20 Augusti ~ Barndomsminnen, skräckupplevelse & skolstart! Så har dottern startat skolan. Den första skoldagen var igår ~ Förskoleklass, men ändå. Lilla gumman har blitt skolbarn! Det var spännande som sjutton! fast det var egentligen ingen riktig dag utan ett kortare besök på en timme tillsammans med halva klassen, för att få en mjukstart och för att föräldrarna skulle få lite information. När det var dax att gå hem utbrister Linnéa: MÅSTE VI GÅ HEM REEEEEDAN! Jag lovade att hon skulle få gå tillbaka dit imorgon (idag) och tillade tyst för mig själv: samt de nästkommande 12 åren! Då blev hon nöjd och följde med, vi åkte till klasskompisen S och fikade. Idag så var det dax för den första riktiga dagen, utan mamma! Men det var inga problem och det hade jag heller inte väntat mig ~ detta har hon väntat på sedan i våras. Idag börjar hon också på fritis. Eftersom jag jobbar kväll så hinner jag inte träffa barnen mer än till frukost och det känns lite trist men det är sista veckan för mig med dessa tider så snart blir det "normaltid". Killarna har givetvis också börjat skolan och Robban fick en ny fröken. Irja var bättre var den första kommentaren ~ men han skulle kunna ge den nya fröken en chans, så blir det nog bra. Jag tyckte hon verkade trevlig och snäll. Något bestämd men det tycker jag är ett plus! Macke började femman! *huuuuu så stor han blivit* Ny mattelärare och musikfröken. På schemat har det tillkommit hemskunskap så snart kanske jag kan slippa laga mat! *nog ett önsketänkande misstänker jag* I söndags gjorde jag en mindre skojjig upptäkt. Jag klev upp på vågen hemma hos mamma! Efter att mamma fått nys om resultatet så fick jag skäll och hon sa att det var tur att inte mormor kunde se mig nu! Nu tror alla att jag gått upp en hiskelig massa kilo och skäms för det men se det var fel, helt fel! Tvärtom, på sex veckor har jag nu rasat ner 7 kilo ~ och det gillar jag INTE. Gissar att det har med jobbet att göra, stressen, och allt nytt man ska komma ihåg. Jag har märkt på kläderna att jag gått ner men inbillat mig att det fixar sig om ett tag, när jag blivit varm i kläderna och det lugnar ner sig lite *det är ju hysteri på glass i värmen*. Jag tycker att jag äter ok, frukost, riktig mat och kvällsmat. På jobbet finns ingen det däremot ingen kaffeautomat pga ombygnad och på så sätt så blir jag heller inte sugen på kaffebröd *ngt jag alltid varit, smaskiga kondisbitar, bullar och bakelser mm*, godissuget försvann någon gång minns ej när *jag har alltid varit ett riktigt godistroll*. Så nu vet jag inte riktigt hur jag ska kunna vända trenden, tvingade mig att käka lite onyttigt igår. Det värsta är att sist tog det mig tre år att gå upp 10 kilo. Tänk att de kan försvinna så fort. Jag lovar att det är minst lika jobbigt att gå upp i vikt när man är spinkig som det är när man vill gå ner. Det är inget roligt att vara smal och inte ha en kudde på rumpan, inte försvinner heller kilona där man möjligen kunde gå med på att det försvann. Nej, först försvinner hälften av bysten, sedan häcken och sedan ser det ut som att nyckelbenen ska trilla ur kroppen. Sen kanske det försvinner på magen, om man har tur. Alla kläder jag köpt pga, att jag gått upp i vikt är nu för stora och inte var jag så smart att jag sparade de andra kläderna eftersom jag trott att jag aldrig mer skulle bahöva dem....... suck! I söndags så var vi och upplevde lite av mina barnsdomsminnen ~ vi var till ÖN! Det är en liten ö i en sjö i närheten ~ där byggde min morfar och hans syskon varsitt litet hus och där spenderade jag flera veckor varje sommarlov när jag var liten. Mammas syskon har ärvt den och delat den men nu har en släkting köpt ut andelen vi hade i huset *eftersom det behövde renoveras och då, var min inte så smart att man fattade att man skulle kunna njuta nu, så* men mark och sjövattnet är fortfarande vårt. Hela familjen packade (nej, Micke var och sköt en kretstävling i Ban i Ärla men jag kände att jag ville göra detta med barnen) vi hade bjudit med och Sirpa och Kennet som följde med. Vi metade på bryggan, *Sirpa fick första firren och jag nr 2, sedan var det mest killarna som fick fisk* vi satt i solen ~ Sirpa och jag ~ och när det blev för varmt så tog man ett dopp. Vi njöt i timmar. Kennet var på skuggsidan och övervakade Robban o Linnéa som badade där och helt plötsligt så kom Kennet simmandes runt udden med både Linnéa