En säsong fylld av motgångar
av Peter Mellström
(Rapport våren 2000)

Så var då ännu en termin av studier och tennis avklarad för min egen och Peter Grebergs del. Vårterminen och således tennisens huvudsäsong i USA avslutades i slutet av April med slutspel i Big South Conference som vår liga heter. Studierna har för egen del fortsatt utmärkt med toppbetyg for fjärde terminen i rad. Har även fått några akademiska utmärkelser vilka jag for tillfället inte kommer ihåg namnet på. En av dem kallas dock Junior Marshal vilket innebar att man är bland de 20 bästa av de som går sitt tredje år på skolan. Innebörden av detta är att man vid själva “Graduation” ceromin för alla som är klara med skolan och får sitt diplom hjälper till med alla administrativa uppgifter som ingår. Innan jag avslöjar hur det gick i tennisens slutspel kommer först en redovisning av säsongen i helhet.

Stora förhoppningar

Nar vi kom tillbaka efter julen var det ett gäng förhoppningsfulla killar som började hårdträningen igen. Vi kände att vi hade ett bra lag och att vi kanske skulle räcka ända fram vår första “riktiga” säsong i högsta division. De två andra åren har varit en övergångsperiod från division 2 till 1. Första matchen gick av stapeln i början av Februari. Trots en bra insats blev det förlust med 2-5 men vi var rätt sa nöjda ändå. En hyfsad början på säsongen. De fyra följande matcherna var alla segrar. En bra start och nu var vi optimistiska som bara den. Nästa match blev en plump i protokollet, förlust med 2-5 på hemmaplan. Efter den matchen följde var bästa period på hela säsongen vågar jag påstå. Alla spelade så nära toppen som det bara går och vi vann fem raka matcher mot kvalificerat motstånd. Vårt facit sa har långt var 9-2 och allt såg bra ut. Men det var nu motgångarna började komma. En kille hade ont i knät, en annan i axeln och en tredje i armen (Greberg) samt diverse sjukdomar. Detta gjorde att vi de kommande matcherna spelade med ett försvagat lag. Vi gjorde några rent ut sagt bedrövliga matcher och förlorade bland annat 5 matcher med 3-4. I ett par av dem hade vi till och med matchbollar. Tungt och jobbigt for självförtroendet!!

 Skador

Efter en så här långt kanonbra säsong för min del (10-2 i singel och 8-4 i dubbel) hände det som inte fick hända. I en match mot ett av de allra bästa lagen som vi spelar mot vred jag till mitt högra knä och sträckte muskeln som går på utsidan av benet (kallas “IT-Band på engelska). Trots denna skada lyckades jag fullfölja matchen på svaga ben och kunde till och med vinna mot en kille som jag har förlorat mot två gånger innan. Men det var nu det hela började. Jag vilade några dagar för att se om skadan blev bättre men icke. Knät svullnade upp och muskeln var sträckt som en glasspinne. Var tvungen att åka till sjukhus för att tappa knät på vätska, ta skiktröntgen och vänta på min dom. Till en början befarades menisken men som väl var sa syntes inget på bilderna. Läkaren sa till mig att vila och långsamt börja rehabiliteringen. Paniken började sprida sig inom mig. Slutspelet börjar om tre veckor. Kommer jag att kunna spela? Nåväl, jag var inte den enda i laget som hade problem. Greberg besvärades av smärta i armen, framförallt i armbågen. Till råga på allt så åkte han på en allergichock med utslag över hela kroppen som en följd och tvingades uppsöka sjukhus. Ingen riktig förklaring fanns men den troliga orsaken var pollenallergi i samband med knaprande av medicin som han inte tålde. En annan av killarna i laget träffades av medspelarens racket i en dubbelmatch och fick två tänder utslagna två dagar innan slutspelet skulle börja. För egen del så kämpade jag på med rehabilitering och med smärtor. Långt ifrån min vanliga form hade jag bestämt mig for att jag skulle spela slutspelet. Det var helt enkelt ett måste kände jag.

 Slutspel

Vi slutade femma i grundspelet och fick möta det lag som kom fyra vilket var Winthrop University, en skola som vi hade förlorat mot med 3-4 i vårt tidigare möte trots tre matchbollar. Efter förlorad dubbelpoäng vann vår första-, andra-, och sjättekille (Greberg) sina singelmatcher vilket gjorde att ställningen var 3-3 när jag skulle försöka avgöra matchen till var fördel. Efter att ha avstått dubbel pga oträning och problem med knät tvingades jag till ett avgörande tredje set. Jag vred till mitt knä igen men i det här läget fanns ingen smärta. Matchen gick i 30 graders värme och jag var helt slut. Jag slet och slet men var till slut tvungen att ge mig. Förlorade med 7-6 i tredje och avgörande set (7-5 i tiebreak). Hade kramp i benen och till och med ända ut i fingrarna. Hade flertalet chanser men det räckte inte hela vägen mot en kille som jag slagit fem gånger innan. Jag försökte spela men jag kunde inte röra mig väldigt bra och förlorade således. Ännu en tung förlust med 3-4 och säsongen var över. Och vi som hade planer på att vinna hela slutspelet. Detta var verkligen ett misslyckande men det är sånt som händer i idrottens värld. Vi slutade säsongen 11-9 och mitt personliga facit var 10-4 i singel. Grebergs singelfacit vet jag tyvärr inte men hans dubbelinsats under året var strålande. Han och hans partner blev utnämnda till All-Conference Team i dubbel vilket dom verkligen förtjänade. Själv så blev jag trots min skada (och även en sjukdom) utnämnd till All-Conference Team i singel, en utmärkelse jag är väldigt stolt över. Jag spelade tredjesingel under säsong (förutom när jag blev skadad) och Greberg spelade sjättesingel. Att som tredjespelare för ett lag komma med bland dom sex bästa i hela ligan är ett skönt kvitto på allt mitt slit och en morot till nästa säsong att jobba ännu hårdare.

 Framtiden

Jag har fortfarande problem med mitt knä men har vilat det ett tag och skall nu försöka bygga upp det igen. Om det inte blir bra är det möjligt att operation blir aktuellt. Jag har förresten redan opererat mitt högerknä en gång tidigare sa snart far man val hoppa upp i rullstolen! Jag skall i sommar stanna kvar i USA och jobba som tennistränare på en summercamp i Philadelphia tillsammans med en annan Västervikare, Sofia Karlsson. Efter det åker jag tillbaka till High Point för mitt sista år som student och tennisspelare för Universitet och förhoppningsvis en vinst i slutspelet. Däremot ar det färdigspelat i USA för Peter Greberg. Han har valt att avbryta sin utbildning efter två ar och flytta hem till Sverige och börja plugga i Lund.

 VTs korrespondens i USA

 Peter Mellström

Westerviks Tennisklubb