822. De fattiga och de rika, Spara och Slösa, Norr och Syd. (1999. 1997 års bokslut)

8. Statistiken och verkligheten
82. Strukturella förhållanden

 

1. De fattiga och de rika 
2. Spara och Slösa 
3. Norr och Syd

 

1. De fattiga och de rika 

I politiken talas ofta om fattiga kommuner, som antas ha svårt att klara servicen. Det talas också om rika kommuner som bland annat beskylls för att vara snåla och hålla kommunalskatten nere. Jag ska nedan jämföra de tio fattigaste och de tio rikaste med avseende på kostnadsnivåer och - för första gången i den här framställningen - också med avseende på totala (netto-) utgifter per invånare (affärsverksamheten ingår ej). 

 

Kommun  Skatte-  kronor per invån.  Äldreomsorgs- kostn.  per invån. 65 år och äldre Grund-
skolan kostnad Kr per elev		 Gymna-
siet kostn Kr per elev		 Barn-
omsorg
kostnad heltidsbarn		 Netto- kostnad per inv. Egentlig verk-samhet. Därav undervisning, äldre- och barnomsorg Undevisning, äldre- och barn-omsorg. Andel, %
De fattiga
Borgholm  769 37.473 49.030 67.666 78.095 25.052 19.663 79
Ödeshög 804 43.690 59.547 67.185 65.475 26.997 20.713 77
Torsås 805 50.327 55.887 83.086 110.900 27.823 22.558 83
Berg 810 52.848 62.865 73.095 95.248 29.345 24.310 83
Aneby 813 45.722 56.432 62.107 80.854 28.105 22.125 79
Tomelilla 813 44.367 47.937 57.889 92.693 24.387 19.336 79
Tanum 820 48.279 57.014 69.173 76.969 27.943 22.468 80
Ydre 822 44.591 59.662 65.880 82.364 25.613 21.438 84
Heby 823 48.200 53.334 69.368 84.548 26.992 21.942 81
Töreboda 823

 

 53.246 46.782 59.660 105.224 26.323 21.211 81
Medeltal 46.874 54.849 67.510 87.237 26.858 21.576 81%
De rika
Danderyd 1.834 43.302 52.328 51.158 76.671 23.069 18.847 82
Lidingö 1.627 41.461 56.453 67.929 78.227 25.033 19.824 79
Täby 1.534 42.577 43.687 52.340 69.188 19.981 15.500 78
Sollentuna 1.339 48.709 48.624 58.994 72.420 24.286 18.579 76
Nacka 1.329 42.561 50.019 55,639 80.108 24.457 18.184 74
Lomma 1.285 40.962 50.207 56.652 89.450 25.360 19.198 76
Järfälla 1.280 43.285 52.631 53.688 85.613 26.240 18.200 69
Stockholm 1.272 55.428 61.271 64.907 94.433 28.860 20.589 71
Vellinge  1.269 39.874 50.815 53.075 70.118 22.111 17.140 76
Ekerö 1.265 62.351 40.841 65.878 63.787 22.938 19.108 83
Medeltal 46.051 50.687 58.026 78.002 24.233 18.516 76%

 
De rika har alltså ett skatteunderlag som grovt sett är dubbelt så stort som de fattiga. (Jag går förbi komplikationen att vissa rika kommuners situation försämras genom skatteutjämningssystemet) 

Jag har markerat högsta och lägsta kostnadsnivå inom varje grupp med fetstil. Även här ser vi att det dominerande draget är de individuella skillnaderna. 

Statistiken visar oväntat (eller möjligen väntat) att de fattiga kommunerna sammantaget gör av med mer pengar, avsätter en större del av budgeten till barnomsorg, skola och äldrevård och har högre kostnadsnivåer. 

Det är förstås skatteutjämningssystemet som verkar och frågan är om det överhuvudtaget är rimligt att tala om "fattiga" kommuner. Deras låga skatteunderlag har i vart fall inte hindrat dem från att upprätthålla åtminstone kostnadsmässigt anständiga nivåer.

