Sverige har haft fem dynastier, eller kungaätter, sedan arvsrätten infördes i Sverige i och med Gustav Vasas regentperiod. De svenska dynastierna är Vasa, Pfalz, Hessen, Holstein-Gottorp och, vår nuvarande kungaätt, Bernadotte

Vasa 1521-1654

Vasaättens äldste kände medlem var Nils Kettilsson, som på 1300-talet var häradshövding i Frötuna skeppslag i Roslagen. Namnet Vasa användes först i slutet av 1500-talet och upptogs efter ättens vapenbild, en vase. Vasa var regerande kungaätt i Sverige från Gustav Vasas tronbestigning 1523 till Kristinas tronavsägelse 1654 och i Polen med Sigismund och dennes söner 1587-1668. Ätten utdog på manssidan med Johan II Kasmir av Polen 1672 och på kvinnosidan med drottning Kristina 1689. Vasaättens vapen föreställer en vase, d.v.s. en stiliserad sädeskärve av guld över tre snedställda fält; blått, silver och rött.

Pfalz 1654-1720

Pfalziska ätten härstammar från furstehuset Pfalz-Zweibrücken. Stamfar var Johan Kasmir, och hans son Karl X Gustav besteg Sveriges tron 1654. Pfalziska ätten dog ut på manssidan med Karl XII 1718 och på kvinnosidan med Ulrika Eleonora 1741. Ätten regerade 1681-1718 också i Pfalz-Zweibrücken. Pfalzättens vapen består av en fyrdelad sköld med en hjärtsköld i mitten; Pfalz´ gyllene lejon med röd krona, röda klor och röd tunga i svart fält. De övriga fyra fälten betecknar: 1) Bayern samt tre av Rhenlandets hertigdömen 2) Jülich, 3) Kleve och 4) Berg.

Hessen 1720-1751

Delstaten Hessen i västra Tyskland delades vid Filip den ädelmodiges död 1567 mellan hans fyra söner. En av lantgrevarna i lantgrevskapet Hessen-Kassel som bildades vid delningen, Fredrik I blev 1720 kung av Sverige genom giftemål med Ulrika Eleonora.
Det hessiska vapnet omfattar sammanlagt sju fält. Hjärtskölden innehåller Hessens nio gånger i silver och rött delade lejon i blått fält. De övriga sex fälten betecknar: 1) furstendömet Hersfeld samt grevskapen 2) Ziegenhain, 3) Katzenelnbogen, 4) Dietz, 5) Nidda och 6) Schaumburg.

Holstein-Gottorp 1751-1818

Holstein-Gottorp är ett hertigdöme bildat 1544 av områdena i Slesvig och Holstein, uppkallat efter slottet Gottorp i staden Schleswig. 1773 införlivades den slesvigska delen av Holstein-Gottorp med Danmark och1773 även den Holsteinska. Vänskapen mellan Holstein-Gottorp Sverige befästes genom flera giftemål på 1600- och 1700-talen. Från det Holstein-Gottorpska huset härstammar Adolf Fredrik av Sverige. Holstein-Gottorpska ätten innehade Sveriges tron 1751-1818. En gren av huset regerade även i Ryssland 1762-1917.
Ätten Holstein-Gottorps vapen består av en femdelad sköld med en i sin tur fyrdelad hjärtsköld: Oldenburgs två röda bjälkar i guldfält, växelvis med Delmenhorsts guldkors i blått fält. De övriga fem fälten betecknar: 1) Norge samt hertigdömena 2) Slesvig, 3) Holstein, 4) Stormarn och 5) Ditmarsken. Dynastin Holstein-Gottorp är en gren av det dansk-norska kungahuset.

Bernadotte 1818-

Släkten Bernadotte härstammar från staden Pau i provinsen Béarn i Frankrike. Den förste Bernadotte på Sveriges kungatron var Jean Baptiste, marskalk av Frankrike som 1810 valdes till tronföljare och 1818 blev kung under namnet Karl XIV Johan. Nuvarande svenske kungen Carl XVI Gustaf representerar sjunde generationen Bernadotte. Släkten Bernadottes vapen omfattar två fält: det vänstra med Vasa-kärven, anspelande på adoptivfadern Karl XIII:s härstamning från det gamla svenska kungahuet, det högra med furstendömet Ponte Corvos böjda silverbro under en (ursprungligen krönt) guldörn och den senare tillagda Karlavagnen.