24 maj ~ Punktering & en Guldskytt!
Idag bestämde vi oss för att ta en cykeltur *de sålde nämligen billiga plantor utanför Konsum*. Hela familjen cyklade iväg ...men jag handlade inget och vi cyklade vidare...... vad tror ni händer?
När vi gick över en väg *man skall ju gå när man lär barnen i trafiken* och skall upp på cykelbanan på andra sidan så säger det plötsligt pfsssssssssssss...... punktering!
Typiskt när vi hade kommit iväg! Det har varit lite dåligt med cykling och kilona smyger sig sakta fram så nu var det tänkt att det skulle bli bättring, men som tur var så var vi inte långt ifrån mina föräldrar och pappa hade en ny slang och ett däck hemma ~ dessutom så fixade han det på ett litet kick
~ TACK PAPPA ~ Du är världsbäst!
Efter kaffe så fortsatte vi färden och sedan har jag pysslat i trädgården och bla planterat en klematis, samt sörjt den Multi Blue som inte tycks överlevt vintern.
Micke kom hem från en tävling i pistolskytte och berättade glatt för halv- intresserade öron att han hade skjutit guldmärke!
~ GRATTIS MICKE ~ ! (Man måste skjuta minst 46 p för att kvalificera sig, detta måste man göra minst tre gånger och sedan skjuta en tillämpning på tid) Han hade en sådan serie förut och lyckades nu skjuta de resterande två, dessutom på en tävling!
Jag förstår dock kontentan av detta, nämligen ännu närmare tjatet om ett eget vapen! *hu ~ de är svindyra, dessutom är säkerhetsskåpen ännu dyrare* men jag gläds med honom över att det går bra.
Dessvärre satt jag i andra tankar ~ tankar och planering av morgondagens utflykt!
Då skall hela familjen, mamma & pappa, samt Sirpa & Kennet åka till Löta trädgårdshandel! Det skall bli riktigt skoj men jag fasar lite för att det kommer att bli dyrt. *De nya trädgårdsmöblerna har just skjutits fram till nästa lön* Där finns en hel del ~ nä... massor med vackra/roliga/fina/mysko/charmiga och oemotståndliga blommor och växter som jag mycket gärna låter husera här hemma. Tyvärr räcker det sällan med "bara" en av varje växt för det tar lång tid innan det blir så där tjusigt som det ofta är i tidningarna.
Man vill liksom att det skall bli vackert och fullproppat med växter på en gång (bla för att det inte blir så mycket ogräs)!
Förra fredagen var Micke, jag, Linneà och Robin till Valla Trädgårdhandel och tittade lite. Barnen gillar att åka dit och titta på grodan i dammen, men i år har han blivit utbytt till en fisk som snabbt döptes till "Freddi fisk". När vi traskar runt där så får jag helt plötsligt se en tjusig mörkt lila Surfina i vår lilla vagn, och jag frågade vem som ställt den där. Då fick jag ett snabbt svar av Linnéa : Det är jag och den har jag beställt!
Det var inte läge för diskussion ~ så den följde med hem!
I söndags var jag och tog kort på KM i fältskytte *ni kan om några dagar se bilder därifrån på skytteklubbens egna sida ~ jag väntar på koderna från den tidigare webmastern*
Det var intressant och de som var där var mycket positiva till de nya hemsidorna *fast de inte sett dem än* så det känns bra inför premiären. Micke kom fyra totalt och vann sin klass!
