EN LEKMANNABYGGD ORGEL


Orgeln i Botkyrka Pingstkyrka åren 1980-2000 byggdes åren 1978-1980 på fritiden av Lars Törnberg, som då arbetade på en skyddad verkstad i Södertälje.


Den har under tiden tjänat sitt syfte, främst som beledsagare av den unisona sången och vid förättningar.

Disposition


Övermanual


Fastregister: Cello 16´, Prinzipal 16´, Gedackt 16´, Flügelhorn 16´, Posaune 16´,

Viola 8´, Prinzipal 8´, Flöte 8´, Oboe 8´, Horn 8´, Trumpet 8´, Klarinett 8´, Violine 4´,

Prinzipal 4´, Flöt 4´, Nasat 2 2/3´, Prinzipal 2´, Flöt 2´, Terz 1 3/5´, Quinte 1 1/3´,

Picolo 1´, Mollterz, Zimbel 6-fach, Mixtur.

Reglebara toner: 16´, 8´, 5 1/3, 4´, 2 2/3´, 1 1/5´,


Undermanual


Fastregister: Cello 16´, Prinzipal 16´, Gedackt 16´, Flügelhorn 16´, Posaune 16´,

Viola 8´, Prinzipal 8´, Flöte 8´, Oboe 8´, Horn 8´, Trumpet 8´, Klarinett 8´, Violine 4´,

Prinzipal 4´, Flöt 4´, Nasat 2 2/3´, Prinzipal 2´, Flöt 2´, Terz 1 3/5´, Quinte 1 1/3´,

Picolo 1´, Mollterz, Zimbel 6-fach, Mixtur.

Reglebara toner: 16´, 8´, 5 1/3, 4´, 2 2/3´, 1 1/5´,


hoppsättningen av orgeln har bestått bl. a. av löddning av 28 000 st. löddpunkter.




    1. Tongeneratorn med de tolv instuckna ic-kretsarna på de vita upphöjda

    socklarna till höger. Spänningsaggregatet ovanför tongeneratorn. Ytter-ligare till höger en stereoapparat. Som används som förstäkare för krets-kortet, med kablar från tongeneratorn, spänningsaggregatet och kablar till

    förstäkaren. På det här sättet provade jag 8 X 4 och 5 X 24 kort. Alltså 24 st. småkort på ett stort kort till tramporna och 60 småkort till ett stort kort till över- och undermanualen. Varje småkort har omkring 80 löddpunkter. På varje kort finns tolv antingen sinus- eller fyrkant-toner. Beroende vad man väljer.





2. De 5 X 24 korten provade. Som sagt ovan får ut man tolv sinus- eller fyrkants-vågor. Från sinusljudvågorna blir det mjuka toner och de behöver inte behandlas vidare utan kan med reglar, tangenter föras vidare till ut genom förstärkare och högtalare. Jag tycker det ljud från sinusljudvågorna är mjuka och liknats vid de, som kommer från en kyrkorgel med träpipor. Fyrkantljudvågorna vidare behandling kommenteras vidare nedan.





3. Börjar lödda fast småkorten på det större. Med tolv små ståltrådbitar, vilka är lödda på små-korten, trä man i hål på det stora kortet och lödder under. Innan man sticker in ett småkort få man trä tolv långa silverfärgade ståltrådar i tolv hål i varje småkort. När man har lött de tolv små ståltrådarna under lödder man fast de tolv långa vid de genomgående hålet. Jag lärde mig väva sista året i skolan. Så jag kan likna de långa trådarna som varp och småkorten som in-slag. När det stora kortet var färdigt med alla småkort hade jag lött 7000 löddpunkter.





    4. Har lött fast en del av korten på undersidan på ett större kort. Och lödder sedan 60 silveröver-dragna koppartrådar i genomgående hål.





5. Nu har jag gjort halva de stora kortet. Ett större och fyra småkort per rad.





6. När jag gick näst sista klassen i den skolan, där jag fick mina grundläggande kunskaper, en skola med starkt förkortade kurser, som det heter i det intyg jag fick, fick jag lära mig att knyppla. Tydligen lärde jag det bra, för lärarinnan sa: ”Om vi hade haft en kyrka på den här skolan skulle du få knyppla till den. Det kanske var en föresägelse, men det blev en orgel istället.





7. Nu är det bara två rader kvar på ett av de två stora kort, som är till var sin manual.





8. Bakom de två fotöljerna står pedalraden står på högkant. De har blivit en prynat för vårt hem tills de monterades på orgeln.





