Den här artikel har jag översatt från ARPT´s grundläggande tränings manual och är skriven av Rasheya Jasmin Luis, en förre detta elev och president i ARPT. (Ateneo Rifle Pistol Team, Manilla Filipinerna.)
Under hennes tid i ARPT, avancerade hon till toppen av Filipinskt gevärs skytte, både på luftgevär och på 50 meter.
Hon håller fortfarande flera Filipiniska rekord, inkluderande rekordet för UIT luftgevär för damer (396/400)
1. Ställningen
A. Fötterna
Som ett resultat av den relativt lilla stödytan i stående, fodras en rätt balanserad kropps och vapen hållning. Det är mycket viktigt att finna rätt kropps position så att geväret pekar avslappnat mot tavlan. Därför skall fötterna vara parallella med varandra vinkelrätt mot målet. Avståndet mellan fötterna bör vara ungefär det samma som axelbredden.
B. Kroppshållning
Skytten lutar kroppen lite bakåt till höger, under förutsättning att det är en höger skytt, med syfte att balansera vikten av vapnet. Då kroppen lutas bakåt så för man fram höften mot tavlan en aning, som stöd för armbågen. Hur mycket höften skjuts framåt och ryggen lutas bakåt beror på skyttens kroppsbyggnad. En atletisk person med breda axlar och smala höfter måste luta sig mer bakåt än en smalaxlad person med samma höftbredd (e.g. kvinna) vars annorlunda ben struktur gör att hon kan hålla en mer upprätt ställning lättare.
Den vänstra armbågen placeras på höftbenet. Det betyder att vapnets vikt bärs upp av benstommen i vänstra benet och behöver inte hållas upp med muskelkraft. Den totala vikten av vapnet bärs upp av vänstra benet. I denna ställning så är minst 60% av kroppsvikten på vänster ben och resterande 40% tas upp av det högra benet.
C. Armar, Axlar och Händer
Den högra axeln är inte medvetet upprest och den skall vara så avslappnad att den inte reagerar när skottet avfyras. Högra handen skall hålla stocken säkert från det ena skottet till nästa. Greppet skall vara fast, men inte krampaktigt.
Framgången av ställningen beror i huvudsak på vänstra armens position. Endast när vapnets totala vikt direkt tas upp av benstommen, utan muskel inverkan eller spända senor är, kommer den erforderliga stabiliteten att uppnås i ställningen. Musklerna i armen får inte hålla uppe eller styra vapnet. Det är ingen mening i att försöka lyfta eller hålla upp vapnet med muskelkraft, för det kommer bara att göra att dina skott hamnar för lågt eller för högt. Att lyfta vapnet tröttar också fort ut den vänstra armen.
Det finns flera olika sätt att hålla vapnet. En av de enklaste är att stödja vapnet på knogarna.
Naglarna får inte ”gräva” sig in i handflatan, för detta kommer att medföra spänningar i vänstra armen. Vapnet kan också placeras mellan pek- och långfingret. Fingrarna kommer då att stödja vapnet från sidorna.
D. Huvudet
Huvudhållningen bör vara så avslappnad som möjligt. Det är att rekommendera att huvudet gör en neråtgående rörelse och möter kindstödet när man går in och siktar. För mycket tryck på kindstödet åt höger kan medföra att vapnet trycks ut åt vänster i skottögonblicket.
2. Genomförande
A. Gevärs hållning
Det är 5 kontakt punkter mellan geväret och kroppen.
De fyra kontaktpunkterna ovan måste vara klara innan den femte tas. Slappna av i de kroppsdelar som kan bli avslappnade, för att se om det är något som måste justeras.
B. Andning
Rörelsen av diafragman, bröstkorgen och skuldrorna under inandningen, tvingar kroppen att röra sig. Därför måste andnings processen vara klar innan själva avfyringen. Innan du lyfter vapnet till sikt positionen, andas ut och in ett antal gånger i normalt andnings tempo. Forcerad andning kommer att höja pulsen. Gör en långsam utandning, samtidigt som du för in vapnet i riktnings position. När sedan huvuddelen av luften från lungorna är utandad, måste skjutställningen bibehållas utan vidare andning. Om skottet inte kommer inom 8 sekunder, sänk vapnet och börja om från början.
C. Siktning
När du tittar genom diopter kommer du att se tre cirklar. Bakre siktet, främre kornskyddsringen och främre siktet. Centrera dessa cirklar med tavlan i mitten.
Förvänta dig inte att vapnet kommer att stanna av helt still. Poängen är att minimera denna rörelse. Den idealiska rörelsen är cirkulär rörelse runt riktpricken. Till skillnad mot pistol är det väldigt viktigt att ha en skarp bild av både främre sikte och tavla.
D. Krama och uppföljning av skottet.
När väl siktbilden har stabiliserat sig, måste trycket på avtryckaren vara så att skottet går. Avfyrings rörelsen lugn och jämn, avståndet mellan tryckpunkt och avfyring direkt utan släp. Detta är en förutsättning för att avfyringen inte ändrar siktbilden och sänder kulan bort från centrum. Om du inte får iväg ett kontrollerat skott inom 8 sekunder så avbryt. Ett skott som är avfyrat kan inte återkallas, bättre att göra flera försök på ett skott än att ”tvinga” iväg ett dåligt skott. Så fort skottet går så skall skytten bibehålla siktbilden några sekunder. Att följa upp varje skott är viktigt för att se hur eventuella fel påverkar skottet.
3. Uppvärmning
Det är väldigt viktigt att mjuka upp musklerna innan du börjar skjuta. Följande förslagna övningar måste genomförda under minst 10 sekunder/övning.
En annan metod för gevärsskyttar är torrträning. Där man går igenom ställningen från intagande fram till uppföljningen av skottet. Enda skillnaden är avsaknaden av ett skott i loppet. Före en match är det klokt att torrträna 10 minuter just före start.
Nybörjare inom gevärsskyttet rekommenderas att bära flatsulade skor, företrädesvis gymnastikskor eller arbetskängor. De skall även använda oömma kläder som, jeans, en skjorta och möjligen en sweatshirt. Dessa klädesplaggs syfte är att skydda axeln från bakkappan. En liten handduk kan vara mycket användbar för att skydda kontakten mellan knogarna och gevärsstockens undersida, men inte att förglömma, för att torka bort svett efter ett träningspass. (Bättre att skaffa en billig handske, ny eller begagnad. Övers.anm.) Den erfarne och mer rutinerade skytten använder special kläder, men detta är inte nödvändigt för nybörjaren. En ”skygglapp” för att täcka det öga man inte riktar med är också att rekommendera.
Efterhand som skytten blir mer rutinerad och utvecklas, är det behov av att skaffa special utrustning.
Christer Jonasson