29 juni ~ Hustomtar & snubbeltråd !
Tänk att nycklar har en förmåga att försvinna!
När man minst anar det och ska iväg så är de som bortblåsta, man springer omkring som en tok och letar överallt. I väskor, jackor, byxor. På hyllor och i lådor. Man blir mer och mer irriterad, ringer runt och frågar de man var hos senast, letar i bilen, anklagar barnen för att ha flyttat eller gömt dem och sedan letar man i väskorna en gång till. Man försöker tänka tillbaka till när man hade dem sist och vad man hade på sig, vad man gjorde då och vad men gjorde efter det och när man är på vippen att ge upp så finns de helt plötsligt bara där. Troligen på en av de ställen man redan letat minst tre gånger!
Hur kom de då dit?
Jag är övertygad om att det måste vara hustomten som hjälper till för att bevara husfriden och vettet på en!
Idag har vi äntligen varit och hälsat på en av mina bästa vänner. De bor inte speciellt långt bort. Är suprertrevliga, har tre barn som våra kommer bra överrens med, gubbarna är lika tokiga båda två och kommer bra överrens de med. Men ändå så har det det senaste året blivit väldigt långt mellan gångerna. Jag antar att det i mångt och mycket beror på min skola och att hon jobbar heltid, men i alla fall. Jag tycker att det är trist att det blir så. Alla har ju sina tider att passa ihop, barnen har massa aktiviteter, hon jobbar dessutom skift så det är svårt att komma ihåg alla konstiga tider. Hoppas bara att det inte tar lika lång tid till nästa gång ~ måste ta mig i kragen på det området!
På tal om det så skäms jag när jag tänker på hur många det är som vi "borde" hälsa på.
Jag har en kusin ~ vi kallar henne A-C ~ som är lika gammal som jag och som jag lekt en hel del med som liten. I övre tonåren så tog vi upp kontakten igen och gubbarna gick lika bra ihop, de blev gudföräldrar till Marcus, men av en händelse så tappade vi kontakten, fast jag egentligen inte tror att någon av oss ville det ~ det bara blev så.
Hon bytte ut killen till en annan jättesnäll och trevlig kille, och vi tog upp kontakten igen via mejl. A-C kom hit o hälsade på när vi bott här ett tag och nu har de köpt hus men vi har fortfarande inte hunnit dit *det skäms jag för!*. Nu mejlar vi emellanåt men jag önskar av hela mitt järta att jag hann *vilken taskig ursäkt* träffas oftare.....
Så, nu har jag varit och smaskat i mig lite Nachips med tex-topping och ost ~ smaskigt, men så började långfilmen igen och då gick jag.
Fy sjutton för japanska filmer som är överdubbade till engelska i talet och med textremsa. Dessutom så B-filmiga som en film kan vara. Tom. micken syns ibland *det var likadant med den som vi råkade se för ett par veckor sedan* Jag blir så trött på att se Charile Chen slåss med hur många som helst ~ som dessutom har automatvapen *vem lärde dem sikta förresten?* och han klarar sig alltid utan minsta skråma. * Suck*
Iförrgår efter att ha varit till sjön en vända,och vi kom hem fick jag se att vattnet var slut i "dammen", och skulle skynda mig för att fylla på innan Näckrosorna dog (Micke hade gjort rent munstycket till fontänen och ställt upp trycket så vattnet sprutade över kanten.)
Jag gick med bestämda steg över tomten när det helt plötsligt tog tvärstopp och jag föll som en fura..... vad f-n var det?? Det sved som eld straxt ovanför vristen på höger ben, och när jag tittade var det en djup skåra som såg ut att börja blöda när som helst. (Det blödde aldrig men svider som sjutton när man kommer i kontakt med vatten. Röda tjusiga märken blev det med) Då fick jag se att ett snöre var spänt över tomten ~ ett murarsnöre. Någon *närmare bestämt Marcus* hade byggt en fälla för objudna gäster och han fick omedelbart komma och ta bort eländet. Vet ni vad han sa??
- Såg du inte varningsmärket???
Jovisst jag snubblade för att det var så kul...... nej, troligen inte..... Det satt en liten vit kabelsnutt satt i kanten på snöret...... man behövde nästan förstorningsglas för att se den, och det var varningen! Tänk om morfar kommit och tittat runt huset, han hade kunnat slå ihjäl sig.......
Jag vet i alla fall en som aldrig mer spänner upp ett snöre över tomten igen!!!
27 juni ~ Återlämnad dator!
