Inledning

Byarna Hulta, Sandebo och Dänskebo ligger i Linköpings kommun i gränsområdet mellan södra Östergötlands skogsbygd och slättlandet. Här finns bebyggelse av olika åldrar, både lantbruksfastigheter, villatomter och fritidsbebyggelse. Efter en period av avfolkning började bygden åter att växa i invånarantal under 1980-talet, och flera åretruntbostäder byggdes. Nu finns här en i högsta grad levande landsbygd, med bybor som engagerar sig i byarnas utveckling, och jordbruk med vars hjälp landskapet hålls öppet och vackert.

Här finns också sedan 1994 en kretsloppsförening, vars syfte är att verka för en ökad kretsloppsanpassning av de tre byarna. Någon "ekoby" i vanlig bemärkelse kanske man inte kan säga att de tre byarna utgör, om man med ekoby menar bebyggelse som från början är planerad för att passa in i ett kretsloppssamhälle, med avseende på exempelvis energiförbrukning och avloppshantering. Det handlar istället om att anpassa den befintliga bebyggelsen till kretsloppssamhället. Här finns helt enkelt människor som råkar bo just här i hus och gårdar som redan finns, och man försöker att göra det bästa möjliga av sin situation.

En viktig sak som det finns här, och som många nybyggda ekobyar saknar, är en "kärngård", Hulta Norrgård, som bedriver ekologiskt lantbruk. Därifrån förses många bybor med vissa av hushållets basvaror: mjöl, potatis och mjölk. Och dit återvänder också en del av hushållens näringsspill i retur i form av slam från de enskilda avloppsanläggningar som är anslutna till det slamprojekt som drivs. Men kretsloppen är inte helt slutna för det. Det återstår många steg på vägen mot ett kretsloppsanpassat boende. Den här skriften har för avsikt att beskriva var i kretsloppsarbetet bygdens invånare står idag, och dessutom sammanfatta tankar och idéer om hur man kan gå vidare.

Föreningen har valt att dela upp verksamheten i fyra delar: 1 produktion, 2 konsumtion, 3 återvinning, 4 social verksamhet. Se figur. För ett fullständigt fungerande kretslopp måste alla delar finnas med, och det får inte "läcka" någonstans. Den sociala verksamheten har bland annat betydelse för att idéer och kunskap ska kunna spridas och få fäste hos alla som bor här.

Meningen är att skriften ska kunna användas för att driva kretsloppsarbetet framåt i Hulta, Sandebo och Dänskebo. Men också på andra platser kan den här utvecklingsplanen användas som inspirationskälla. Den kan också behövas då Kretsloppsföreningen söker pengar ur olika fonder.

Det är tack vare Linköpings kommun, som skjutit till medel avsedda för Agenda 21-arbete, som denna skrift har kunnat bli till just nu.