---- Gamla nyheter ---- 2/10-2002 Görans sjukdom Göran är frisk 11/10-2002 20/10-2002 Göran är sambo Senaste bilderna

Senaste nytt

Till sidans topp

En månad med Göran

Nu har Aquila och Göran bott  tillsammans i mer än en månad. Niclas och Kajsa har i en veckas tid nu varit matte och husse åt två illrar, men hur har det egentligen gått?

Hur har det gått att bo tillsammans med Göran, Aquila ?

- Det har varit spännande, för Göran vill gärna visa vem som bestämmer.

Har det bråkats mycket ?

- Ja det har det, minst varje gång vi ses. Men det är inte så farligt för jag är mycket snabbare och har vassa tänder.

Hur går det med dina nya husvärdar ?

- Jag har inga problem med dem, det är bara att bita dem i fötterna så hoppar dom undan.

Vad är det roligaste du vet?

- Busa så klart, och gå ut på gräsmattan.

Biter du dom i fötterna, blir dom inte sura då ?

- Ingen fara ! Först biter jag och sen gör jag mig så söt som bara jag kan bli. Och visar hur busig en liten iller tjej kan vara. Då glömmer dom allt.

Är det sant att du inte använder "lådan" när det behövs ?

- Ursäkta, låda vad är det ?

Och vad tycker du Göran om att Aquila har bott hos er mer än en månad.

- Hon är rätt påfrestande. Hon ska alltid smyga på mig och ta mina sovplatser.

18/11-2002

Till sidans topp

Göran är sambo

Vi har hört rykten om att du har blivit sambo, är det så ?

- Ja, lördagen den 19 oktober åkte min matte och husse till Göteborg för att möta upp en hona som färdades med tåg från Helsingborg.

Vad är det för slags hona, och vad heter hon ?

- Det är en "tomte" hona på 13 veckor, rätt liten men hon växer nog till sig. Hon heter Aquila.

Hur var ert första möte ?

- Mina första känslor var -vad gör denna lilla inkräktaren i mitt hus. Kom hit ska jag visa vem som bestämmer. Jag får erkänna att jag har inte riktigt fått tag på henne än, hon är för snabb och skriker nåt så förfärligt när jag kommer för nära.

Är hon busig ?

- Ja det kan du skriva upp. Är hon inte på mina saker så är hon på mitt tålamod. Och hennes tänder är så vassa att det svider i pälsen.

Kommer ni överens då ?

- Nja, först måste hon lära sig vem som bestämmer!

Vem är det som bestämmer ?

- Det är ju jag så klart. För jag är äldre, starkare, klokare och det var jag som fick husse och matte först.

Vad är det mest irriterande med Aquila ?

- Att hon är snabb, pillar på mina filtar, mina saker och att hon följer mig över allt.

Vad är det bästa med henne ?

- Hon är ju faktiskt söt. Hon är en hona. Hade det varit en hanne skulle det bli mera bråk. Som sagt, det får bara plats med en Alfa-hane på Bryneberget och det är Jag...

Kommer ni att bli ett par ?

- Ingen kommentar!! : Säjer han brysk.

Är det nåt du vill tilllägga ?

- Ja, hon får sova vart hon vill men in i min stol kommer hon Inte.

 

Aquilla, hur känns det nu att få ett nytt hem ?

- Lite nervöst! Jag känner inte min nya husse och matte. Det är ett nytt hus också, med massa nya dofter.

Hur var ditt möte med Göran ?

- Ballt ! Han är ju asstor : Aquila måttar med framtassarna

- Men han verkade rätt kaxig.

Hur är det med dina nya människor ?

-Va ? Jasså dom. Hoppas att dom har god mat och är snälla.

Du sa att Göran var kaxig. Vad menar du ?

Ååå gud ja, han ville visa vem som bestämde direkt. Men jag är snabbare än honom alltså. Jag skrek Stopp så fort han försökte komma nära mig.

Kommer ni överens då ?

- Ja, det gör vi väl.

Vad är det mest irriterande med Göran

- Han vill inte busa. Han är tråkig när han bara vill sova.

