Varning!!!
Inget att läsa om man inte vill bli sur på okunnigt folk som vill klanka ner på Cure (antagligen är de avundsjuka...)




Får man skriva hur som helst om Cure?

Dagen efter vår älskade Cure konsert på Hovet den 30 November 1996 så ligger Aftonbladet och Expressen på matbordet när jag ska äta frukost... det är min pappa som älskar att reta mig, som har varit och köpt dem... Han blev nog väldigt glad när han läste recenstionerna av konserten, när han anser att Cure är skit... Jag blev sur... Här följer de två recenstionerna:



Expressen den 1 december 1996, 3 getingar:

En sista rökridå?

"Det goth-fulla folket. Jag trodde denna folkstam inom rocken var ett närmast utrotat 80-talsfenomen. Och att ett Curebesök i Stockholm i november 1996 skulle symbolisera slutet på en era. Men den märklige Robert smith kan förtrolla än. Och även om hälften av pupliken vuxit och dragit, lätt rodnande vid insikten att Cure är väldigt gymnasial tonårsångest, lockades över 4000 till Isstadion. En kärna lika lojal som Kiss-fans, anförda av lokala Greve Dracula- och Familjen Addams-loolalikes. Även om de, liksom kopiorna av chefstrollet Smith, inte är lika många som de brukade.

Melodisk flumrock
Min inställning till Cure är rätt ljummen. Inte så mycket för att de bytt stil oftare än de flesta som för att en del av stilarna råkat vara några av de mest melodibefriade och planlöst plinkade vi behövt uthärda. Å andra sidan har bandet sina stunder och gårdagens konsert var långt mycket uthärdligare än den vid förra besöket. Det där enerverande trista basplinket är nedtonat, precis som dosen av primitivt maskinell syntdepp ā la Joy Divison (som idag påfallande ofta bara låter som illa mixad Duran Duran) I centrum står oftare en lungnare och mer melodisk flum.rock, inte alls så långt från Genesis och Pink Floyd som bandet säkert tror.

Rökmaskinen går varm
Inramningen är också från en era före punken: sällan har rökmaskinerna fått arbeta så här mycket, bandet spelar i en dimridå skiftande från grönt till lila och rosa. Det är ofta rätt vackert, stundtals direkt medryckande (som i "Disintegration", sista låten före extranummren). Men vem vet. För sådana som Greve Dracula är det förmodligen sista spiken i kistan när vi börjar skönja kontur hos ett band där konturlösheten så ofta ha varit själva poängen."
-Måns Ivarson



Aftonbladet, 1 dec -96:

"Lägg av!

Robert Smith och hans trötta medmusikanter i Cure var oengagerade, glädjelösa och genomtråkiga på Hovet i Stockholm igår.
Ett plus
Plats: Hovet, Stockholm. Publik: Fyra tusen. Cure publiken krymper betänkligt. Längd: två dryga timmar. Bäst: Ljuset. Sämst: Den genomgripande tristessen. Fråga: Kunde inte de strejkande lastbilschaufförerna på kontinenten ha varit lite mer effektiva?

Jag sa det i somras och jag säger det igen: Lägg av!
Cure har blivit ett va världens tristaste liveband. det var etfter framträdandet i Hutsfred i juni jag tog mig friheten att föreslå Robert smith och hans trötta medmusikanter att avveckla verksamheten. Jag har sällan sett något så oengagerat och glädjelöst och genomtråkigt. Kommer således inte till Hovet hjulande av förväntningr, men inbillar mig ändå att det bör kunna bli lite bättre. Det är trots allt inomhus och bara riktiga fans i publiken.

Men tjenare.
De glåmiga britterna gör en precis lika miserabel spelning igen. Utan geist och utan närvaro. Jag vet så klart att smärta och resignation alltid varit huvudbränslet i Cures pop, men det är inte den sortens känslor som kännetecknar fram förandet i dag. Där finns ingen svärta. Ingen energi. Ingen vilja att uttrycka något. Bara tomhet och rutin och ointresse. Smith tycker helt enkelt inte att det är givande att uppträda live längre och det lyckas han inte dölja ens ögonblicksvis. Följdriktigt börjar publiken, den tidigare så oböjligt lojala, svika. För fyra år sedan fyllde Cure Globen. Nu gapar varannan stol på Hovet tom, trots att arrangörerna delat av hallen. Konsekvenseran kan bara bli en: Lägg av!"
-Per Bjurman



Nu var det ett tag sedan recenstionerna skrevs men det gör mig fortfarnde lika sur när jag läser dem. Och i helvet heller var det så som de skriver!!! De är antagligen döva och blinda eller så var de inte där! Allt i livet är inte Aqua eller Spice girls och det är vi glada över...

Och alla älskade Cure fans vi ses nästa gång vi har äran att få på hälsning av världens bästa band!