Det finns ett litet hus i skogen inte långt ifrån Eksjö. Huset är från 1600- talet och är mycket charmigt. Takhöjden är låg och man måste böja sig när man går in i storstugan. Där finns inga grannar och vägen dit är inte känd av många. Det är hus för en eller två. På baksidan ligger ett högt berg och framför huset ett mindre fält, där vandrar älg och rådjur stilla förbi i skymning och gryning. Här ville jag bo när jag är gammal och ensam. Höra hur regnet faller tungt på taken och elda i den gamla kaminen för att hålla kylan ute. Sitta i en bekväm fåtölj och lyssna på Keith Jarrets Köln-koncert. Kanske rensar jag lite svamp eller funderar på hur barnen har det..  

En dag hoppas jag återvända till västkusten, kanske äga en liten fiskebod. Där skulle skulle jag vila och försöka läsa havet och fundera över fångstplatser kanske laga näten inför kommande dags fisketur. Om vinden vore för hård skulle jag stanna hemma och samla skatter vid strandkanterna .

Men ännu dröjer det länge innan mina drömmar slår in.