- Hmmm,..han kan se så himla sur ut...annars är han söt

Kommer ni att bli ett par ?

- Det vet man aldrig. Fast han luktar lite konstigt!

Är det nåt du vill tilllägga ?

- Ja, nu ska det bli fart på den Gamla Pälsen.

20/10-2002

 

Till sidans topp

Nu är Göran frisk

Nu har de tjugo dagarna passerat. Det var inte kul med det är gjort nu rapporterar Göran. När vi frågade honom hur han mår i dag svarade han.

- Det är skönt att slippa medicinen två gånger om dagen. Jag får väll erkänna att jag har motarbetat min husse och matte, men jag vet att de menade väl och att de ville att jag skulle friskna till.

Men hur är det med magen. Är alla bakterier borta nu ??

- Jag har inte ont i magen och det ser normalt ut i lådan. Men jag är fortfarande lite hängig efter att ha käkat antibiotika ett tag. - Men min matte säjer att det tar en till två veckor innan medicinen helt är ur kroppen. Och jag hoppas att den är borta för det var inte kul.

Hur kommer det sig att just du fick denna bakterien ?

- Enligt vad doktorn sa så finns bakterien över allt i jord, löv och annant skojigt man hittar ute. Och att just jag råkade fånga den bakterien beror nog på att jag var i en form svacka då mitt immunförsvar var lågt.

Några tips till andra Illrar i samma situation ?!

- Ja, se till att få en god medicin och lite smask efteråt. Ät ordentligt och vila mycket.

11/10-2002

Till sidans topp

Göran är sjuk

Allt började med att jag fick ont i munnen och fick svårt att äta, jag tappade vikt fort och pälsen hade sett bättre dagar. Jag, husse och matte åkte till veterinären för vi trodde att det var tandsten som var orsaken. Veterinären konstaterade att jag hade en tandköttsinfektion och att grundorsaken troligen var en tarmbakterie.

Jag fick åka hem med doktorns order om att äta medicin (flagyl) varje dag. Välsmakande stod det på flaskan, men det var det vidrigaste jag smakat på -apelsinsmak, urk!  Den fick min päls att resa sig, min svans såg ut som en pipränsare. Men det hjälpte iallafall. Problemet var att när behandlingen var över så insjuknade jag igen. Jag spydde och fick blodiga vattentunna diarreé. Jag hade så ont att jag skrek. Matte och husse trodde inte jag skulle klara mig. Veterinären ordinerade såklart mer medicin.

-Mera utav den otäcka medicinen! Blotta tanken på att äta den i större mängder och under en längre tid fick kroppen att rysa. Det gick ett par veckor och jag började bli bättre, fast det var ett himla bråk när medicinen skulle tas.

Men en natt vaknade jag utav magsmärtor och kände mig både yr och varm. I flera timmar spydde jag och det var svårt att hålla tillbaka diarreén som nästa rann i en jämn ström ur mig, jag hann komma på lådan ett fåtal gånger. Jag spydde ner allt i huset, under mattor och i väskor. Matte och husse försökte med allt ifrån vitamindrinkar till kärlek, fast jag var för trött för att bry mig.

Tidig nästa morgon ringde vi till veterinären som bytte till en annan medicin.

-Jippi! tänkte jag, har dom fler äckliga mediciner att lura på en trött stackars iller. Till min förvåning smakade den nya medicinen bra, banan och vanilj. Två gånger om dagen i tjugo dagar blev domen. Magen blev bättre och jag började att få tillbaka vikten jag förlorat.

Jag mår bättre nu men jag blir lätt utmattad och balansen är inte som den brukar. Ibland känner jag mig yr och när vi är ute på promenad så ramlar jag ofta. Jag tror att det kan vara en biverkning av medicinen.

2/10-2002

 

Till sidans topp

Senaste bilderna

	Aqila har också hittat en favorit filt.
	Rota runt ute gården är jätte kul.
	Hennes favorit ställe är att gömma sig i hålorna i en sten mur.
	Aqila gillar att värma sig i höstsolen.
	Hon kämpar hårt för att bli en familjemedlem. Knepet är att inte störa Göran för mycket.

Till sidans topp

©Busmusen 2002