I Hulta är 13 familjer bofasta. Sandebo och Dänskebo bebos av vardera 14 familjer. Dessa familjer utgör sammanlagt 125 personer, varav 19 personer är pensionärer (15% av befolkningen), 59 är övriga vuxna (47%) och 47 är barn under 18 år (38%). Två familjer är jordbrukare och ytterligare två familjer bedriver yrkesverksamhet på/från hemorten. Av de totalt 41 familjerna är 35 inflyttade under de senaste 15 åren.
Här nedan följer en uppräkning av sociala aktiviteter och händelser som ägt rum i bygden under de senaste tre åren:
...... skidtävlingar, fisketävlingar, brännbollsturnering, simskola, tjejgympa, frimärksklubb, syjunta, scoutverksamhet, ungdomsverksamhet i missionshuset, skogsutflykter för barnen, vuxen-barngrupp, kurs i akvarellmålning, studie cirkel om solfångarbygge, studiecirkel om kulturmiljöer i skogen, studiecirkel på temat landsbygdsutveckling, blomsterresa till Småland, fågelskådning, allsångskväll, byadagar, höstmarknad, julmarknader, julkrubba med barnen, julspel i missionshuset, julgrans plundring, ängsslåtter, röjning i hage, maj brasa..... (och ändå är inte allt medtagit)
Aktiviteter som de ovan nämnda fyller viktiga funktioner i byarna. Det stärker gemenskapen naturligtvis, och får t ex nyinflyttade att snabbare lära känna de övriga byborna. I Kretsloppsföreningen i Hulta med omnejd, bildad 1994, är ungefär 30 familjer medlemmar. Föreningen har visat sig vara ett bra sätt att samla idéer och engagemang. Den bidrar till att fler blir delaktiga, så att inte bara enstaka "eldsjälar" driver kretsloppsarbetet framåt.
Från föreningens sida har det tryckts på att föreningen eller dess styrelse inte får uppfattas som ett hinder att ta egna initiativ, snarare ska föreningen uppmana till egna idéer. Men det ligger nog ett stort värde i att det finns en styrelse som regelbundet träffas och behandlar uppkomna frågor. Förhoppningsvis kan enskilda bybor känna sig sporrade av att ha föreningen i ryggen och styrelsen att bolla sina idéer mot. Om det blir för betungande med styrelseuppdragen så är det ju bara att rotera.
Vilken betydelse tillmäts den sociala gemenskapen när det gäller miljö- och kretsloppsarbete? Det är mycket viktigt att det finns en grund som gör det lätt att sprida information, engagemang och idéer till varandra. I det här sammanhanget är det inte bara gemensamma aktiviteter som har betydelse. För skriftlig information finns en anslagstavla i varje by.
Dessutom finns ett antal naturliga träffpunkter. Exempel är mjölkrummet på Norrgården där ca 15 familjer hämtar mjölk, bussen till och från Linköping (12-13 personer åker regelbundet med bussen vid sjutiden på morgonen), bokbussen som stannar i Sandebo varannan måndag, gudstjänster i missionshuset, scout- och SMU-verksamhet och barn och föräldragrupp som träffas varje vecka. Stor betydelse har också möten som Kretsloppsföreningen kallat till, och som brukar äga rum i missionshuset.
Samlingslokal
Om en ev byggnad av ett allaktivitetshus / samlingslokal gick åsikterna isär enligt enkätundersökningen från våren 1996. En sådan lokal skulle kunna användas t ex till ungdomsverksamhet, innebandy, som festlokal mm. Frågan utreds nu. Tillsvidare fungerar Hulta Missionshus alldeles utmärkt som samlingslokal för t ex kretsloppsföreningens möten. Det är en stor tillgång att ha en sådan lokal i bygden.
Frågeställningar och spekulationer
En förutsättning för ett fungerande kretsloppsarbete i bygden är att det finns ett engagemang på gräsrotsnivå, eller som man kan uttrycka det en "gör det självanda". Kanhända representerar de här tre byarna en lagom stor grupp av människor, som kan vara effektiva i sitt arbete utan att detta blir för tungt och utan att gå miste om delaktighet bland alla de boende.
Finns det egentligen någon grund för en djup social gemenskap, kan man ju fråga sig. Är det nog att bara råka bo på samma ställe? Är det enbart av godo om vi blir mera beroende av varandra i och med att vi utvecklar vårt lokalsamhälle där vi byter varor och tjänster med varandra? En tanke kan vara att just ett lokalsamhälle med hög självförsörjningsgrad är hållbarare även från social synpunkt. Om de boende är beroende av varandra för sin livsmedels- och energiförsörjning blir de kanske mera benägna att lösa eventuella konflikter innan de blir för stora.
|
Senast uppdaterad: 2000-03-08
|