Provet i företagsekonomin *bokföring* gick bra fast jag fick ett neddrag för att jag gjort för mycket! ! Vi har nämligen inte kommit så långt i denna kursen så jag gick i förväg ~ Svaret var rätt fast ändå inte det han ville ha svar på så det blev poängneddragning ändå *tyväärr ~ för det var ju rätt och det är svårt att tänka tillbaka till det man lärde sig i början och liksom glömma det man lärde sig sen och som vi skall lära oss i höst*
Datorutbildningen är fortfarande strulig *snällt sagt* ~ vi har en del uppgifter som skall lämnas in innan betygsättningen skall vara gjord. Vi skall hitta på ett företag och göra visitkort, reklambroschyr, brevpapper, annons, flygblad samt ett bildspel till det företaget. Det har inte varit så svårt eftersom jag hållit på en hel del i publisher, men till detta hör att skrivaren som vi i den senaste flytten lyckats få med färg, inte är gjord de senaste 10 åren *vild gissning* och orkar inte så mycket i taget. Dessutom tog färgen slut och skolan hade givetvis ingen ny hemma. Då skulle vi lägga allt på diskett *det som fick rum alltså* för att gå till receptionen och skriva ut dem där men se..... hon hade inte programmet vi gjort allt i så hon kunde inte öppna dem!
Hemma har jag bara en äldre version och kan därför inte skriva ut dem här heller! Det är helt otroligt ~ hoppas de får färgen innan skolan slutar!
Presentationen av företaget skulle vi börjat med i onsdags men pga ombygnationer i huset så var det omöjligt! Hantverkarna stod och bilade ner en skorsten utanför fönstret (igenspikat) men ljudet blev olidligt att vara i och vi fick tillåtelse att få jobba hemma!
Sirpa och jag är klara med det vi skall så vi åkte hem till mig och käkade. Sirpa hade fixat efterrätt!som vi intog i solen på altanen. Underbar smak av sommar! Efter det for vi till Valla trädgård och frossade i plantor. Fast jag hade redan innan bestämmt att jag "bara" skulle vara sällskap med tanke på morgondagen och handlade endast två murgröna! Vi stannade till på trädgår'n på orten. *ja......vi är lite tjatiga men, so what?
17 maj ~ Nybliven Webmaster!
Idag hade vi prov i Företagsekonomi.
Jag var orolig för en sak innan provet ~ att jag inte var nervös inför det! Det lät väl krångligt? Men jag var rädd för att jag kände mig så säker att jag skulle bli slarvig. Men det känns bra. Värre blir det med den "Röda tråd" i organisation & ledarskap som vi förväntas lämna in om två veckor!
Kan man lämna en röd garnstump?
Jag har inte förstått hur jag skall kunna sammanfatta en hel kurs på 1½ A4 sidor. Varför har de då skrivit en hel bok ~ om det nu räcker med knappa 2 sidor!
Idag fick jag uppdraget att vara Webmaster till FPK ~ skytteklubbens hemsida ~ som kommer att finnas till beskådning inom kort. Det fattas lite info för uppladdning men den ligger klar i burken, sånär som på ett par småändringar! Dessutom fick jag idag låna Sirpas digitalkamera *fast hon är tyvärr off-line sedan ett åskan slog ut datorn & skärmen ~ hoppas att det löser sig snabbt* så i helgen skall skyttar fotas "in action".
16 maj ~ Har ni sett Drömkåken ?
Filmen med en av mina favoriter ~ Björn Skifs ?
Jag bor i det huset!
Igår var jag & resten av klassen på ett studiebesök på kommunen, där min moster höll föredrag om uppläggningen av kommunens ekonomisystem & kontoplan *vilket säkert många tycker låter tråkigt ~ men jag håller inte med.* Det var jätteintressant och moster skötte sig mycket bra. Det märktes att hon kan en hel del om detta och det borde hon iofs (i och för sig) eftersom hon jobbat med detta i en massa år! Fast jag kom underfund med hur stort arbetsområde/ansvar hon har och när hon nu närmar sig pension kan man ju undra om kommunen kanske borde vara lite förutseende för en gång skull och lära upp någon i tid, för det där lär man sig inte i brådrasket!
