1500 -talets handlingar nämner redan om bruksdrift vid Tunafors. Verket kallades då »Eskilstuna hammare och bruk», samt tillhörde kronan. Troligen var då verket beläget vid gården N:o 12 å söder, der man vid lågt vatten ännu kan se lemmningar efter dambyggnader. I handlingar från 1686 nämnes Reinold Nilsson, Christophers Nitacks och Simon Lefflers hamrar såsom »utrefnen».

1604 Anslog Carl IX jord till tomter för uppförandet af en stad.

1606 » Var k. Carl den 9:de vid Eskilstuna huus och förordnade ett der en handwärkz stad byggias skulle låtandes dertil utdela platz och tompter, lade ock någre bondegårdar nästliggiande therunder, med all sin åker och äng, then stadztompterne emellan deelat blef. »

Intendenten för konung Oscar II:s konstsamlingar, d:r Johan Böttinger, uppgifver i sitt arnbete: » Svenska statens samlingar af väfda tapeter », att konung Carl IX sände sin förnämste tapetväfvare, Jören van der Heijde, till tapetverkstäderna i Eskilstuna, och synes han här hafva arbetat på en nu tyvärr försvunnen fortsättning å den på konung Eriks tid väfda serien ur »Giöthe konungars krönika ». Konungen följde med stort intresse väfarens arbete och lemnade ofta detaljerade föreskrifter om detsamma. Två år efter konungens död afled Heijde och med honom nedlades väferiet i Sverige för nära ett sekel.

1628 Anslogs » Eskilstuna Län », omfattande öster- och Vester-Rekarne härad, till » lifgeding » åt Gustaf II Adolfs gemål Maria Eleonora.

1643 Den 22 Augusti gjorde innebyggarne i Eskilstuna, som låg under landrätt, ansökan hos regeringen om förskoning från accijsen (andel af tillverkningen eller varans saluvärde), eller om den ovillkorligen skall erläggas, det få göras till befallningsmannen i staden och icke till » Torsillia borgarom ». Härå resolverades » at Eskilstuna skulle blifva lagder till Torsillia, så at dhe två fleckar skole vara een stad tillhopa, och at dhe som uti Eskilstuna boo skole, måge niuta Torsillia stadz privilegier til godo och höra under dess Rätt och jurisdiction ».

1647 års resolution för Torshälla, » och Eskilstunaboer som ej hade tull köpa sine behof inom Torshälla tullport ».

1649 Förlänades » Eskilstuna län » till platzgrefven Carl Gustaf, som

1652 ärnade att här låta uppbygga ett nytt slott, samt anlägga trädgårdar, på tvenne backar belägna på ladygårdsegorna på nordöstra sidan om ån.

1653 Uppgifves Eskilstuna hafva fått stadsprivilegier.

1654 Utfärdade konung Carl X Gustaf privilegier åt borgaren i Riga Reinold Rademacher (svåger till den äfven i Riga födde Johan Palmstruch, sedan känd som det svenska bankväsendets grundläggare) att anlägga ett manufakturverk vid Kexholms skantz i Lifland; Magnus Gabriel de la Gardie öfvertalade dock Rademacher att öfverflytta till Sverige och den 21 Juli 1654 utfärdade konungen nya privilegier hvari bestämdes att Rademacher egde rätt att få öfverflytta sina » Manufacturver för Jern, Stål, Koppar och Mässing » till Eskilstuna, hvilket dock skedde så att allt här var ordnadt 1656. Verket skulle få kallas Carl Gustaf stad. Enligt privilegiebrefvet erhöll Rademacher och hans arvingar » icke allenast så mycket Jordh och Land vid Esskillsstuna eller Torsillia ström som hans Mästare och Schmeder, dhe han först infhör kunde boo uppå och deriempte bruka till kryddw- och khålgårder sambt annat uthrymme till betesmarck för deras nödige booskap,jemte een tjenligh platz och afll uti Eskilstuna eller Torsillia ström, som han kunde sättia enno slijpe- och poler- eller annan nyttig qvarn oppå till sijne Manufacturers behofe, utan äfven »tijo» välbelägna bondgårdar för erhållande af ved och kol, mot vilket att verket skall vara i gång inom 6 år. Bland gårdarne var spånga och Gunnarskär.

1658 Den 15 Maj förstärktes Rademacher och hans »participanders» privilegier med nya förmåner hvari äfven ingick stadsprivilegier för Eskilstuna, hvilket i hög grad förtröt borgarne i Torshälla, som förmenade att privilegierna endast rörde Rademacher och ej stadens öfriga innevånare.

1658 Lät konung Catl X Gustaf Jean De al WallÅe upprätta dessien å det 1652 beslutade nya slottet å de s. k. Ekbackarne, samt för en ny kyrka å nuvarande tomterna n:ris 238, 239, 240, och 241 å väster.

1659 Den 25 Oktober förtydligades privilegierna af den 15 Maj 1658 » på Reinhold Rademachers och hans Intressenters underdånigaste anhålla för Eskilstuna stad » och torde Eskilstuna således från denna dag egentligen kunna räkna sig tillvaro såsom » stad ». Staden fick då egen domstol och rätt att: » Justitien til styrko och befrämjelse,och staden til heder, föra och bruka sitt egit signete.