Så, då var man utan dator igen!! Nej, inte helt men jag får åter dela datorn med mina man och barn! *suck & stön*
Det var så här att jag och resterande familjen inte tyckte att det fungerade med att dela dator längre. Den dator vi tidigare hade till barnen har kraschat och går inte att laga utan större utlägg. Jag vill ha mina skolgrejer, hemsidor och dyl. orörda och då jag fått fler uppdrag och vill arbeta mer med grafik bestämnde vi oss för att skaffa en till dator.
Marcus och Micke har en egen teknik när de skall installera spel el dyl. på datorn.
De trycker helt sonika JA eller OK på alla frågor som kommer upp, och tar inte den minsta hänsyn till att jag inte vill att spelen skall ligga bland programfilerna. Eftersom det i denna burken finns inte mindre än fyra hårddiskar så har jag talat om att C-disken är till för program & systemfiler, D-disken är helt reserverad för foton & hemsidorna, de två sista E- & F-diskarna är ok för dem att lägga in deras spel på.
Sagt och gjort ~ det var dax att utöka familjen......
men eftersom ekonomin inte tillåter den nyaste varianten av dator så bestämde vi oss för att köpa en som är flerfaldigt bättre *läs större och snabbare* än den Dell-maskin vi har, men ändå inte den värsta och dyraste *för de skall ju betalas också*. Sagt och gjort, var till ett större företag i en grannstaden och bestämde oss för en Compaq Presario-maskin. Packade upp och installerade, hämtade ner hemsidornas filer och fixade. Sedan när jag börjar att arbeta så visar det sig att CD-spelaren inte fungerar som den ska. Den tappar helt sonika ljudet av och till. Efter konsultation via telefonen så var vi till affären och bytte "burken" (har då fått lov att radera allt jag lagt in), hem för uppackning, installering och konfigurering. Testade sedan CD-spelaren och den verkade vara ok. Hämtar ånyo ner alla hemsidesfiler och säter mig för att arbeta.
Vad händer ??
Jo, CD'n tappar ljudet! *jättesuck* Det verkar som om att den inte orkar spela samtidigt som den skall jobba. Det blev till att konsultera via telefonen och de tyckte jag skulle prata med Compaq direkt. Jag satt i telefonkö skitlänge men till slut kom jag fram och det bestäms att de skulle ringa företaget och be dem komma hem till mig och byta ut maskinen. Efter två dagar ringer jag dem *igen* och frågar, men då menar de att jag skall hämta hem drivrutiner från Compaqs egen hemsida, men där finns inga. Ringer igen och han berättar att jag skall avmarkera alla digitala delar på CD och ljudkort. Inte gör det saken bättre, dessutom finns inget man kan avmarkera på ljudkortet däremot så heter det "digital Audio" men det kan jag ju inte ta bort. Ringer åter till företaget och vi kommer tills lut överrens om attjag skall byta modell helt och hållet. Jag skulle få en kompensation beroende på vilken maskin jag valde istället. När jag ifrågasatte varför de inte informerar om detta felet vid köpet så lovade de att de inte hade någon som helst aning om detta och att det berodde på att jag var först med att köpa just denna modell...... provar de inte datorerna innan de säljs???
Det slutade med att vi hävde hela köpet och har beslutat oss för att ta en ny hem pc via jobbet, trots att vi inte gillar att det drar ner bruttolönen, pensionen och försäkringskassepengarna. Enligt den datoransvarige som vi pratade med så menade han att det skulle jämna ut sig ändå i slutet eftersom barnomsorgsavgiften också drogs ner ~ vem talade om det för tre år sedan när vi började betala Dell-datorn???? - Just det, INGEN!
Jag måste bara tala om en sak till ~ Idag har jag premiärbadat i sjön och jag kan säga att det var helt ok. Riktigt skönt faktiskt. När det är så här varmt som det har varit de senaste dagarna så är det ett mycket effektivt sätt för att få ner kroppstemperaturen på. Kvällen har sedan kännts riktgt behaglig.
Så ut i sjön, med er ~ Isbjörnarna har flyttat!
25 juni ~ Midsommaren är förbi!
Midsommaren har passerat och därmed så går vi nu mot mörkare tider! Huu... det försöker vi nog glömma ett tag. De senaste dagarna har gett oss härlig högsommarvärme och det är .....nästan för varmt för min del egentligen. Men man kan inte få allt, så är det och jag föredrar nog sommaren trots värmen framför en kall vinter även om även den har sin charm.