Det var inte det jag tänkt berätta utan att på väg därifrån passade jag på att gå in till miljökonotret och efterlysa svaret på våran andra radonmätning. Visst hade de fått den och när jag kollade ankomstdatumet så visade det sig att det kommit redan den 12 april * varför hade de inte skickat det till oss då?* Mätningen visade tyvärr inga sänkta värden och källaren är fortfarande en "sanitär olägenhet" att vistas i.
Emellanåt så är vårat hus väldigt billigt. Men vem skulle vilja köpa ett radonfyllt - vattenskadat hus med ett värmesystem som är nära kollaps? Dessutom har vi lagt ner så förbaskat mycket pengar i det att det inte skulle löna sig ändå, så vi blir kvar.
Egentligen så trivs jag men det har varit väldigt mycket strul och det är inte mycket som blivit som vi tänkt.
När vi flyttade in så, såg vi en massa möjligheter.
För att vara ett ganska stort hus så finns här väldigt få rum. Vi planerade att inreda vinden, det skulle bli varsitt rum till killarna och ett stort allrum *för att kunna umgås med sina kompisar & spela tv-spel samt en toalett var tanken*. Gillestugan i källaren var det enda rummet som var utan renoveringsbehov. Tomten behövde en del jobb, men visionerna fanns och vi köpte huset och vi flyttade in när Linneá var 3 veckor.
Strax efter inflytt stannade pannan men Micke fick dock igång den igen, men på Julafton var det dax igen och det blev till att köpa en ny brännare. Kort därefter så började det droppa från taket i lekhallen. Avloppet läckte och Micke fick hugga fram det underifrån eftersom vi nyss fått badrummet klart efter renoveringen.
Tankarna på vinden lades på is då det 8 mån efter inflytt föll 130mm regn på knappt två timmar. Hela våran tomt stod under vatten. I källaren steg vattnet & jag slet för att rädda de saker som gick att rädda. Det slutade med att brandkåren fick komma med pumpen.
Massor av saker blev förstörda. Gillestugan var totalförstörd. Väggarna i källaren fick saltröta och pengarna som skulle gå till vinden fick läggas på renovering av källarvåningen eftersom skadorna inte täcktes av försäkringen!
*Hade vattnet runnit in genom fönstren så hade de betalat ~ men vi hade förhindrat detta genom att avleda vattnet ~ tyvärr!*
Vi radonmätte följande vinter och när svaret kom - kom också chocken. På tok för höga värden. "Dolt fel" gäller inte radon! *det har vi kollat!* Vi blev inte av med fukten i källaren, utan tvingades att dränera om och firman som gjorde det hade aldrig sett så mycket vatten under ett hus förut.
Kanske var det orsaken till de höga radonvärdena? Vi satte in luftspalter ovanför fönstrena, men efter den nya mätningen så konstaterades att det inte var tillräckligt.
Vi måste nu installera en mekanisk till- & frånluftsfläkt som byter ut luften i huset. Detta medför en värmeförlust, så man måste komplettera med en värmeväxlare som kan ta tillvara på den värme som finns.......... *tusenlapparna flyger och barnen får fortsätta klättra på varann!*
Radonbidrag ? Man kan ansöka om 25% av kostnaden men max 15.000kr ~ om årsmedlet är över 400 bq *Vi har 350*
Småhusskadenämnden ? Gäller endast hus som är yngre än 25 år *Vårat är 31år!*
Hur orkar vi ??
Vet inte!
Jag antar att allt svetsar oss samman.
Idag har jag tagit tag i bekymret med den höga telefonräkningen som landade häromdagen! Och kontentan av det är att det verkar som om att vi har betalat dubbelt på internetuppkopplingen, både till Tele2 och Telia.
Nu gäller det att stå på sig och få Telia att lösa detta. Vårat nummer har enligt dem ringt till tre olika internet-nummer hos dem. Frågan är nu hur länge som detta pågått.
Hur vet man egentligen att det blir rätt ~ där inne i väggen??