och Robban på ryggen! *de kan ju själva men..... * Micke kom till slut till ön han med (det tog längre tid än beräknat på tävlingen eftersom han råkade komma till finalskjutningen. Blev tvåa i sin klass och efter final totalt fyra!) När vi efter ett tag kollade klockan höll vi på att svimma klockan var sex och vi som trott att hon möjligen var fyra!!! Dax att tända grillen och sedan använde vi småfisken till bete i kräftburarna. Fick med oss 21 kräftor hem och släppte tillbaka 31 st som var för små. Inget höjdarresultat men vattnet är så varmt att de nog befinner sig längre ut. Dessutom verkar inte beståndet etablerat sig helt än. Vi åt korv med bröd och grillade marshmallows och sedan hann Sirpa kasta sig över metspöt en stund till och drog snabbt upp två löjor till. Macke befann sig ute i ekan mest hela tiden och det var bra rodd-träning. Det såg ut som att han trivdes. Vi upplevde en härlig dag som man önskar att man kunde göra om ofta!!!! 4 Augusti ~ Jag är fast & premiär! I torsdags så fick jag fast anställning på jobbet och detta innan provanställningen var klar. Skönt! Nu vet man vad man gör och behöver inte fundera på det mer...... ett tag! Tyvärr så lovade jag vid ett vekt tillfälle att jobba istället för en kille på kvällsskiftet när han skulle gå på semester och detta skall jag börja med imorgon - inte glatt men har man lovat så har man! Jag vet inte riktigt hur jag ska hinna med att göra de ordinarie uppgifterna men det löser sig, i värsta fall så får de ligga på hög tills jag återgår till normala tider. Min ena chef säger att jag skall träna på att delegera....hmmm det är tufft!!! Jag får i alla fall spendera nästan hela dagarna med barnen och det är kul. Dessutom så hinner jag skola in Linnéa på fritis under dessa veckor vilket skulle blivit tufft annars. Idag så har jag haft premiär! Nästan hela sommaren har gått innan jag lyckats ta ett premiärdopp i sjön! *vilket är konstigt med tanke på att jag alltid älskat att bada!* Fast alla dessa varma dagar så har jag jobbat på kontoret och där har vi air-kondition så hettan har inte trängt sig in. Sedan har oftast solen försvunnit inom en timme efter att jag kommit hem så det har inte kännts nödvändigt. Idag så var solen varm och skön men skuggan har varit sval. Luften har kännts helt ok men barnen ville givetvis till sjön och jag gick med på det efter att kämpat med ogräs och vissna blommor i trädgården. Låg på stranden i solen en timme och sedan en till men efter det så var kroppen mer än varm och det dax att svaka ner sig!!! Vilket litet helsike det var att komma i. Shit jag var nästan säker på att jag såg en eller två isbjörnar!! Vi var vid barnbadet och det var en omöjlighet att bara kasta sig i utan jag var tvingad att gå sakta ner i vattnet. (lovar att jag nästan vände innan vattnet nådde den kritiska punkten. MAGEN ~ brrrrrr) När jag väl var i så kändes det helt ok. Robban och jag simmade 120m och han var jätteduktig. Han orkade trots att han lekt i flera timmar....... *hänförd av orken* Vi har liksom inte kollat riktigt hur långt han orkar simma men en mycket glad kille kunde när vi kom hem konstatera att han tagit GULD-Fisken! Macke och kompisen Hampus har varit till badet flera gånger varje dag och idag var inget undantag. Han premiär hoppade från femman och sedan var han såld - till Hampus glädje...... De stilade och hoppade som galningar. Man kände att det var bättre att höra att de hoppade än att se dem. Fick andan i halsen flera gånger och trodde att de hoppade på varann eller någon annan. Nej, jag kollar inte mer...... Linnéa simmar nästan riktigt, hon har armpuffar och behöver träna på bentag men jag gissar att hon simmar innan vintern! om hon bara vågar.... att prova utan puffarna. På förmiddagen hade jag tänkt åka till skjutbanan, för att träna lite men Sirpa ringde och undrade om hon fick komma över en sväng ~ visst. Skjuta det kan jag göra en annan dag! Vi satt och bubblade ipå altanen i skuggan och tittade på trädgårdens blommor och alla vackra fjärilar som har matställe här. Jag kan hälsa till de som läser både hennes och mina tankar att hennes dator inte ville starta en morgon och den är nu på reparation. Det är därför hon inte uppdaterat efter Gotlandsresan! Hon återkommer så fort hon får hem burken igen! Hon har massor att berätta.......... hon har skaffat en .....nej, hon får berätta själv så jag säger inget mer!