Trädgård

STENPARTIETS UPPKOMST

Historien och uppbygnaden av Stenpartiet:
(Vissa av bilderna kan du klicka på för att få en större bild)

När vi flyttade in här så fanns det på denna plats ett jätteplantage av Rönnzymak och mitt i det så växte det Syrener. Vi började med att utrota Rönnzymaken, som visserligen har väldigt mysiga grenar ~ de ser ut som Rådjursben, lena och sköna ~ när de blommar så får de röda kolvar som Micke tycker är skitfula. De skickar dessutom rotlöpare överallt och jättelångt bort från "huvudträdet".

Våren 1999

Vi ansade Syrenen och gjorde ett runt land, där Tulpaner och Narcisser planterades. Senare Penseér och Malvor.
Sedan vaknade det stora trädgårdsintresset Runda landet blev först en mellanlandningsplats när vi dränerade om runt huset och då konstaterade vi att Vårens primörer inte skall odlads så långt från huset eftersom Rådjuren har så lätt att hitta mat där *vi försökte stoppa dem med nät men fägringen blev därmed också mindre!!! (Detta var innan jag kom på att Rådjur inte tycker om Vitlök)
Lökarna flyttades och jag gick och funderade på vad jag skulle göra. Jag bestämde mig för att göra en njurformad rabatt.Jag hade tänkt att använda torvblock och sten. Vi rensade mer runt Syrenen och nu finns bara Stamsyrenen kvar. Vi trodde att hela den var Ädelsyren men det visade sig i år att det var en Ädel och en Bondsyren.
Den 22 April var det dax för stenflytt!!
Jag ville ha en stor sten i basen till landet. Eftersom kommunen drar fram fjärrvärme så hade jag funderingar på att be en grävmaskinist att släppa av en jättesten på tomten, men detta blev aldrig av och Micke hade fått för sig att vi kunde flytta ner en sten från skogsbacken.
Det blev en ganska spännande färd som faktiskt påbörjats redan på lördagen, men Micke konstaterade att han inte skulle greja detta själv. Jag är ingen kraftmänniska och var till en ganska klen hjälp. Vi hade tur och Sirpa ringde och undrade om vi ville ha lite hjälp med stenen. Detta var en enkel fråga att besvara. Sagt och gjort, Sirpa och Kennet kom rullande.

Stenen gungades & knuffades. Flyttväg planerades och ekstockarna som var i vägen flyttades. Hävstångsprincipen fick stenen i rörelse och efter en hel del trixande så hade den kommit en bra bit på väg.
Från krysset i övre delen av backen längs den prickade vägen, den studsade lite mot platålandet som fick skjutas tillbaka på plats.
Killarna hade nog önskat att den var både rundare och mindre men den kommer att bli perfekt, när landet blir klart.
Grannarna kom förbi och undrade vad vi höll på med när stenen flyttats upp på en plåtbit och kopplades med hjälp av spännband till bilen ute på gatan.

Första provet misslyckades eftersom spännbandet gick av, andra försöket sprack plåten men sedan for den iväg och efter ett par spänningar och avkortningar så var den så nära den kunde komma med bilens hjälp. Sista biten fick bli med handkraft.

Till sist så stod den i alla fall på plats. Ingen av dem kommer någonsin att flytta en sten i denna klassen!!

Vi köpte torvblock och byggde upp den vänstra delen, och en del av den högra som övergår i stenar och sedan ett lägre parti. Där det är tänkt att det ska växa låga perenner. Sedan fylldes det med massor av jord. Både nyinköpt planteringsjord och kompost. Det vita på bilden är en gammal zinkbalja som skall bli trädgårdens "vattenspegel" tills vidare. Micke hittade en gammal gjutjärnsgryta i skogen och den släpade han hem, när vi tittade närmare på den visade det sig att den inte hade alla ben kvar och då kom vi på idén att gräva ner den i landet.

Sedan var det "bara" växterna som fattades! De köptes några i taget och fyllde allteftersom upp landet. De flesta perenner är ju i år ganska små men de kommer att fylla ut om ett par år. Under tiden har ettåringarna fått fylla tomrummen.

Här sitter den botaniska påskliljans "Tardans" blad kvar, Gullviva och Årets perenn Ulleternell, Rosenskära i blom och de perenna Luktärtorna har tittat upp.
Nu är det bara att låta växterna ta fart.