Detta har Telia inte sett slutet på och jag vägrar betala det som vi inte ringt till! Det är dyrt ändå!!! Jag var mycket välkommen som helkund hos tele2 och detta övervägs nu! Dessutom så är jag inte rädd för att vända mig till press el. Plus ~ om jag måste!
Man ska orka bråka om allt! *Men det är inte utan att man stundtals är så trött på't att man är nära att hoppa i sjön.*
14 maj ~ Skola i kaos
Jag måste börja med att be om ursäkt för att uppdateringarna inte duggat så tätt, fast å andra sidan så har jag aldrig sagt att jag ska skriva varje dag. Fast det har känts som ett gift, att få dela med sig av tankar och funderingar att det blivit nästan en dagbok av min tankesida.
Jag kan redan nu berätta att jag inte kommer att skriva lika ofta när solen skiner! Tyvärr tycker en del och tack o lov kanske andra säger, men de kan ju låta bli och läsa här.
Vad har hänt sedan sist?? Jag har faktiskt mest varit ute i trädgår'n *fast det har ni nog redan gissat* Där fortgår projektet med det nya stenpartiet, fast ni kan läsa mer om det sedan på trädgårdsidorna, hoppas korten kommer snart så att jag kan ge er lite mer för ögat.
Annars har nu skolan blivit en byggarbetsplats och än så anar vi bara helvetet som vi, den resterande terminen kommer att få genomgå. Här i Flen kan nämligen inte politikerna tänka längre än näsan är lång. De byggde ett jättegymnasium/grundskola (från åk. sex) för 40miljoner *och lite till*, men de glömde att kolla hur många ungar som ska gå där i höst.
*jättesvårt att kolla med BB ~ hur många som föddes det året*
Så nu måste de bygga om våra lokaler för att ge sexorna någonstans att vara. Redan förra året stoppade de in ett par klasser med sexor som ränner runt och spelar mobiltelefon-låtar, skriker och förstör.
Nu ska vi få tillbaka de lokalerna och istället skall alla sexor flyttas in i den lägre bygnad som vi har våra datasalar i - vi som nyligen fått i ordning den datasal som vi använder. Flytten av salen gjorde vår datalärare i helgen och den måste sägas gått över förväntan!!
Vi hade nog trott det skulle vara värre idag! Fast nu var det ju bara skrivaren som inte fungerade..... jo kanonen fungerade inte heller när vi fick besök av en tjej som skulle ge oss lite tips o dyl. om Power Point. Hon försökte lösa det via nätet där hon lagt de presentationer som hon ville visa, men datorerna i skolan är för små så de orkade inte ens öppna dem!!! Sjukt! Vi går ju bara där för att lära oss....
Dessutom betalar vi för att få gå där. Vi som läser bla layout har inte ens haft en färgskrivare. Ett av våra huvud ämnen är administration och det har vi inte börjat med än.... Undrar om manfår nått jobb efter detta ?? Nåja vi har ju alltid Sören, klippan i skolan. Suverän ekonomilärare. Förhoppningsvis så blir det bättre i höst, men man vet ju inte.
8 maj ~ Träslöjd i kaos & skolktankar!
Igår gick jag på träslöjd för första gången på mycket länge! Jag hade bestämt mig för att kolla upp vad de egentligen har för sig i Marcus klass på just slöjden ~ ~ ~ ~ Varför då?
Jag har aldrig krävt att Marcus skall komma hem med perfekta saker från skolan, men jag tycker att går man i trean skall det synas att man försökt.
När han började i träslöjden så kretade han på en träslev som blev stulen, han hafsade då ihop ett pennställ och borrade ett trästycke fullt med hål, varav väldigt många gick rakt igenom brädan.
