Adolf Fredrik 1710-71, kung 1751-71.Adolf Fredrik var från Holstein-Gottorp och från 1727 furstbiskop av Lübeck. Han var på långt håll besläktad med Karl IX, men det var inte av den orsaken han blev vald till svensk tronföljare 1743. Då kungaparet Fredrik I och Ulrika Eleonora inte bedömdes kunde prestera någon arvinge blev tronföljdsfrågan med åren allt mer påträngande. Flera kandidater fanns att välja emellan. Karl Peter Ulrik av Holstein Gottorp var länge aktuell, men sedan han utsetts till tronföljare i Ryssland var han inte längre att räkna med. Valet stod då mellan Adolf Fredrik och den danske prinsen Fredrik, komplicerat av att Sverige låg i fredsförhandlingar med Ryssland som en följd av hattpartiets olyckliga krig.I Dalarna, där man önskade få den danske Fredrik, var stämningen upphetsad och man tågade till Stockholm för att skipa rätt. Detta, det sista bondeupproret, slogs dock ned på nuvarande Gustav Adolfs torg. Kejsarinnan Elisabet av Ryssland utlovade förmånliga fredsvillkor om Adolf Fredrik valdes. Så skedde också, men utan större entusiasm. Adolf Fredrik var mild och God och blev populär hos folket. Han saknade egentliga politiska ambitioner, men det gjorde inte hans maka sedan 1744, Lovisa Ulrika - syster till Fredrik den store i Preussen. Bakom Lovisa Ulrika fanns rojalistiska grupperingar som ville ge kungen ökad makt. År 1756 beslöt riksdagens sekreta (hemliga) utskott att åter införa den kungliga namnstämpeln, då man ansåg att kungen drev en personlig utnämningspolitik. Namnstämpeln hade tidigare använts under Fredrik I:s regering. Drottningens planer på en statsvälvning tog fart. Hon lät pantsätta sina och kronans juveler för att få pengar till ändamålet. Planerna sprack och kungaparet utsattes för en förödmjukande behandling av ständerna. Bland annat fråntogs de rätten att själva utse sina barns lärare, och Sverige passade på att förklara krig mot drottningens bror Fredrik den store i Preussen. År 1768 gjorde kungen ett nytt försök att öka sin makt, denna gång pådriven av sonen Gustav (III). Genom abdikationshot avskaffades namnstämpeln, men mycket mer uppnåddes inte. Adolf Fredrik ansågs inte alltför begåvad, men han saknade inte kulturella intressen. Känt är hans intresse för att svarva - ett på den tiden omtyckt tidsfördriv. I en av flyglarna till Kina slott kan man se hans svarvstol och vertyg. År 1771 avled Adolf Fredrik i ett slaganfall - enligt traditionen påskyndat av en måltid på ostron, hummer, surkål, kött och hetvägg (semlor). Han efterlämnade barnen Gustav (III), Karl (XIII), Fredrik Adolf och Sofia Albertina. |