| Naturtillgångar Polen har betydande naturtillgångar som t ex avsevärda förekomster av stenkol, brunkol, naturgas samt - i mindre mängder - råolja och järnmalm. Kol är Polens viktigaste energikälla, och exporten av stenkol har länge varit av grundläggande vikt för ekonomin. Däremot måste järnmalm och råolja importeras i stora mängder. Kopparfyndigheterna i Dolny ´Sl_ask (Nedre Schlesien) anses till sin storlek vara de femte eller sjätte i världen, och svavelförekomsterna är bland de rikaste i Europa. Vidare finns zink, bly, nickel, kobolt och krom, bergssalt, kaliumsalter, fosfater samt lera, krita, kvarts, skiffer och marmor. Drygt en fjärdedel av Polens yta täcks av skog, som förser den inhemska trä- och pappersindustrin med råvaror. Avsevärda nyplanteringar görs. Luftföroreningar, bl.a. höga halter av giftig svaveldioxid från kolförbränningen, och de försurade vattendragen har dock lett till en omfattande skogsdöd. Gran och tall håller på att försvinna i vissa områden, framför allt i ´Sl_ask (Schlesien) i sydväst. Det tättbefolkade sydvästra Polen ligger i ett av Europas mest nedsmutsade industriområden, "den svarta triangeln", som också omfattar norra Tjeckien och de södra delarna av östra Tyskland. Fyra områden i ´Sl_ask är klassade som katastrofområden ur miljösynpunkt och 23 andra områden som ekologiskt hotade. De svåra miljöproblemen leder bl.a. till ökad dödlighet i cancer bland vuxna och hög barnadödlighet. I Polens tredje stad Kraków är exempelvis barnadödligheten dubbelt så hög som genomsnittet för landet. En tredjedel av luftföroreningarna i Kraków kommer från stadens största arbetsplats, stålverket Nowa Huta med nästan 20 000 anställda. Men även de många kolvärme- och kolkraftverken med sina orenade utsläpp förstör luften liksom den tunga industrin i grannstaden Katowice. Luftföroreningarna är inte bara en hälsofara utan tär också hårt på de medeltida byggnaderna i Kraków, som av FN-organet UNESCO klassats som en kulturminnesstad särskilt värd att bevaras. Även Östersjön är hårt drabbat av övergödning till följd av utsläpp från jordbruket, bristande kommunal avloppsrening och industriutsläpp. Läget håller dock sakta men säkert på att förbättras. De viktigaste orsakerna är de senaste årens kraftiga produktionsminskningar inom den traditionella tunga industrin till förmån för modernare och miljövänligare industrier, minskad användning av konstgödsel i jordbruket samt statens och kommunernas ökade miljövårdsanslag. Den stora arbetslösheten gör dock att ekonomiska hänsyn fortfarande tillåts gå före ekologiska. |