Redan nu finns det alltså goda möjligheter för bygdens konsumenter att handla vissa livsmedel av lokala producenter. Men varför utnyttjas inte dessa möjligheter maximalt? Var är det som skon klämmer? Och vad kan man tänka sig för sätt att lösa detta? Nedan följer en lista på problem och möjliga utvägar.
1. Lagring. Grönsaker och potatis kräver i allmänhet att förvaras svalt,
mörkt och fuktigt, i princip i en jordkällare. Saknar man större förvaringsutrymmen
än kylskåp så får man nöja sig med att köpa småförpackningar som får rum i kylen.
- Skulle fler välja att odla/ köpa av lokala odlare sitt årsbehov av potatis, rotfrukter, vitkål o dyl om man hade ordentliga, tillförlitliga förvaringsutrymmen? Om svaret är ja (en ny enkätundersökning kan ge svar på det) kan man göra en inventering av befintliga jordkällare och matkällare placerade under bostads- eller uthus; det kanske finns outnyttjade sådana som efter ev. viss reparation kan få lånas eller hyras av någon granne. Vissa är kanske stora nog att samsas om? Kanske finns det intresse av att bygga? En studiecirkel om jordkällarbygge? Uppdrag åt traktens grävare, snickare, cementgjutare.....?
En jordkällare kan tyvärr vara dyr att bygga om man inte har möjlighet att göra den själv. Man kan prova andra varianter, t ex stuka, som kanske inte är det mest praktiska i denna del av Sverige. Det kan vara svårt att få dem att hålla vinterkölden borta samtidigt som livsmedlena ska vara lätta att få fram, men idén kan säkert utvecklas. Litet förvaringsutrymme i husgrunden, under en lucka i golvet, är en annan variant som har provats. Det kan vara svårt att ordna i redan byggda hus, men bortsett från något för hög temperatur sommartid är erfarenheterna goda.
Kan gemensamt storlager vara ett alternativ? Om det fanns en plats där stora mängder kunde lagras så skulle den kunna tjäna som "butik", jämför med boden på Hulta Norrgård. Från bekvämlighetssynpunkt är det nog bättre med enskilda källare hos var och en när det gäller potatis och rotfrukter.
Glasburkskonservering, mjölksyrning och användas lite oftare.Torkning kan också vara metoder som kompletterar källarlagring, och som kanske skulle kunna
2. Bekvämlighet. Eftersom man ändå måste besöka en butik då och då är det
enklare och framför allt snabbare att lägga en påse morötter i varukorgen än
att ta en extra omväg för att köpa direkt av den lokala odlaren.
- Löses genom att lösa punkt 1, dvs genom att se över lagerutrymmen. Att ha en egen lagerlokal i sin trädgård måste vara högsta graden av bekvämlighet. Sedan den blivit fylld på hösten behöver man inte tänka på att handla hem potatis, rotfrukter o dyl för att kylskåpsförpackningen riskerar att ta slut. Övrigt som är möjligt bör gå att köpa på samma ställe: mjölk, mjöl, ägg, lök?, bröd?........
3.Tidsbrist. Att inte ha tid att odla själv: Eftersom många arbetar långa
dagar på något avlägset ställe (ca 3 mil till Linköping exempelvis), eller annars
har mycket att göra, så vill man gärna prioritera bort matlagnings- och odlingsbestyr
om man inte har särskilt intresse därtill. Att baka eget bröd av lokalproducerat
mjöl tar betydligt längre tid än att lägga en limpa i varukorgen i butiken.
Dessutom är det inte alla som tycker att det är roligt att baka....
- Om någon skulle vilja baka "lokalbakat" bröd så skulle det kunna finnas en frysbox i boden på Norrgården där man kan stoppa ner bakverk som man vill sälja, förutsatt att det är bakat i en lokal som godkänts av Miljökontoret (det är nödvändigt om regelbunden försäljning ska ske). För att underlätta för bagaren kan man ha en stående beställning som levereras en dag i veckan, då behövs inte ens en frysbox.
Att inte ha tid att odla själv: Några (två personer) har sagt att de är villiga att odla till försäljning. Kan det utökas? Till föda behöver vi ju mer än potatis och morötter.
4. Informationsbrist. Man kanske inte vet vem man ska vända sig till, eller
inte vet om att det går att exempelvis köpa mjöl på Norrgården. När någon har
haft överskott på morötter som kan säljas, så har andra haft brist, utan att
de två har vetat om varandras bekymmer.
- Kan lösas genom beställningslistor, som sköts av dem som vill odla för försäljning. I övrigt behövs bättre informationskanaler, dvs skriftlig information behöver komplettera den muntliga, anslagstavlorna kan användas flitigare. Om man tar för vana att hålla ett "odlingsmöte" varje vår så kan mycket av informationssvårigheterna lösas där..
5. Priset. Norrgårdens KRAV-märkta vetemjöl är ca 1,50 kr dyrare per kg
än butiksköpt konventionellt framställt sådant. Om man inte tycker att KRAV-stämpeln
är viktig, kanske man av kostnadsskäl väljer mjölet i butiken. (KRAV-märkt mjöl
är dock fortfarande dyrare i affären, 3-6 kr dyrare per kg.)
- Om mjölkostnaden verkligen är ett argument är svårt att veta. Om konsumenten är medveten om skillnaden mellan KRAV och icke KRAV och mellan lokalproducerat och långa transporter, vad gör man då?.
6: En smaksak. När det gäller mjölk kan en del tycka att mejerimjölk är
godare att dricka än den "direktmjölkade", eller så väljer man en mager mejerimjölk
av hälsoskäl.
- Om man vill passa mjölktiderna så att man får med sig mjölken hem innan den blivit kyld så kan det vara lättare att skumma den effektivt. Då kan man få en magrare mjölk
|
Senast uppdaterad: 2000-03-08
|