(varför tipsade inte läraren hur man kan sätta en tejp på borren så att man inte borrar för djupt?). Slipat hade han inte gjort alls - vilket är synd för det gillar han att göra hemma. Sedan kom han hem med ett föremål som bestod av ett trasigt bågfilsblad instucket i ett handtag. Det var ett verktyg till Micke för att såga av VP-rör (används inom elyrket) men i fel händer är det ett livsfarligt vapen. Efter det försökte jag ge honom ideér om lite mer vettiga saker och jag tyckte att han kunde göra en skärbräda åt mig. Samma dag kom han hem med en skärbräda ~ som han gjort tillsammans med en kompis !!! *Ska kompisens mamma och jag turas om att använda den?*
Sedan började han i syslöjden och han gjorde en mössa efter att ha övningskört på de obligatoriska labyrintpappren som fanns redan på min tid. Helt plötsligt så kommer han hem med rena pistol-atrappen. Eftersom den inte var torr vid hemtagandet så var den inlindad i papper för att inte kladda ner väskan. Hur snygg tror ni den var när han tog bort det som gick att få bort av pappret?? Hmmm vapen igen?
Dessutom hade han inte syslöjd??
På min tid hade vi en termin i taget, men han säger att de får byta om de vill !
Jag tog lite ledigt från datalektionen för att kolla upp det hela, och en rörigare lektion har jag aldrig beskådat, ungarna for som skottspolar och lekte krig, de hoppade runt på en container utomhus (detta tolererar jag inte så jag jagade in dem - och talade om att de minsann hade träslöjd och inget annat). De Åkte sparkcykel i salen och i korridoren, eller satt o gjorde ingenting. De kan inte såga själva, de vet inte vad verktygen heter, slipar gör de på maskin - direkt, om de alls ids slipa.
De flesta killarna ritar ett vapen på en brädlapp som sedan lärarna sågar ut. *Om de åtminstone tvingade barnen att såga själva*. Hur många timmar har man inte fått sitta med figursågen? och slipat förresten! Det skulle vara lent som en babyrumpa. Målade man skulle man ha förkläde och sakerna skulle vara ordentligt torra innan man fick visa läraren resultatet för bedömning och se'n kunde man få ta hem det men gjort. Idag räcker det mad att hitta något halvfärdigt i skräplådan för att ta hem det. Jag undrar vad de andra föräldrarna tänker - eller orkar de inte längre?
Jag frågade lärarna om ordningen och de vapenliknande föremålen (som är totalt förbjudna i skolplanen), hoppandet mellan sy och träslöjden och fick svaret att den nya visionen är att barnen ska få göra det de vill ~ men det måste väl ändå finnas någon måtta?!
Vilken unge i ex. trean vet vad han/hon vill göra för att kunna lära sig hantera trä o metall på rätt sätt. Jag minns starten på varje lektion då vi gick igenom några nya verktyg, som vi sedan använde. Om barnen inte ens vet vad verktyg är till för hur ska de då veta vad man kan göra?
Båda lärarna och höll med om att det inte fungerar som det är och de hoppas på att få stanna nästa termin och då försöka införa en termin per ställe och obligatoriska moment som ska göras innan man får välja fritt. De berättade att många sjundeklassare kan sitta i fem-sex lektioner innan de alls kan hitta på nå't.
Mitt agerande kommer inte att sluta här. Jag skall kontakta föräldrarådet och be dem att hjälpa till att införa mer ordning.
Marcus gjorde ett halsband i renhorn till mig igår, ett välslipat hjärta hänger nu i en lädrrem runt min hals och det blev jättefint.
Han har verkligen jobbat ~ hela lektionen!
När jag berättade om lektionens upplägg för min mamma kom Marcus och frågade om lärarna kunde ringa till mig när det blev rörigt på lektionen ;O))
Idag började jag lektionen med att erkänna att jag nästan tänkt att skolka idag, anledningen var en stor sol och en himmel som var klarblå!