Inför midsommaraftonen så var Micke och jag och handlade på Systemet. Lite öl och en flaska vin... När vi väl var hemma så bestämde sig vår lilla Linnéa att hon skulle hjälpa oss med att plocka upp bananerna *som vi också inhandlat* och det var ju snällt tänkt även om det blev som det blev för ner från bordet och med en smäll så landade kassen från systemet på golvet..... Vinflaskan exploderade och skar i den vevan sönder flera ölburkar och pölen på golvet blev större och större!
Det var helt enkelt inte meningen att vi skulle ha så mycket gott att dricka denna midsommaren...... nåja det var synd på ett nytt intressant vin men det lockade inte speciellt att använda sugrör från golvet ~ dessutom undrar man ju om blandningen var speciellt lyckad!
Midsommaraftonen blev lyckad och vädret höll i sig, så vi kunde faktiskt avsluta hela fem-kampen *som jag kom tvåa i ~ och det är en bedrift för att vara mig. Personbästa tror jag rent av att det blev*
Annars har det dagarna före midsommar mest varit en frossa i plantor. Vi tog en biltur med mina föräldrar till åsby blommor i Halstahammar. Där finns det hur mycket blommor som helst! Vi vandrade runt bland plantorna och plockade ner en och annan i vagnen. Hittade läckra Begonior till blomlådan och när jag kommer tillbaka till korgen så står det flera blommor som jag inte kände igen. Jag frågade Micke om han ställt ner dem men det hade han inte, då kommer fröken Linnéa traskandes med en liten krukodlad ros i ena handen och en Margerit i andra..... visserligen snyggt men inte på inköpslistan *den i huvet alltså!!!* Joråå det var hennes blommor som hon ställt i korgen!!!
Efter en stund gick det att locka bort henne från korgen och vi fick springa tillbaka med flera blommor som INTE hon skulle ha idag! Jag köpte två nya Klematis ...vad trodde ni? Några andra plantor blev det också, så nu börjar det bli som det ska i det nya landet. Så fort som korten kommer så ska ni få se hur det ser ut.
I Onsdags packade vi in hela familjen och åkte hem till Sirpa och tittade på hur fint det utvecklat sig i hennes nya rabatter. Efter en smaskig kopp kaffe och en del "trädgårdssnack" så stoppade vi barnen i bilen igen och åkte till Yngaren och lät barnen vada bland isflaken *nästan i alla fall ~ jag såg faktiskt en isbjörn......*Vi fortsatte att snacka gojja och gubbarna föll tävlade med barnen om vem som hittade de bästa stenarna för att kasta "macka" med. Vi beslöt att åka dit en annan kväll och grilla.... hoppas att vi får hela stranden för oss själva då med!
17 juni ~ Sommarlov & semesterfunderingar!
Sommarlovet har äntligen börjat och nu försöker jag att ladda batterierna. Jag har tyvärr inte riktigt räknat ut hur det skall gå till, men jag känner att de är bra urladdade och i mycket stort behov av påfyllning.
Våren har tärt ganska rejält på lagret av energi. Läxor och prov, en skola som knappt fungerat, en sjukskriven gubbe ~ som varit i behov av vila och stöd för att komma tillbaka, han har varit en sk. arbetsnarkoman men till slut sa kroppen nej. Ställa upp till 100% men inte kräva nå't tillbaka. Han är visserligen bättre men har en bit kvar, värken i fötterna vill inte ge med sig. Min lunginflammation i våras gjorde att astman som varit lugn i tio år kom tillbaka.
Jag känner att jag behöver få min del av min tid med mig själv, vilken är den som satts åt sidan hela våren. För att orka fortsätta så måste det till en ändring av livsföringen, och det mina vänner blir inte heller det lätt!
I våras nådde jag dock ett mål jag har nämligen lyckats med konststycket att gå UPP i vikt ~ 10kg! Det tog mig 1½ år !!
Det behövdes för jag mådde inte bra som det var, hade en mkt orolig mage, jag fick ont i baken av att sitta på en trästol (har numera inbygd kudde!) och nyckelbenen tycktes hoppa ur kroppen. (urfult)
*detta trots att jag under mina tre graviditeter gått upp 26, 28 resp 30kg ~ men jag har alltid gått ner den vikten plus ett eller ett par kilon till*
Men jag kan lova de som tycker att det låter knäppt att behöva kämpa för att gå upp i vikt att det är minst lika svårt att lägga på sig kilon som det nog är för att bli av med de kilon som man inte vill ha kvar!