Det går att spekulera i om de fattiga kommunerna som ligger på landet har en befolkning med större behov av service än de urbana rika kommunernas. Men - fortfarande rent spekulativt - kan man föreställa sig att landsbygden har mer av social sammanhållning - civilt samhälle - än städerna. 

 

2. Spara och Slösa

Vi ska jämföra två kommungrupper. Den första Spara har en sammantagen nettodriftkostnad som ligger under eller (i ett fall) strax över 23 tusen kr per invånare. Den andra gruppen är då förstås Slösa som har en nettodriftkostnad över 30 tusen. Redovisningen omfattar kommuner i Syd- och Mellansverige. Det finns ytterligare 4 kommuner i Dalarna och 35 i Norrland som ligger över 30.000 i sammantagen kostnad. Den geografiska faktorn ska vi återkomma till

 

 

 
Kommun Egentlig verksamh kostnad per inv. kr Därav äldreoms. Utbildn. Barnoms. Äldreoms Utbildn. Barnoms.
andel %		 Andel invånare 19-64 år % Avvikelse från riksmedeltal. Äldreomsorg kostnad per inv 65 år och äldre, skolan per elev, barnomsorg per heltidsbarn
Äldreoms. Barnoms. Grundsk. Gymn.
SPARA
Täby 19.981 15.500 78 62 - 7.844 - 15.946 - 8.818 - 11.582
Håbo 21.333 16.459 77 64 - 11.371 - 5.207 - 5.198 + 7.446
Trelleborg 21.399 16.154 75 58 - 11.409 - 15.016 - 9.594 - 15.533
Ekerö 22.938 19.108 83 61 + 11.930 - 21.347 - 11.664 + 1.956
Haninge 22.175 16.173 73 64 + 6.056 - 12.992 - 11.258 - 8.552
Vaxholm 22.613 17.899 79 61 - 11.399 - 7.249 + 87 - 5.761
Gnosjö 22.979 17.898 78 58 - 8.094 - 9.362 - 4.384 + 1.011
Staffanstorp 22.003 16.477 75 63 - 5.945 - 13.243 - 7.664 + 3.033
Vellinge 22.111 17.140 78 61 - 10.544 - 14.897 - 690 - 10.847
Habo 23.024 18.831 82 59 - 7.065 - 4.960 - 3.432 - 8.737
SLÖSA
Högsby 32.319 25.419 79 52 + 5.359 - 1.917 + 1.689 + 6.009
Dals-Ed 31.384 23.726 76 56 + 14.435 + 572 + 3.731 + 12.908
Hagfors 31.757 23.839 75 55 + 2.185 + 12.382 + 3.305 + 22.459
Kristinehamn 30.527 23.020 75 57 + 7.976 + 8.040 - 5.813 + 11.923
Munkfors 32.096 24.780 77 54 + 6.573 + 8.433 - 792 + 25.545
Torsby 31.204 24.924  80 54 + 8.637 + 16.496 + 7.169 + 25.920
Laxå 30.262 24.744 82 56 + 11.416 + 12.137 + 10.629 + 12.816
Hedemora 30.559 23.615 77 56 + 4.491 + 2.561 + 1.990 + 10.064
Ludvika 30.244 20.843 69 63 - 7.045 - 3.307 + 276 + 7.648
Vansbro 32.564 25.057 77 55 + 7.907 + 19.401 + 6.856 + 34.187

 

Vi bryr oss inte om några medeltal. Vi kan se på anhopningarna av plus- respektive minustal. Att Slösa har en lägre befolkningsandel 19-64 år, dvs fler gamla och fler barn - år är en förklaring, delförklaring, till den höga utgiftsnivån men den förklarar inte de högre kostnadsnivåerna i verksamheterna. 

Vi ska avsluta denna karaktärsgenomgång genom att titta på hur våra 11 största kommuner fördelar sina pengar. 

