Sammanfattning

I byarna Hulta, Sandebo och Dänskebo verkar invånarna för att kretsloppsanpassa sitt boende. Kretsloppsföreningen, i vilken ca 30 hushåll är medlemmar, vill med denna skrift visa hur långt i resan mot det långsiktigt uthålliga samhället byarna har kommit idag, och dessutom peka på några möjliga sätt att gå vidare.

För överskådlighetens skull delas kretsloppsarbetet in i fyra områden: produktion, konsumtion, återvinning och socialt engagemang. Det sistnämnda är i det här fallet viktigt bland annat för att kunskap och idéer ska kunna spridas och för att få ett brett engagemang bland de boende.

För att näringsämnenas kretslopp ska fungera så bra som möjligt utan onödig energiåtgång och förluster, så bör de äga rum på ett och samma ställe. Dvs maten odlas, äts upp och återvinns till åkerjorden inom samma geografiskt begränsade område. Det är då viktigt att hitta lösningar som underlättar för den lokala livsmedelsproducenten, och dessutom gör det möjligt och attraktivt för konsumenten att köpa lokalproducerad mat. Det kan röra sig om enkla åtgärder, som att ordna en fungerande information, t ex med beställningslistor, eller att göra det lätt att få tag i varorna genom att de går att köpa på ett och samma ställe. Men det handlar också om att hitta lagringsmöjligheter; att sakna jordkällare eller motsvarande gör det svårt att t ex köpa sitt årsbehov av potatis, eller att odla stora mängder rotfrukter själv.

När det gäller näringsåtervinning anser man, att det viktiga inte är att utöka slamprojektet (som går ut på att slam från 30 avloppsanläggningar i byarna sprids på traktens åkermark). Istället prioriteras arbetet med att stimulera en övergång till urinseparerande toaletter i hushållen. För det enskilda hushållet är sådana ombyggnader förknippade med stora kostnader, men man kan söka ekonomiska medel ur statens kassa till installationen.

Det finns intresse för urinseparering bland de boende, och ett första steg för att ta vara på detta kan vara att ordna en studiecirkel i ämnet. Just i dessa byar skulle det nog fungera bra med urinseparering. Det finns avsättning för denna form av näring på plats, man har erfarenheter från slamspridning som kan vara bra att ha, och människorna i byarna är intresserade.

För att komma vidare med frågor som berör produktion och konsumtion behöver Kretsloppsföreningen göra ytterligare en enkätundersökning som komplement till de som redan gjorts bland byborna. Man får då svar på frågor om de boendes intresse för att köpa och sälja livsmedel till varandra, om man vill organisera sina egna odlingar på något särskilt sätt, om samåkning mm. Dessa svar bör då vara så pass detaljerade att man kan gå vidare praktiskt med frågorna.