9. Här är orgelmöblen utan elinnehåll med borrmaskinen liggande. Med den borrade jag alla hålen, som behövdes och i något fall fräsde jag t. o. m. med den.





10. Här monteras och lödds kortet till pedalerna, vilket motsvarar dem, vilka var till var sin manual fast mindre och med mindre antal löddpunkter.





11. Nu är de båda manual- och pedal-korten färdiga. Och har lags med småkortens löddändar upp för att förenas med en kabelhärva full med kablar, vilka skall förena dem med korten under manualerna och på korten på ramen med pedalerna. En kabel till var sin tangen eller pedal.





12. Här monteras en annan kabelhärva från tongeneratorns tolv kontaktkort med 6 st. ic-kretsar i varje till de förut nämda 60 silveröver-dragna koppartrådar på korten till båda manualerna och pedalraden.





13. Här monteras tongeneratorns tolv kontaktkort på tongeneratorn.





14. Här är tongeneratorn och korten till båda manualerna och pedalraden på plats i orgeln.





15. Här fäster jag löddkort som de övriga med resistor, kondensatorer, ic-kretsar, löddöglor mm under tangenraden på en av manualerna, På de här korten finns den elektroniska möjligheten att öppna och stänga s k grindar, som gör att man släpper fram ljudet, när man trycker ned en tangen eller flera, och som stänger av ljudet, när man släpper upp en tangen eller flera.





16. Här försöker jag staga upp de två manualerna i orgeln för att fästa dem.





17. Här visar jag korten under den ena manualen.





18. Här visar jag korten under den övre manualen .





19. Här är kabelhärva från förförstärkarna till slutförstärna och inre högtalare, om man använder sådana. Men Botkyrka Pingstkyrka använder yttre, som jag också monterade ihop. Två stycken stora vita med några små horn högtalare och stor bashögtalare i varje.





20. Här är baksidan på orgeln. Här skall kablarna sättas ihop med tongeneratorn, stora korten mm till spänningsaggregatet.





21. Här är materialet till stutförstärkarna. Plåten, där kretskortet, tranformatorn, delarna i lådan, som syns här fram med en de stora kylfläsarna, skall monteras. Tyvärr visade det sig att slutförstärna inte höll måtte efter 18, 20 år kanske tidigare. Jag monterade in en bra stereoslutförstärkare. Och ljudet lät bra. Högtalarna, som innan fick klä skott för det sämre ljudet, kom att framstå som riktigt bra.





22. Här är slutförstärkarna färdig och monterade på sin plåt.





23. Här har jag monterat tonformingskretskorten. Här formas de fyrkantljud-vågorna till olika klangfärger som Cello 16´, Prinzipal 16´, Gedackt 16´, Flügelhorn 16´, Posaune 16´, Viola 8´, Prinzipal 8´, Flöte 8´, Oboe 8´, Horn 8´, Trumpet 8´, Klarinett 8´, Violine 4´, Prinzipal 4´, Flöt 4´, Nasat 2 2/3´, Prinzipal 2´, Flöt 2´, Terz 1 3/5´, Quinte 1 1/3´, Picolo 1´, Mollterz, Zimbel 6-fach, Mixtur.





24. Här tog upp och ner delar för att få dem på rätt plats. Tavlan, som häger bakom orgeln fick Britt-Marie och jag i bröloppspresent av missionärerna Martin och Greta Agnestrand.





25. Här har jag fått hela tonforming på plats. Böckerna, som syns på bilden och fler därtill, var bra att ha för att palla upp, som stöd och hålla de olika tunga delarna på plats. Jag håller på att lödda mellanstycket med alla kontakterna för de många funktioner, som man kan göra med den här orgeln. Vibrato, höger, vänster eller båda högtalare, fort och långsam mm vibrato osv.





26. Här är jag själv 46 år. Jag lödder fast kablarna till kretskortet för registerval och annat. På det kretskortet fanns knappar, med vilka man kunde välja olika program med olika orgelstilar med hjälp av ett litet dataprogram.






27. Här är ett kretskort med wersivoice-ljud. Med hjälp av det kort kunde man frambringa harmon-orgel-liknade ljud, kort, mellan och lång sustain, delay mm.






28. Här är ett foto på mig, när jag kanske trä in trådarna från en resistor eller kondensator i något kretskortshål.





29. Här är kretskorten färdiga och har monteras på pedalramen. När man trampar på en pedal eller flera pedaler skall medels magneter på pedalernas ändar påverka kretskortens grindar, samma funktion som kretskorten under manualerna. Alltså får man en ljud när man trampar på en pedal.





30. Orgeln färdig 1980.


20040424


Till första sidan