|
TANKAR I DAGBOKSFORM men ändå inte! |
|
15 september ~ valfläsk och höstvindar Idag har man så varit och "valat". Röstat menar jag förståss. Jag anser att man ska ta sitt ansvar och masa sig iväg till vallokalen och även om man inte har en aning om vad man ska välja så ska man lägga i en blank röst. Då har du åtminstone talat om att du bryr dig men inte hittat det parti som håller på dina punkter. Jag har inte röstat blankt och har ingen aning om utifall jag röstat rätt eller ej. Det kommer att visa sig under de närmsta åren. Vad jag röstat på är totalt oviktigt i detta nu. Jag har åtminstone röstat. Idag har det varit rejäl höst! Det märktes inte minst på skjutbanan där man tappade värmen i händerna fort. 7 serier avklarades ganska fort eftersom vi var själva där. Annars har tiden en viss förmåga att ränna iväg, oftast beroende på att man snackar mellan serierna och det är iofs. trevligt, men barnen som inte tycker att det är så skoj att följa med längre tär på mormor o morfars uppmärksamhet. Idag gick det hyfsat och jag känner mig ganska nöjd även om guldserierna lyser med sin frånvaro. Träffbilden blir snyggare och snyggare eftersom skotten sitter allt närmre varann och skotten som hamnar i det vita området blir allt färre. Förhoppningsvis så dröjer de inte. Annars har jag hunnit höststäda i trädgården och städat inomhus. Bänken i köket är så välstädad och tom *fast det tar max två dagar innan den glädjen försvinner* Micke har tvättat några fönster och har faktiskt bundit upp klätterrosen som fått växtfnatt. Den har fördubblat sin höjd så att det ska bli kul att se blomningen nästa år *om den inte fryser ner i vinter* Han och Macke har dessutom börjat med Mackes nya rum som skall fixas till i källaren. Fast det är en hel del arbete innan själva rumsväggen ska upp. De har idag flyttat dörren till matkällaren in till det intill-liggande förrådet. Anledningen till detta är att killarna klarar inte av att dela rum längre. De är mer osams än sams och vi hoppas att detta kan lösa endel.
2 September ~ Sjukdom och bråd död! En eller ett par veckor efter skolstart brukar oftast innebära förkylning, feber och denna gången var inget undantag. Robban fick feber, ont i öronen och blev kanonsnuvig. När vi väl lyckats övertala vårdcentralen om att han behövde läkarvård (de ansåg att det skulle räcka med näsdroppar ~ suck!) så visade det sig att han hade öroninflammation och nästan lunginflammation. Det blev penicillin och sedan var det dax för nästa barn. Macke fick hög feber och direkt så tvingade vi vårdcentralen att ge oss en tid. Han fick ta ett halsprov och visade inga bakterier alltså virus. Nu har febern hoppat upp och ner och han är jättesnuvig. Micke har varit hemma en vecka och Linnéa har trots att hon trivs i skolan varit arg över att hon inte varit sjuk så hon kunnat få vara hemma. Gissar att det bara är en tidsfråga. Sedan slutet av förra veckan så har jag en hes kraxande röst men inte ont *än* och sedan igår har jag även fått den mysiga snuvan. Står på benen än så länge även om jag på förmiddagen frös som en hund på jobbet. Hälsade på filialen på övervåningen och tiggde till mig lite värmande kaffe. Drömde mig bort en stund och önskade att jag låg nedbäddad i sängen..... men tillbaka till verkligheten och alla listor och statistiska beräkningar som ska till. Produktionsledaren har övergett oss och är på Kreta, så en hel del av hans arbete ligger nu på mitt bord. Detta gör att lilla jag måste stå på benen tom to. minst! Jag trivs fortfarande på jobbet även om det är svårt att hinna allt eftersom värmen gör att det säljs så himla mycket glass. Högsäsongen borde vara över men den har bitit sig fast. Dessvärre så stämmer det inte riktigt med planeringarna när det gäller personal...... Det blir nog inte så mycket så de kan sluta, men sedan blir det lika mycket som förgående veckan ändå och alla får slita häcken av sig ! Kan berätta att man idag blev akut bil-lös. Körde barnen till fritis som vanligt och när jag skulle åka därifrån så var bilen tvärdöd! Shit ~ *samt en hel del andra otrevliga ord* kan jag lova att jag uttyckte ~ eftersom Madde som vanligt inte alls var ute i god tid. (Vilket iofs inte bara beror på mig nuförtiden. Linnéa är tröttare på morgnarna än jag någonsin varit ~fast mamma håller inte riktigt med om det) Nåja, bilskrället var helt TVÄRDÖD. Dödare bil har jag inte åkt i, fast jag åkte ju inte eftersom jag inte kom någonstans alls! Som tur är så var det ju bara ett par hus från pappa - som ringdes till platsen. (då är man stressad, ringa två hus ifrån......) Gick ur bilskrället öppnade huven och stirrade ner i det gyttriga utrymmet. Tittade faktiskt på batterikablarna och de satt fast, sedan konstaterade jag snabbt att det inte finns någon som helst anledning att stå där och glo för jag hittar i stort sett ingenting under huven på denna bilen. En gång för mycket länge sedan renoverade jag både en Amazonmotor (B20sport) och en Mustangmotor (V8 286:a med Musse Pigg toppar) ~ men det var som sagt var mycket länge sedan och dagens moderna bilar ser absolut inte ut som de gamla åken *som var av 65 resp. 64½ års modeller*. Dagens bilar är ihoptryckta och har på tok för mycket elektronik. Dessvärre så kunde bara pappsen konstatera att den var så död som jag sagt, och maken fick ringas in från jobbet. Åhhh vad jag är beroende av min lilla bil, önskar ibland att man var lite hurtigare och tog hojjen till jobbet men då skulle jag få gå upp vid 4-tiden. Dessutom skulle jag få duscha och fixa i ordning mig en gång till på jobbet och då är det liksom inte någon idé.... Pappa lovade att skjutsa mig till jobbet, men i samma veva som vi tänkte gå hem och hämta hans bil stannade en tjej som har sin son i Robbans klass och frågade om hon kunde skjutsa mig till jobbet. Vilken ängel!! Tänk att det fortfarande finns sådana människor ~ och hon skulle inte ens åt det hållet! ~ Hon skulle lämna sin andra son på dagis och sedan åka till sitt jobb som ligger på vägen ut ur orten åt andra hållet. *hm världen bebos inte bara av själviska människor!* Micke åkte hem till bilen ~ han skulle jobba vidare här hemma så det var inte helt för bilens skull, och han kunde efter ett tag konstatera att man kunde rulla igång den men att den absolut inte ville hjälpa till själv. *suck ~ vad jag avskyr krånglande bilar* Vi funderade på om det möjligen kunde vara startmotorn men ingen visste var den satt så det slutade med att bilen kördes till Volvos verkstad och efter några timmar kom domen! Ingen bil blir lagad idag ~ ny startmotor måste fixas ~ blir klar imorgon och vi blir 3000kr fattigare. I vissa lägen önskar man att man gift sig med en bilmekaniker!!!!!
|