Idag mår jag betydligt bättre än vad jag gjorde förut, humöret är något bättre och de runt omkring mig säger att jag ser bättre ut än det magra elände jag var...... men är man dock någonsin nöjd?
Nej ~ kilona hamnade inte där de skulle!!
Helt plötsligt så finns det här en mage som inte alls var meningen att den skulle finnas, men jag gissar att man inte kan få allt. Dessutom har kilona ställt till med ett ganska omfattande problem.
Kläderna passar inte längre *hmm... kan det vara fukt i garderoben?* Skämt å sido, de kläder som jag kunde ha förra sommaren passar inte längre. Vare sig kjolar, linnen, toppar, shorts eller byxor. Jag skulle alltså behöva byta ut hela min garderob ~ så här får man nu försöka att klämma in sig i det som går och leta reda på reorna! Sedan får man utesluta 75% av det man hittar och sedan gå hem med förhoppningsvis ett plagg till sig själv och resten blir till barnen ~ som vanligt!
Jag har flera gånger bestämt mig för att börja röra på mig mer, men när jag sovit på det så verkar det inte lika akut. Jag vet att man säkert skulle må bättre på både det ena och det andra sättet om man började röra på sig lite ......men det är ju sååååå tråkigt! Jag fattar dessutom inte hur sjutton jag skulle hinna, jag hinner ju inte det jag borde idag ~ skulle jag dessutom börja motionera så hinner jag ju ännu mindre! Sedan hittar man ett plagg man trodde att man skulle kunna ha och letar reda på ett litet pass i någon blaska som man tänker sig att det kan ju inte ta lång tid, att det borde man hinna men så känner man inte för det ena dagen och sedan faller allt samman ~ igen!
Dessutom så älskar jag allt vad kaffebröd och tårta heter....fast jag kanske borde låta bli varannan.....
I dagarna funderas det annars mest på vad vi skall hitta på på semestern!
Barnen vill givetvis att vi skall hitta på nåt skoj som de kan berätta om i skolan! (När Marcus började skolan förra hösten skulle de första veckan skriva och rita något de gjort på lovet och Marcus ritade en stor hög och skrev: Vi har krattat jord! Vi hade rullat ut ny gräsmattan och krattat just en massa jord ~ visserligen inte hela sommmaren. Barnen var med farfar o farmor till High Chaparal och Astrid Lindgrens Värld. Vi var till bla Kolmården, men jorden var det som han mindes bäst.... eller värst..)
Själv vill man varva ner och ta det lugnt, påta i jorden och njuta av de klocklösa dagarna *jo visst ~ simskola 10.30-11.15, sommarkul 10-15.....osv ~ men önska får man väl ?*
Vi funderar på att åka till svärföräldrarnas lilla stuga i Läckeby i Småland, men nackdelen är de många ~ långa milen dit. En Volvo 460 är i minsta laget för en långmilatripp med 5 pers. + packning. Om vi åker så blir det en sen kväll så att barnen kan sova i bilen. Det har vi gjort förr och det har funkat!
Stugan ligger i de djupa skogarna *mängder av mygg...blä* några km från ett tjusigt Kalmar.
När vi är där så finns Kalmar slott och riddarskolan inte långt borta. Ingen ström ~ ingen tv, inget färskvatten *sist hittade vi en död orm i brunnen ~ uääk*, vacker natur, lugnt och fridfullt. * hmm ugglor hoande hela natten och en galen gök som inte kan klockan ...har jag för mig *.
Har man åkt så långt så kan man inte missa en obligatorisk dagstur runt i Glasriket. Jag måste i alla fall till Målerås Glasbruk, för de gör de mest fantastiska glasfigurer. De är helt underbara och jag har under flera år samlat de minsta figurerna till barnen. Själv har jag ett par större, varav den ena hittades på Emaus *de säljer sånt som man själv inte vill ha men som någon annan kanske tycker om* jag hade tur för de visste inte vad de hade! Jag fyndade en jättefin Igelkott för 15kr som skulle kostat betydligt mer.
När det sedan är dax för hemresa så kan det kanske passa barnen att stanna på High Chaparal eller Astrid Lindgrens värld, men inget är bestämt än.
Vet ni förresten vad som är det värsta med stugan?
~ och att fönen inte fungerar ~
Jag berättade tidigare att jag blivit Webmaster och om ni vill kan ni ta er en titt för nu är
Flens PistolskytteKlubb's nya webbplats online.
