|
Bakgrund Sverige blev isfritt för ca 10 000 år sedan. De första människorna i Sverige efter istiden var renjägare, fiskare och samlare. Jordbruk lärde man sig för ca 6000 år sedan. Medeltemperaturen i Sverige var då 4 grader varmare så det var bättre klimat att odla i då. Nu när man hade lärt sig att odla så var de flesta människor bönder. Ända fram till mitten av 1800-talet så var de flesta bönder. Men nu blev landet ett ståndsamhälle, alltså adel, präster, borgare och bönder. Man började att bryta malm och tillverka järn m.m. Sverige hade nu blivit ett industrisamhälle och de viktigaste naturtillgångarna är skogen, järnmalmen och älvarna. Skogen Det första ångdrivna sågverket i Sverige byggdes 1849. Och det var just här, i Sundsvalls trakten, som industrialiseringen började. Här byggdes det ena sågverket upp efter det andra. Exporten ökade och vid sekelskiftet 1900 var Sverige den ledande exportören i hela världen. På 1920-talet byggdes fler sågverk efter att elektrifieringen slått igenom. Men de var för små och dog snart ut. Exporten har under 1990-talet minskat, men hade ändå under sekelskiftet ökat till 12 miljoner m3 sågat virke, alltså dubbelt så mycket som innan sekelskiftet. Man började tillverka papper redan under 1500-talet, men då utav textillump. År 1755 grundades Tumba pappersbruk och blev då Sveriges sedelpapper leverantör. Men det var inte förrän det första träsliperiet anlades i Trollhättan 1857, som genombrottet för riktig pappersframställning kom. Då man använde den s.k. mekaniska framställningen. Medan man senare utav 1800-talet lärde sig den kemiska framställningen. Nu var man inte beroende utav vattenkraften, nu byggde man massaindustrierna i närheten utav sågverken så man kunde ta till vara på allt spillvirke. Industrierna växte snabbt, och blev en viktig export. Men idag har vi utsatts för stor konkurrens från Kanada och Finland, som har lett till att många företag har gått ihop och bildat stora massaföretag. T.ex. det statliga ASSI-domän eller det privata Svenska Cellulosa AB, (SCA). Antalet arbetare inom skogsnäringen har minskat drastiskt. 1980 var det ca 180 000 som arbetade inom skogsnäringen, som t.ex. skogsbruket, sågverk eller t.ex. på industrierna. Skogsindustrin ger den största exportöverskottet inom alla industrigrenar. Så därför är viktigast för oss än idag. Malmen Även gruvnäringen har haft en stor betydelse för den svenska ekonomin. Vi bryter i huvudsak järnmalmer och sulfidmalmer, sulfidmalmer används till framställning av zink, bly, koppar m.m. Under 1700-talet växte exporten av järn, främst i Bergslagsområdet. Där det fanns mycket lättillgänglig järnmalm. Även här blev konkurrensen utomlands för stor och många gruvor var tvungna att slå igen. Även de3 företag som sysslade med specialstål, t.ex. rostfri stål var tvungna att vara med i ”tävlingen” om att vinna eller försvinna. Även i Lappland fanns det malm att bryta, men den innehöll mycket fosfor och malmen kunde inte börja användas förrän man hade kommit på den s.k. Thomasmetoden. Åren 1892-1903 byggde man en järnväg mellan Luleå-Gällivare-Kiruna-Narvik, samtidigt som den stora utbyggnaden av gruvhanteringen i Lappland satte igång. När man började bryta malm i Kiruna låg malmen ytligt och tillgängligt, men idag är man nere på 700 meters djup och sprängt tunnlar, s.k. orter, där man bryter malmen idag. Industrin Mineralvaruindustri är produkter som baseras på jord, sten, lera eller sand. Ex. på industrier är cementtillverkning, betongindustri m.m. Dessa fabriker ligger oftast där råvaran finns, som Cementfabriken på Gotland som också är Nordens största. Efter krigstiden växte den kemiska industrin kraftigt. Där det ständigt sker nya uppfinningar, se bara inom medicin forskningen. De viktigaste råvarorna är olja, trä och stenkol. De flesta dagliga produkterna är nästan tillverkade inom den kemiska industrin som plastprodukter, bensin, tvättmedel, färger och naturligtvis medicinen. Dessa industrier ligger mest i södra Sverige och i storstadsregioner. Verkstadsindustrin är den största industrigrenen i Sverige. Man har ca 350 00 anställda som är uppdelat på ca 4000 ställen. Inom verkstadsindustrin finns ett stort utbud. Alltifrån skruvar till bilar och råttfällor till flygplan. Men det är storleken som varierar bland de största ligger Volvo, Astra Zenica, Ericsson m.fl. man kan också dela in industrin i olika undergrupper som t.ex. elektrisk/elektronisk industri med mobiltelefoner, elspisar m.m. Tekoindustri är ett namn för textil- och konfektionsindustrin. Som uppkom under slutet av 1800-talet. Ända fram till 1950-talet