känd som "Skatteskrapan". Tyvärr, måste jag säga redan nu, har förhållandet mellan mig och min mentor inte haft den önskade effekten av fruktbarhet som var målsättningen. Detta av olika orsaker såsom har framgått vid samtal mellan mig och Inga-Lill Bruno vid tidigare tillfällen denna termin.
En anledning har senare visat sig vara att min mentor helt enkelt inte har den tid som behövs för min inblick och involvering inom hans verksamhet. De timmar jag har fått tillfälle att konsultera densamme har till antalet varit ca 7 (sju) under hela vårterminen 1999 och det är detta det här arbetet huvudsakligen baserar sig på.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
SAMMANSTÄLLNING AV MITT NÄTVERKSPROJEKT
INVENTERINGSFAKTA OM "SKATTESKRAPAN"
Antal våningar: 24
Antal användare (klienter) per våningsplan: ca 40
(Totalt: ca 960 klienter)

På plan 2 ligger datahallen; det centrala rummet där alla switchar från de s.k. korskopplingsskåpen på de olika våningsplan kopplas ihop med ytterliggare switchar och vidare med servrarna. Där finns bl.a. 1 PDC och 32 BDCer. Totalt finns det 44 stycken servrar. Operativsystem är Windows NT 4. Korskopplingsskåp står på varannan eller var tredje våning.

Nätverksmediet mellan servrar och hubbar/switchar är fiberkabel 100 Mbit (från AT&T Systimax). Detta gäller såväl inom byggnaden som till två andra systerbyggnader som ligger grannar 500 meter längre bort. Sammanlagt utgår från datahallen 269 differentierade fiberkablar som ansluter till (hubbar) switchar på de olika våningsplanen (se skiss 4). Fysisk topologi är stjärnnätmodellen. Nätet är av B-klass natur.

För redundans och feltolerans används RAID 5.

Brandväggen är mjukvarubaserad, (okänt märke vid pressläggningen av denna artikel).

DHCP-server används inte för tillfället (vilket förvånade mig mycket), även om det vore önskvärt, utan det är statiska IP-adresser som gäller. Enligt uppgift skulle en sådan server spara in arbete motsvarande sex manår.

ROUTRAR: Två st. CISCO 4500 plus en 7507 och en 7206 finns inom byggnaden, (LAN), för IP-baserad uppkoppling, (WAN), mot RSVs Datacentral i Solna (fiberkabel) samt till andra skattekontor runt om i landet. (se skiss 5).

Klientdatorerna är mestadels av märket Hewlett-Packard, modell Kayak. Compaq, Dell och ICL förekommer också. Processortypen är PII, 233 MHz. Arbetsminnet är i storleksordningen 64 MB och hårddiskarna på ca 2 MB. Nätverkskort är Ethernet 3 och nätverkskabeln UTP. Sammanlagt finns det 3529 RJ45-uttag i hela byggnaden.

Programvara som används är: WordPerfect 6.1, Lotus Notes 4.6, Fillin (blankettsystem), Info-connect (terminalemulering), Internet Explorer mm. Programmet för blanketthantering kommer inom en snar framtid att bytas ut mot Jetform.

Byggnaden ser ut som ett kors ur fågelperspektiv (se ovanstående skiss).
Skrivarna står utplacerade i korridorerna, fyra stycken per våningsplan.

Toppen
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Kända problem och förändringar/förbättringar
Hubbarna har under maj 1999 successivt byts ut mot 3Com-switchar av modell 3300, 4 Gbit. Genom dessa får alla subnät –under den tredje oktetten- separata nät (se tabell sist i dokumentet) i stället för gemensamma nät som var fallet under hubbarnas tid vilket eliminerar flaskhalsen i nätet och effektiviserar trafiken. Även switchar av märket Corebuilder (också 3Com) modell 9000 har köpts in. Dessa verkar i lager 2 och 3 (på OSI-modellen).

Ett annat existerande problem som medför hög belastning på intranätet är processen med tidrapporteringen den sista arbetsdagen varje månad när ca 3000 medarbetare ska skicka över data till tre stycken servrar nästan samtidigt. Denna flaskhals hade tidigare lösts med segmentering av hubbarna men i och med introduktionen av de nya switcharna skall även detta problem nu vara ur världen.

Nätverksutrustningen uppgraderas i huvudsak vart tredje år.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------   Hypotes och slutsats
Hypotes och slutsats enligt rapportmallens rubriker samt min verklighet
Som framgår av stycket inloggningsprocessen är det ett omfattande existerande system som medför att utomstående –som jag själv exempelvis- inte kan få tillgång till inblick d.v.s. att laborera med konton, process- /resursövervakning o.d. på egen hand eller ens med handledare (p.g.a. inloggningskortets utfärdande). Därför är endast den muntligt framförda informationen till mig, min enda erfarenhet av helheten –och detaljerna- inom verksamheten.
Likaså (eller därav) begränsades min uppgift till endast faktainsamling och var ej baserad på någon problemställning. Till det senare skall också tilläggas att min mentors position inom verksamheten är högste inköpschef samt att han kommer från den privata sektorn (för sex år sedan) som kännetecknas av större kostnadseffektivitet än den offentliga. Vad jag menar med det är att inom privata sektorn finns inget utrymme för misstag, inte då heller någonting som skall kunna förbättras, i alla fall ska det inte komma från någon i min ställning just nu!

Jag och min mentor pratade litet allmänt om Token Ring och dess prestandahöjning i ett så omfattande nätverk som i "hans" verksamhet men som jag nämner tidigare är allting relaterat till prestanda kontra kostnad.
-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Källförteckning: 1) Mina mentorer, Rolf Hedrén och Lena Söderström, Riksskatteverket.
                         2) Artikeln "RSV loggar in med smarta kort", Nätverk & kommunikation nr 4/99.

Socrates Boutsias
1999-05-28
Toppen