Kommunerna ska vara öppna organisationer, de ligger nära medborgarna och de sysslar inte med försvar eller utrikespolitik. Men jag har knappast sett några framställningar av kommunernas inre liv som går utöver läroboksnivån. Men inreperspektivet - hur kommunen organiserar sig, styr, leder och överhuvudtaget beter sig i de processer som ska leda fram till att service kommer ut till medborgarna - är förstås oundgängligt. Verkligheten skiljer sig mycket från de deklarerade idealen och modellerna.

Samhällvetenskaperna bjuder mycket trubbiga instrument för att komma åt denna verklighet och texterna nedan är ett försök att komma lite längre. De är från början av 90-talet och jag har ambitionen att skriva nya, det går att göra bättre. Däremot har jag ingen tröst till den som tror att mina beskrivningar avser förhållanden som nu har undergått förbättringar. Jag är väldigt säker på att det blivit värre.

Jag är också medveten om det finns en bristande balans. Jag skriver kritiskt och det finns så mycket bra ute i de svenska kommunerna. Och gamla arbetskamrater ska inte känna sig träffade, vi gjorde ett bra jobb och problemen är strukturella och generella.

311. Den splittrade kommunen

312. Omorganisationsraseriet

Kommunen har redan från början en mycket splittrad organisation. I mycket är den mera att se som en association än en organisation i egentlig mening. Splittringstendenserna förstärks genom pågående förändringar och enheten och helheten kommunen, den sammantagna kommunorganisationen försvagas.

Det omorganiseras ständigt dvs man delar upp organisationen i nya delar och slår ihop delar till nya helheter. Modevågorna avlöser varandra..

Den stora organisatoriska förvillelsen är kommundelsorganiserandet - som det tycktes ett tag en rörelse på väg ut men som återkommit bl a i de tre storstäderna.

321. Den permanenta revolutionen

322. Siffrorna och verkligheten

Kommunerna har blivit en lysande marknad för förändringskonsulter som säljer sina enkla men smakfullt paketerade modeller.

Vilka kommunerna snällt tar emot och omsätter i verkligheten utan närmare prövning av realism och meningsfullhet.

Gemensamt för de nya (och även de "gamla") modellerna att något i verkligheten ska åsättas en siffra. Det är mycket svårt och ofta går det helt enkelt inte. Men man envisas med att det ska gå.

331. Ekonomerna och deras avkomlingar

332. Mål- och ramstyrningen

Det internekonomiska tänkandet har invaderat kommunerna. Dvs man sysslar inte bara eller ens i huvudsak med kommunens ekonomi relativt omvärlden utan med ekonomiska relationer och transaktioner mellan olika delar av den kommunala organisationen.

Mål-, ram-, och resultatstyrningen är det internekonomiska tänkandets moder och har haft som främsta effekt att de kommunala politikerna fjärmats från verkligheten. Det märkliga med denna styrning är inte att den fungerar dåligt, den finns helt enkelt inte i verkligheten ute i kommunerna. Men man talar och skriver som om den skulle finnas.Tron att denna styrning fungerar har i praktiken resulterat i att de stora serviceverksamheterna måste betraktas som i väsentliga avseenden ostyrda.

Typiska företrädare för den kommunala pseudoekonomin är datamagikerna, finanshajarna och systemmagikerna.

341. Den gamla vanliga byråkratin

343. Kommunala omorganisationer och organisations-bilder

Kommunerna har byråkratiserats och det kostar även om man nu med framgång döljer kostnaderna. Byråkrati, en gång etablerad, är inte lätt att ta bort.

Existensen av den stora mellanbyråkratin i kommunerna förklaras främst av att det finte finns riktig styrning. Det uppstår ett tomrum som fylls. Någonstans av någon måste frågor ändå tas om hand.

351. Chefen och politikerna

De kommunala politikerna och de högre byråkraterna lever i en behaglig symbios. Men en kommun behöver orädda tjänstemän som konfronterar politikerna med de svåra frågorna.

Förvaltningschefer har en oundgänglig uppgift som förbindelselänk mellan politik och service. Om de är svaga eller inte syns eller inte ens längre finns ……..

Kommunala politiker vill förstås inte diskutera de egna arbetssätten. .