Sidrubrik

2. Ökat inflytande för monarkins företrädare. Regeringsmakten blir direkt underställd konungen, som utses till rikets högsta beslutande organ. Konungens titel som statschef övergår till en nyutnämnd post och person, en överlandshövding som innebär en buffert mellan de valda politikerna och konungen, utsedd av konungen för dennes förmåga att komma till rätta med dagens politiker samtidigt som denne tjänar honom. Någon som kan lyfta kunglighetens vardagsslit från hans axlar, som kan inviga stadshus och lägga grundstenar och hålla mottagningar och hov och ge monarken tid till den viktigare sysslan att verkligen styra riket. Statschefen svarar inför konungen, och statsministern svarar således inför statschefen - ett tungt ansvar har därmed införts på respektive post.

Konungen återinsätts som överbefälhavare för det svenska försvaret.

En uppdelning av statsapparaten i tre oberoende "makter", den verkställande, den lagstiftande och den dömande, av vilka endast den lagstiftande är vald. Parlamentets, konungens och domstolarnas makt balanseras mot varandra. Parlamentet beslutar om lagar och tar ut skatt, konungen verkställer besluten genom regeringen och domstolar vakar över att författningen följs.

Emedan landskapsindelningen vilar på naturgeografiska, kulturella, ekonomiska och historiska realiteter (gentemot länens administrativa bekvämlighet), förstärks landskapens betydelse genom tillsättandet av en landshövding i respektive landskap. Denne tjänstgör som regeringsmaktens främste representant och konungamaktens personliga ställföreträdare - Konungens Befallningshavande (KB). Landshövdingen, vald på tio år, företräder regionens intressen gentemot statsmakterna i näringspolitiska och övriga regionala frågor. Denna nya förtroendepost tilldelas, av regeringen, personer som gjort betydande insatser i det offentliga livet. Landshövdingarna - följaktligen 25 till antalet - bildar Första Kammaren i ett tvåkammarparlament, och har till chef och ordförande för Första Kammaren Sveriges statschef. Den Andra Kammaren utgörs av en valbar representant samt en av honom utsedd medarbetare, valda på fem år, från respektive landskap (totalt 50 personer).

Majoritetsval vart 5:e år i enmansvalkretsar tillämpas för Andra Kammaren, som inför 7 %-spärr för behörig partipolitisk närvaro och deltagande i mandatfördelningen.

Förutom lagstiftningsmakt har Första Kammaren till uppgift att godkänna statsministerns fördrag med främmande makt och utnämningar till höga nationella poster. Kammaren representeras uteslutande av landshövdingar tillhörande regerande parti.