Jaså, det finns ett gratisprogram som klarar det vi kräver
av ett system? Jojo kom med något annat. Det här handlar om
affärskritiska tillämpningar. Det är klart vi måste
betala för ett operativsystem. Känner du igen tankegången?
Länge har den varit riktig, men med Unix-bastarden Linux som är
gratis tycks de normala reglerna ha satts ur spel. Åtminstone för
vissa tillämpningar.
Låt oss inleda vårt resonemang med ett avancerat men spektakulärt
exempel. Vinterns storfilm om Titanic krävde en mängd datorstödda
specialeffekter och uppdraget gick till Digital Domain, en av de stora
i branschen. Eftersom särskilt de vattenrelaterade effekterna i filmen
skulle kräva stor beräkningskraft beslutade sig Digital Domain
för att köpa en ny maskinpark till själva renderingsjobbet
(att beräkna alla filmrutorna, när designarbetet väl är
färdigt).
Alpha gav kraft för pengarna
De valde först Alpha-processorn som hårdvaruplattform eftersom
det gav mest beräkningskraft för pengarna. Därefter övervägde
de vilket operativsystem som skulle användas. Efter att handgripligen
ha utvärderat Windows NT, Digitals Unix och Linux föll valet
på det sista, med motiveringen att det var billigt, flexibelt och
ändå innehöll de funktioner som Digital Domains avancerade
distribuerade renderingssystem krävde. Digital Domain byggde ihop
160 stycken 433 megahertz Alpha-maskiner som staplades på varandra
i ett litet rum med en enda skärm och ett tangentbord. Samtliga maskiner
utrustades med Linux-distributionen Red Hat 4.1. Eftersom Linux Red Hat
då inte innehöll den allra senaste versionen av Linux, var de
först tvungna att uppgradera kärnan. Dessutom valde de SCSI-
och nätverkskort samt ett par lämpliga drivrutiner till dessa.
Digital Domains Unix-baserade renderingssystems lät sig porteras utan
andra problem än en flyttalsbugg som krävde fixning.
Dygnet runt i tre månader
Under månaderna juni, juli och augusti 1997 kördes renderingssystemet
, som även omfattade 350 Silicon Graphics-datorer och 40 andra Alpha-maskiner,
dag och natt utan en enda minuts död tid. Över 300 000 filmrutor
genererades vilket motsvarande tiotusentals megabyte data. Digital Domain
sade sig vara "extremt nöjda" med resultatet. Av ovanstående
ska vi inte lära oss att Linux kräver mängder av teknisk
kompetens utan att Linux duger även i extremkommersiella och högeligen
affärskritiska sammanhang.
Att Digital Domains enormt komplexa grafiksystem sedan kräver
särskild tillsyn av operativsystemet är knappast förvånande.
Som Magnus Borg, ordförande för Stockholm Linux User Group (Slug),
frågar retoriskt: Vilka affärskritiska system sätter du
i drift utan att ha teknisk kompetens...? Vi kan emellertid lugna er andra
som kanske börjat överväga Linux som plattform för
er webbserver. För många tillämpningar, däribland
just webbservrar, är dagens Linux lika enkelt och effektivt att ta
i bruk som Microsofts inbolstrade, eller Unixtillverkarnas teknikcertifierade,
paket. Och framför allt så är det mycket billigare.
Hundratals utvecklare
Men vi ska inte rusa händelserna i förväg mer än
vi redan gjort. Linux är ett Unix-liknande operativsystem som skapades
1992 av en finländsk student (se ruta). Därefter har operativsystemet
vidareutvecklats av hundratals olika personer runt om i världen. Mängder
av verktyg och tillämpningar av olika slag har tillkommit och ett
antal kommersiella företag har börjat distribuera olika paketeringar
av operativsystemet samt diverse tillämpningar och verktyg.
Ursprungligen utvecklades Linux för Intels 386-arkitektur men
idag finns Linux-versioner även för Digitals Alpha, Suns Sparc,
Silicon Graphics Mips, IBMs/Motorolas Power PC samt Amiga och Atari. Till
de flesta av dem finns en uppsjö på tänkbara verktyg, tillägg
och tillämpningar av skiftande kvalitet men de flesta är gratis.
Det totala antalet Linux-installationer räknas till mellan tre och
tjugo miljoner. Man kan fråga sig varför Linux blivit så
stort? Linux är det enda operativsystemet som verkligen utnyttjar
Internet, menar Magnus Borg på Slug, och fortsätter:
- Koden släpptes från första början. Därför
har antalet utvecklare som samarbetat alltid varit mycket stort. Linux
blev snabbt bättre och fick i takt med det allt fler användare.