1660 Den 17 December förklarade regeringen att Torshälla skall lemna Eskilstuna » aldeles oturberade efter som Hans Kongl. Maj:t vil at de bägge skola härmed fullkomligen vara separerade »

Carl XI bekräftade sedemera stadens privilegier den 15 April 1676, 23 December 1686, 22 Aprill 1689, 13 December 1693 och 29 December 1697.

1660 Efter konung Carl X Gustafs död erhöll enkedrottningen Hedvig Eleonora »Eskilstuna län» till lifgeding.

1661 Den 26 Maj utfärdade kongl. resolution till Reinhold Rademacher om manufakturens befrämjande.

1661 Den 24 Juli utfärdade Hedvig Eleonora och Rådet, på grund af klagomål från Rademacher, att, » icke allenast Läropojkarne uthan och Mestarne, som medh stor omkostnad, hit in i Rijket förskreffne och inbrackte äro, emot accord och förord rymma och förlöpa wärcket», tryckt bref »att ingen eho det vara må », får använda Rademachers folk: »för thy då skal hans nampn slås på Kåken heler Galgen».

1662 Den 25 April utfärdade Svea Rikes Råd taxa för Reinhold Rademacher tillverkning, s. k. Zitterska arbeten eller » Rademakeri », den 28 Juli utfärdades » Placat » om att allmoge m. fl. skola lära sig handtverk hos Rademacher mot erhållande af förmånen att efter 8 år få bosätta sig hvar som helst i riket ochutöfva sitt yrke. Utom det stora antalet arbetare,Rademacher skaffat från Tyskland, lät kongl. Maj:t mot vanlig sold här underhålla 100 man soldater i fem års tid för att lära sig » Rademakeri »; men ändock synes det hafva varir brist på folk måhända till följd af de oupphörliga krigen; också förekommer en skrifvelse af den 27 Juni 1657 från Christer Bonde om utskrifning af soldat från Eskilstuna.

1665 Lades kyrkans hvalf med bräder samt reparerades yttertaket och tornet; ankarjernen å tvärskeppets yttersida samt inskription å tvärbjelkarne i kyrkan angifva att kyrkan då äfven blifvit tillbyggd.

1666 Den 8 Maj ingifver Rademacher till Com.-Coll: » Förslag till fri näring för Manufakturen efter min enfaldiga mening framställ ».

1666 Den 15 Juli utfärdade Hedvig Eleonora ytterliagre skrifvelse om att rademachers folk ej fick tubbas ifrån simün verksamhet; skedde så hotades med strängt straff för den skyldige.

1672 Bekostade rådmannen Casper Grau kyrkans orgelläktare; förut hade blott funnits 3 med bibl.-hist.-målningar förseede läkatre.

1675 Skänktes till kyrkan af Henril Lohes arfvingar altarprydnaden och af Ulrich Lohe predikstolen.

» Gudhs Nampn ähra och Kiörkones Prijdnigh hafwer Välaktat Herren Uldrick Loo, Bruksförwalter,denne Prädikstool och målningh Anno 1675 »

1677 Den 30 Maj fick, på ansökan borgerskapet i Carl Gustaf stad rätt att mot arrende upptaga och bruka den åker ochäng som stadens och fors prestgård egt, » men för det nya Manufacturiets inrättning nu öfver sjutton års tid öde och obrukat legat », dock med skyldighet att afstå jorden till dem som enligt privilegierna skulle vilja bebygga densamma.

1682 Förstördes slottet i grund genom våeld, jemte alla i slottet förvarade stadens handlingar.

Teglet af ödemurarne fördes 1699 till slottsbyggnaden i Stockholm.

1688 Den 29 December utfärdade » Carolus » privilegier för handlandena Reinhold Port, måg till Rademacher, och Herman Dassau på Manufakturen i Eskilstuna med samma rättigheter som Rademacher; verken hade nämligen vid Rademachers död *). blifvit indragne till kronan till följd af skuld.

1692 Den 2 September utfärdar Hedvig Eleonora påbud om att den 1677 till borgerskapet upplåtna jorden måste återlemnas till de nya innehafvarne af Manufacturverken.

1694 Inskription å kyrkans stora klocka: » Skiänkt af Herr Johan Lohe på Thuna fors Bruk år 1694. Tilökt år 1772. Guten i örebro af Olof Kjulander. »

» Så ofta som jag ljuder
så merk at jag tå bjuder
Tin själ at bedja Gud.
Ty när tu hör mig ringa
låt ingen ting tig tvinga
at lemna thetta bud.
Med hungrig själa smerta
tänk ödmjuk i titt hjerta
Ack! Gud, miskunda tig
Förlåt mig synder mina
För Jesu död och pina
och gör så nåd med mig. »

1696 Inskriptionen på kyrkans stora ljuskrona lyder: » Hr Johan Lohe och Dhes K:ra Hustru Fr. Anna Bluum. Förährt Denne Lius Crona den 24 Juni A:o 1696 ».

Folkmängd

Dagens folkmängd i Eskilstuna är ca: 88 000