*Men jag misstänker att hade jag gjort det så hade jag haft så dåligt samvete att jag i alla fall inte kunnat vara ute, fast jag kan erkänna en sak till, jag kände lite extra på barnen för att vara säker på att ingen hade lite feber!* På lunchen så gick klassen ut i solen och njöt. När det var dax att gå in kom Sören förbi. Jag talade om att vi inte hade lust att gå in och han berättade att han hade själv tänkt tanken att en kopp kaffe på altanen skulle sitta fint, så då föreslog jag att vi gärna kunde ta en kopp kaffe allihop på min altan istället. Vi tog upp förslaget när lektionen började och det var ingen som tyckte annorlunda. Vi gick igenom det som skall läsas på extra till provet nästa vecka och sedan så kastade jag mig iväg för att sätta igång kaffebryggaren *och kasta smutstvätten ner i källaren, och stänga in till barnens rum, och kolla att det inte såg för hemskt ut* Sirpa visade vägen och sedan betraktades trädgården och snart smaskades det glass och slurpades det kaffe. Härligt att kunna få njuta av den allra riktigt första härliga försommardagen ute i solen istället för genom fönstret på skolan!
6 maj ~ Ond baksida!
Idag värker och stretar halva baken rejält. Anledningen till denna värk är en kväll ute med klassen!
Vi har läst om vikten av social utveckling och beslöt oss för att utöva det. Vi tog oss en helkväll i bowlinghallen. Vi började med att käka taco (en del beställde annan smaskig mat) och dricka gott. Alla tog med sig extra förfriskning *doping kan det säkert kallas ~ men vi hade inga restriktioner utan allt (nästan) var tillåtet för att öka chansen till bättre resultat ~ jag är tveksam till om det hjälpte*.
Jag hade dock aldrig trott att man kunde få träningsvärk i baken av att bowla. Men det KAN man! Jag hade räknat med att högerarmen, handleden och tummen skulle kännas men uppenbarligen så använder man fler muskler.
Efter maten var det dax för att äntra banorna, i lag om två och två. Tre serier följde och här hade alla olika stilar ~ mer eller mindre lyckade. När man trodde att man kom på en bra stil så misslyckades nästa slag totalt. (En del av stilarna kan ni se på bilderna som finns på Partysidorna på Sirpas hemsa.) Många glada skratt och högljudda rop av total lycka kunde höras när någon lyckats få ner samtliga käglor (inte nödvändigtvis en själv), fast allt för ofta så verkade de vara fastlimmade i golvet. Efter den tredje serien var det kaffedax. Bäst totalt i den första omgången blev Sören ~vår ekonomilärare ~ med 313p. (vi påpekade att man egentligen skall ha 300 på EN serie ~ men alla var glada över de poäng vi fått;O) Starten på fjärde serien var ingen höjdare och kaffet verkade ha gjort mer skada än nytta. Det blev dock personbästa på 115 och det är jag helnöjd med. Under den sista serien kändes tummen rätt mör och den var ganska svullen. Bowla det kommer jag helt klart att göra oftare än vart 17:e år!
Det är nämligen så länge sedan jag bowlade förra gången. Som mindre var jag i hallen ganska ofta eftersom både mamma o pappa tränade och tävlade, både korp och serie, med ganska bra resultat. *vad jag kommer ihåg* Det största minnet från tiden i hallen är egentligen inte bowlingen utan hallens goda mjukglass som man kunde få köpa om man satt lugnt och tittade. Jo, stämningen i hallen minns jag och äggtävlingarna runt påsk. Ibland fick man sitta med och föra protokoll, vilket var en del av tjusningen men det behöver man inte göra idag då allt är datoriserat. Animerade sekvenser visar klart och tydligt på den upphängda tv-skärmen hur klotet far runt och letar efter käglorna när klotet lyckats söka sig till rännan.
Ljuset är dämpat och discofärgerna blinkar i kapp med den musik som dundrar ur högtalarna allt för att locka ungdomar till hallen ~ det var inte alltid lätt att koncentrera sig när någon bra låt ljöd och det var enormt stor skillnad mot den upplysta, nästan knäpptysta hall ~ då någon gång för 20-25år sedan.