 

Kommun Nettokostn. per inv. kr  Nettokortnad per invånare, kr
Summa egentlig verksamhet netto, kr Därav barnoms. Äldreoms. Utbildning Barnoms äldreoms utbildn. Andel av hela % Andel av befolkn. 19-64 år Individ- och familje-omsorg + särskilt riktade insatser  Fritid + Kultur Politisk verksamhet infrastruk-tur, skydd mm
Stockholm 28.860 20.509  71 63 4.553 1.757 1.962
Göteborg 26.489 18.136 68 63 5.302 1.755 1.295
Malmö 27.118 16.303 60 60 5.639 2.438 2.738
Uppsala 24.635 17.322 70 63 3.701 1.118 2.497
Linköping 23.357 16.944 72 62 3.302 1.231 2.040
Norrköping 26.346 18.384 70 59 5.038 1.941 1.341
Jönköping  25.487 19.917 77 58 2.700 1.555 1.674
Helsingborg 24.710 16.926 68 60 4.176 1.617 1.990
Örebro  25.684 18.939 74 59 3.671 1.407 1.673
Västerås 25.015 18.294 73 61 3.469 1.652 1.601
Umeå  28.348 20.915 74 64 2.536 2.228 2.669

 
Skillnaden när det gäller andelen av totalkostnaden som går till vård-skola-omsorg är påfallande när det gäller extremerna Jönköping 77% och Malmö 60%. Jönköping har en något större andel barn och åldringar än Malmö. Malmö har större direkta "sociala" kostnader men också fina stadsparker.

Det är förstås viktigt att se att det kan skilja även i den här dimensionen, hur mycket pengar man gör av med och på vad. Skillnaderna i den här gruppen av kommuner är dock inte särskilt stor. Orsakssammanhangen är heller inte självklara. Vi har tidigare sett att kostnadsnivåerna skiljer sig och man kan fråga om vissa kommuner gör av med mer pengar än andra därför att de har höga kostnadsnivåer eller om det är tvärtom.

 

3. Norr och Syd

Den stora säkra strukturella faktorn är att det dyrare i Norrland (och i viss utsträckning även i skogslänen). Vi har redan sett detta när vi utredde glesbygdsproblemen. Vi kan också göra en enkel jämförelse mellan länsmedeltalen för Skåne och det riktiga Norrland (Gävleborg får inte vara med)

 
Län  Grundskola Gymnasium Barnomsorg Äldreomsorg
Västernorrland 58.574 71.004 93.333 59.438
Jämtland 63.412 78.054 92.739 49.086
Västerbotten 60.839 80.972 91.169 58.643
Norrbotten 64.294 76.953 91.150 61.407
Intervall Norrland 58-64 tkr 71-77 tkr 91-93 tkr 49-61 tkr
Skåne 51.164 60.365 84.341 44.960

 

Vi ser de betydande skillnaderna mellan syd och nord och det är naturligt att tänka på det hårda klimatet, de långa mörka vintrarna, snön, de långa avstånden, den glesa bebyggelsen kontra det tätbefolkade sydlandet med snötäcke någon vecka ibland och vår i mars. 

Men inom grundskolan har Östersund, Malå, Vännäs, Boden och Luleå kostnadsnivåer på 52-53 tusen, i närheten av Skånemedeltalet.

Inom äldreomsorgen ligger Ragunda, Östersund och Bjurholm på 44-46 tusen kr, dvs på Skånenivå, och Bräcke med 41 tusen ligger klart under.

Barnomsorgskostnader klart under Skånenivån har Ragunda, Örnsköldsvik, Arjeplog, Arvidsjaur och Kalix - 73-75 tusen kr per heltidsbarn.

Och i Skåne: Hörby och Kristianstad har grundskolekostnader i intervallet 55-57 tusen, i närheten av Norrlandsnivån. När det gäller gymnasiet ligger Höganäs med närmare 75 tusen och Klippan med 73 tusen inom norrlandsintervallet. Inom barnomsorgen satsar Båstad 104.452 kr, Eslöv 99.437 och Svedala 94.735, klart högre än Norrland. Inom äldreomsorgen kostar Lund på närmare 58 tusen och Östra Göinge närmare 56 tusen. Och klår därmed klart Jämtland.

Norrlandsfaktorn finns i statistiken men den har uppenbart inget med strukturella förhållanden att göra. Det visar de stora individuella avvikelserna. Den höga medelnivån i Norrland måste förstås ses i samband med utjämnings- och statsbidragssystemen. Och det är en alldeles särskild historia.

Inledning, innehåll

Hem