Idén att ta hit en grupp Tjernobylbarn föddes
förra hösten.
- Det är fantastiskt vad folk ställer upp. Det här väcker goda känslor; kanske
beroende på att det är ett konkret och nära projekt som berör oss, säger Gunnel
Olénson.
Samlat pengar
130.000 kronor i kontanter har gruppen samlat ihop. Och då är ändå inte inräknat alla
skänkta saker eller tjänster.
Som vi hämtningen av barnen i går. Ett företag fixade bussen till Såtenäs och
flygvapnet ställde upp med ett Herculesplan.
Lite blygt och nervöst
I terminalen i Minsk sitter Irina, 9, på en bänk och kramar sin rosa tröja. Hon känner
ingen av de andra barnen och känner sig lite ensam.
- Jag vet inget om Sverige. Det är lite nervöst. Men det ska bli skoj att båda och så.
Vad sa din mamma när du skulle åka iväg så här långt?
- Hej då.
Turen till Sverige är Irinas första flygresa. Efter ett tag hänger hon förundrat vid
det runda fönstret och tittar ner på sitt nedsmittade hemland.
- Husen och bilarna såg ut som leksaker. Fast jag kunde inte se vårat hus.
Flera Insjuknade
Med hjälp av organisationer och kontakter i Vitryssland
har 20 barn blivit erbjudna att komma till Vänersborg
i två veckor. En del av barnen har, liksom Irina, förlorat sina pappor i sviter efter
Tjernobyl. Andra lever under svåra hemförhållanden. Vitryssland
är fortfarande nedsmittat och allt som odlas blir också smittat.
Enligt en Vitrysk ledare är alla barnen i mer eller mindre dålig kondition. Tre av de
utvalda barnen har blivit så sjuka att de inte orkade med resan till Vänersborg.
- I Vänersborg ska barnen få vila upp sig så att de får en chans att höja
immunförsvaret rejält, säger Gunnel.
Fast bara vila blir det förstås inte. Badbesök, Liseberg och Nordens Ark är bara
några punkter på programmet.
Det smakade smaskens
På bussen från Såtenäs till Vänerskolan, där barnen ska bo, berättar Misha,13, att
hans favoritlag i fotboll är Juventus. Han spelar själv fotboll, men drömjobbet är
kirurg.
Han tittar ut över det svenska landskapet och säger:
- Det påminner mycket om hemma. Men alla hus är ju röda.
I Vänerskolans matsal sätter sig Misha, tillsammans med de övrig 18 barnen, och väntar
på att tanterna och farbröderna ska bli klara med sina välkomsttal.
Sen greppar han sin tallrik och håller fram den.
Han får en jätteportion spagetti och köttfärssås och tackar med ett skyggt leende.
Försiktigt bär han maten tillbaka till sin plats.
För första gången under dagen behöver inte tolken översätta svaret på frågan om
det smakade bra.
FOTNOT: Välkommen till Sverige, Betyder uttrycket i början av texten.