var industrin stor, men sen kom (naturligtvis) den stora konkurrensen från utlandet. Och antalet anställda minskades med mer än 100 000 personer på mindre än 40 år. Jordbruket De flesta jordbruk är familjeföretag och drivs av hela familjen. Under andra världskriget blev Sverige helt avstängda från handel och vi fick vara självförsörjande av livsmedel. Dessa erfarenheter finns lite kvar idag, vi kan försörja oss själv när det gäller jordbruksprodukter. Men det är ändå skillnad från förr. Då var ¾ av Sveriges befolkning bönder mot ca 3 % som sysselsätter sig med jordbruk, fiske, skogsbruk och jakt idag. Detta beror på att vi har fått större, billigare och effektivare maskiner idag. Jordbruket kan delas in i två led, vegetabilisk, växt, och animalisk, djur, produktion. Den Vegetabiliska produktionen domineras av spannmålsproduktion. P.g.a. väder odlar man olika saker i olika delar av landet. I norr odlar man mest s.k. kreatursfoder, medan man i mellan- och södra Sverige odlas brödsäd och oljeväxter. Potatis odlar man över hela landet. Inom den animaliska produktionen finns det ca 1,8 miljoner nötkreatur varav 500 000 är mjölkkor. Under 1990-talet har antalet bondgårdar med mjölkkor halverats och ca 20% av mjölkorna har försvunnit. Men ändå är vi självförsörjande av mjölkprodukter. Det är ca 10 000 lantgårdar som har specialiserat sig på griskött, de har stora stallar med ca 500 grisar. Stora delar av den animaliska produktionen bedrivs i stora fabriks liknande lokaler. Livsmedelsindustrins geografiska läge beror inte enbart på var råvaran finns utan också på var konsumenterna finns. Så har det varit genom hela historien, de folktätaste områdena är där det varit lämpligast för jordbruk. När folk började flytta in till storstäderna, växte det snart upp små mejerier och slakterier i städerna också. De dominerade verksamheterna inom livsmedelsindustrin är slakterier, konservfabriker, bagerier och mejerier. Sverige har gott om vattendrag och där med gott om vattenkraft, därför finns det i vissa älvar vattenkraftanläggningar. När vattenkraften spelade som störst roll var under Sveriges utveckling till industrination. Vi tar redan vara på det mesta av vattenkraften som går att få ut. Med undantag från riksdagsbeslut att låta bevara några älvar som t.ex. Vindelälven. Medan de största kraftverken ligger i Harsprånget och Porjus i Luleälven. Infrastruktur Biltrafik, järnvägstrafik och flygtrafik Sveriges alla vägar är lika långa som 10 varv runt jorden. Vägarna är indelande i europavägar, riksvägar och länsvägar samt privata vägar. Vägverket som är en myndighet är ansvariga för alla vägar utom de privata vägarna. Antalet bilar i Sverige har ökat de senaste åren. Detta gör att miljöproblemen ökar och att vägarna slits. Vägverket har inte råd att underhålla vägarna i den takt som de slits. De första järnvägarna byggdes under andra halvan av 1800-talet och hade stor betydelse för industrialiseringen. Det är banverket som äger spåren och ”hyr” ut dem till bolag som har tågtrafik. Arlanda som ligger vid Stockholm är Sveriges största flygplats. Arlanda är huvudorten i Sverige för flygtrafik. Om du skall flyga mellan två orter i Sverige får du oftast åka till Arlanda och byta plan innan du kan åka vidare till orten dit du skall. Telekommunikationer År 1880 kom den första telestationen till Stockholm och år 1900 kunde man ringa från Norrland till Skåne. 1919 kunde man ringa från Sverige till Tyskland. Idag kan man ju ringa genom hela världen. Under 1990-talet har utvecklingen inom mobiltelefoni gått fram med väldig fart. Idag har väldigt många mobiltelefoner jämfört med nästan ingen för 15 år sedan. Något som också är väldigt aktuellt nu är bredband. Längs vägarna i hela Sverige grävs fiberoptikkablar ner som skall kunna ge snabb Internet uppkoppling. - Sveriges ekonomi blomstrade på 50-talet tack vare skogsindustrin och malmindustrin. Sen kom länderna utanför och började konkurrera. Som då gjorde att Sverige fick arbetslöshet och många företag gick i konkurs. Med detta som med allt annat, det är bra med konkurrens för då sänks priserna på produkterna åt oss konsumenter, men företagen hatar det, de skulle helst vilja ha monopol på det de tillverkar då hade de tjänat mer. Det är alltså både bra och dåligt för alla parter. Men det går ju att fuska även här, se på bensinbolagen, de låg och bestämde att nu höjer vi bensinen med si och så många ören. De erkände det delvis, alltså ligger det någonting i det. Priserna sjönk efter skandalen men det tog inte många veckor förrän priserna steg igen. De är inte långt från 10 kr idag heller. |