6 Juni ~ Bilskrällen och blinda gubbar
Nationaldag / Svenska flaggans dag!
Tänk att Sverige inte kan fira den egna nationaldagen med pompa o ståt! Ibland kan man tro att vi skäms över vår fina flagga! Jag tycker inte att rasism har något med att göra huruvida vi firar vår nation och flagga! Det är väl dessutom inget fel om de är med oss och firar, eller ???
Undrar om det kan bero på att vi aldrig varit belamrade med krig så att vi aldrig fått den riktiga vi-känslan, måntro??
Nåja, Vi har i alla fall hissat flaggan!
Tänk att ibland är det inte svårt att hålla sig för skratt. Jag skulle kunnat sälja bilen fruktansvärt billigt igår, kanske till och med gett bort den... om någon skulle viljat ha den!!
Inte långt innan stängningsdax märkte jag att jorden inte skulle räcka (höll på att plantera syrener). Kastade mig i bilen och åkte till diversehandeln, backade in mot jordpallarna... en annan bil som nyss lastat sin jord åkte iväg och jag beslöt att backa lite närmre för att slippa bära så långt!
Vad händer ~ nej just ingenting!
Bilen var STENDÖD !
Typiskt och jag som åkt iväg utan mobilen för en gång skull! Jag gick in för att betala 8 säckar jord och bad bilen att den kunde brinna upp under tiden! (inte lydde den!)
Jag lånade telefon och ringde till min underbara pappa, som fick rycka ut.... igen. (Brorsans bil har strulat en del och ... våran har emellanåt inte släppt in oss i bilen....)
När jag väntade på pappa lastade jag jorden i bagaget men tänkte efter ~ före... jag tog ur både startkablar och bogserlina först. Vi fick igång bilen med startkablarna men eftersom jag tänkt stanna vid affär'n så följde pappa med så att jag slapp stänga av bilen. Vad tror ni händer när jag ska backa ut från parkeringen? Jo, bilen dör igen!!
Åter startkablar och då visade soppamätaren att det var dax att tanka ~ pappa lovade att följa med bakom och tur var väl det för precis när jag skall köra in i en rondell så dör F-nskapet IGEN !! Följden blev att jag fick stoppa trafiken i rondellen *piinsamt* och pappa fick köra bakvänt i densamma för att komma framför min bil och den här gången så tog vi bogserlinan och han drog oss till macken. Tankade fullt och gick rasande in och köpte ett nytt batteri *599kr = Huu!*. Om det är det som är felet vet nog bara bilen, men värt ett försök *nja, tveksamt*. Sedan kom nästa hinder... verktygen befann sig i bagaget under de 8 jordsäckarna!!
Packade om bilen och kollade ~ men hittade givetvis inte något passande verktyg. Startade skrället med startkablar igen och pappa fick åka bakom mig ända hem ~ det gick bra, men ryckigt.
Micke bytte batteriet och jag skämde bort bilen med lite ny olja, spolarvätska och kylarvätska ....*måste få honom att glömma alla elaka ord jag spytt över honom idag ~ bilen alltså*
När vi låste bilen hördes till o med det lilla pipet som bekräftar larmets aktivering. *Det kanske var tillräckligt ~ trots allt!*
Bilar är ju ett bekymmer i den närmsta omgivningen ~ karlar en annan! eller skall vi kalla dem stora barn, nåja det var inte det jag tänkte på just nu.
Utan jag var och klippte mig i går. Frissan och jag var överrens om att längden skulle behållas i största möjlig mån.... men så här förbaskat kort har jag inte varit sedan en kompis klippte mig och jag låste in mig och vägrade visa mig ute i en vecka!
Hon måste ha tänkt på något helt annat och hon kunde ju inte klistra dit det igen.... Visserligen har omgivningen sagt att det är bra, t o m snyggt faktiskt, (förutom Marcus som direkt sa: Mamma, vad ful du blev..) jag är trots allt ganska nöjd själv *fast det inte blev som jag ville*. men...Nu är det bara så att Micke har inte ens sagt nå't!!
Så nu funderar jag om:
Har han inte sett det alls? ~ karlar har en förmåga att vara ganska blinda emellanåt!
eller har han sett det men tycker att det ser så jävligt ut att han inte ids nämna nå't?? ~ han vill inte göra mig ledsen med flit!
Det ska bli spännande att se om han över huvud taget kommer att säga nå't, jag ska försöka hålla mig och inte fråga....