Det sista vi gjorde när vi skulle åka därifrån var att boka en ny tid, vi startar höstterminen med en ny helkväll i hallen!!
3 maj ~ Tråkiga funderingar
Idag har funderingarna ofta kretsat runt det telefonsamtal vi fick tidigt i morse. Vi fick en kallelse till ett möte på förskolan. Det skulle vara redan idag och personalen visste (eller ville/fick inte) tala om vad det gällde.
Alla möjliga orsaker dök upp framför mig. Pedofiler, områdets blottare kanske varit där (vi har nämligen en sådan som traskar runt och han gillar att visa det han har - eller inte har), någon främling kanske varit där och ..... Under dagen poppade många olika anledningar upp.
Det måste vara något allvarligt eftersom de kallat till möte så fort.
Efter en hel del funderingar så började jag tänka att det kanske inte hänt barnen något ~ det kanske var mot personalen...... Tankarna vandrade fram och tillbaka, ingen som jag pratade med hade hört något skvaller och det brukar komma fram i våran relativt lilla ort. Jag liftade till mötet med en kompis, hon hade hört rykten om en ung pedofil och ett litet barn.
Tyvärr var det ganska nära. En liten pojke har blivit utsatt för sexuellt ofredande. (enligt föräldrarnas utsago har han berättat om detta själv och har aldrig tidigare talat om något likande). Den misstänkta killen är i 20-års åldern och har arbetat av och till som vikarie. Vilket gör mig äcklad och fruktansvärt illa till mods. Vad kan man som 20 årig kille få ut av att ofreda ett litet barn.
Det är för mig obegripligt och kommer alltid att vara obegripligt.
Denna kille som nu är misstänkt har dessutom arbetat som vikarie på våran barnstuga.............. Jag pratade med en annan förälder efter mötet och han sa att killen är jättetrevlig och en av de som man sist skulle misstänka (jag har själv aldrig pratat med honom) - men jag ryser när jag tänker på det. Jag såg för ett tag sedan en ung kille spela bandy med småkillarna på gården och tänkte: "Vad roligt med en kille att få spela & leka med istället för fröknarna" (inget ont mot våra fröknar för de är de bästa man kan tänka sig) - men tänk så fel man kan ha!
Men säg nu att det handlar om ett missförstånd. Det är ju faktiskt möjligt.
Tänk om det skulle vara det ~ denna kille på 20 år kommer aldrig mer att kunna jobba på våran ort. Så fort det kommer ut i pressen - och det gör det imorgon - så kommer allmänheten att döma honom. Jag försvarar definitivt inte den ev. gärningen... för hade det gällt mitt barn hade han inte heller kunnat känna sig säker...någonstans!
Framtiden kommer förhoppningsvis att utröna vad som hänt & hur det kunnat hända, samtidigt som man är rädd för att det inte finns tillräckliga bevis för att döma. Då undrar man ju om vi någonsin kommer att få veta sanningen.
Så blossar det åter igen upp. Allt fler män inom barnomsorgen kommer att bli rädda för att det som de gör skall missuppfattas. (En kram kan faktiskt vara det som ett litet barn behöver och det behöver inte alltid betyda något annat än just - en kram) Det fattas manliga förebilder i barnomsorgen ~ detta kommer inte att hjälpa till att få fler att söka sig till den heller.
Alla män är trots allt inte "fula gubbar" men hur vet man vilka som är det? Hur ska man kunna försäkra sig om att de aldrig får kontakt med våra barn? Det finns visserligen en lag som säger att man vid en anställning måste visa ett utdrag ur polisregistret - som visar att man inte är straffad för vålds- el. sexuella brott. Men säg mig vilken förstagångsförbrytare som syns i det registret.
Det finns vissa rykten som tyder på att den misstänkte skall lynchas - vilket jag tycker är fel tills bevisning skett. Då först kan jag tänka mig det som ett delstraff. Det andra straffet har med en huggkubbe och en j-vligt vass yxa att göra !