MOR, LILLA MOR ... ...

Det har uppstått nya funderingar kring livet. Efter mammas bortgång har många tankar kretsat kring sorgen,
saknaden och minnen från genomgångna år.
Mamma hann precis fylla 88 år. Hon visste att det var hennes sista tid på jorden och hon var den av oss alla,
som tog det med ro. Vi fanns hos henne allihop. Trots den enorma sorgen, blev mammas sista timmar fina.

Att ta över efter mamma...bli den sammanbindande länken inom familjen...ja, det går bara inte.
Ingen kan ta över hennes roll. Hon har varit vår ledstjärna i livet. Hon fanns alltid till för oss alla.
Hennes klokhet var en stor gåva, som vi alla någon gång haft hjälp av.
Min bror och jag har levt väldigt nära mamma under många år. Vi har bott på samma gård och
för oss känns det nu så enormt tomt. Då har det varit skönt att vi kunnat prata
med varandra om vår sorg.