De snabba förbättringarna fortsätter. Enligt Magnus
Borg finns det inget operativsystem som så snabbt buggfixas eller
får sina säkerhetshål tilltäppta.
- Från det att en bugg blir allmänt känd till att det
finns en patch att ladda hem brukar det så ett par timmar, säger
han.
Snabb med IPv6
Faktum är att Linux har varit först, eller åtminstone
tidiga, med flera viktiga implementationer. Som exempel kan nämnas
att Linux som första operativsystem blev åtgärdat för
Pentium-flyttalsbuggen och att Linux var ett av de första operativsystemen
som fick drivrutiner för IP version sex (IPv6). Spridningen beror
delvis på att operativsystemet är helt gratis och att det finns
för enkla PC-plattformar.
- Om ett företag är intresserat är det lätt för
mig att demonstrera Linux. Jag bara lånar en PC och tar min egen
Linux-CD och installerar. För att demonstrera Solaris däremot
krävs det kontakt med Sun, säger Magnus Borg, som även arbetar
som konsult vid sidan av ordförandeskapet i Slug. Han berättar
att det också många gånger kan kännas frustrerande
när han visar upp Linux.
- Många har svårt att förstå att något
som är gratis kan vara bra, säger han.
Sanningen är dock att "bra" kan vara ett komplext begrepp. Databasjätten
Oracle har för närvarande inga produkter för Linux, även
om vissa x86-Unix-versioner råkar fungera. Ett samtal med Bengt Eriksson,
produktansvarig för databaser på Oracle i Stockholm, ger en
annan definition av "bra", än att antalet utvecklare är stort.
- Våra kunder ställer krav på kontinuerlig avbrottsfri
drift. För att kunna erbjuda några som helst garantier, eller
för den delen snabb support, räcker det inte med att våra
produkter håller måttet. Vi måste dessutom ha stöd
från en kommersiell operativsystemsleverantör, säger Bengt
Eriksson.
Bengt Eriksson menar sig heller inte ha märkt av någon efterfrågan
på en Linux-version av Oracles databaser.
- Våra kunder är beredda att betala för tillgänglighet,
säger Bengt Eriksson, även om han förstår att Linux
har fler kvaliteter än bara ett lågt pris.
Det krävs alltså mer av ett bra program än att det
ska vara "bra". Det krävs support. Det krävs någon som
kan säga "Lugn, om det blir problem så fixar vi det."
Specialister finns redan
Eftersom Linux på allvar har börjat spridas även hos
företagen så finns det redan företag som har specialiserat
sig på att ge support till operativsystemet. För även om
det är förbjudet att ta betalt för Linux-distributioner
så är det inget som hindrar någon att mot betalning för
att hjälpa till med installation och underhåll. Ett sådant
företag är svenska Signum Data, som även säljer Linux-produkter
och som ägnar sig åt utveckling för såväl Linux
som Sun/Solaris. Bengt Bohman, marknadsansvarig på Signum, säger
så här:
- Vi väntar på att någon av de större databaserna
eller administrativa systemen ska bli tillgängliga för Linux.
Vår ambition är att så fort som möjligt kunna svara
upp till de krav som exempelvis Oracle ställer.
Bengt Bohman tror stenhårt på branschen för Linux-support.
- Allt fler kommer att upptäcka drivkraften i Linux och se de
kommersiella möjligheterna. Det finns redan stora möjligheter
och de kommer att uppstå ännu större "oppurtunities" till
konsulting, produktförsäljning och supportavtal, precis som det
finns på andra stora plattformar, säger Bohman.
- Eftersom Linux är globalt och "leveranstörsoberoende",
kommer det att växa fram företag i varje land som tar upp kampen
med de redan mera etablerade.
Den förmodat ökande kommersialiseringen till trots är
själva Linux alltid gratis. Det enda företagen får ta betalt
för är tilläggsprogram och en mindre summa för CD-tillverkning,
administrationskostnader och porto. Linux-projektet "ägs" av organisationen
Gnu, som arbetar för att ta fram en fri version av Unix (GNU = Gnu
is Not Unix). Linux ligger under den så kallade GPL-licensen (General
Public License). Enligt GPL får ingen ta betalt för Linux. Dessutom
måste alltid källkoden skickas med en Linux-distribution.
Internet-leverantörer kör Linux
En hel del Internet-operatörer har tagit Linux till sina hjärtan.
Svenska Oden Internet är ett intressant exempel så tillvida
att de först använde Linux och sedan bytte till Sparc/Solaris.
- När vi började få upp mot 1000 användare orkade
inte Intel-hårdvaran med. Maskinerna frös ungefär en gång
i veckan, vilket inte var acceptabelt. Då köpte vi Sun Ultrasparc-maskiner
och eftersom Solaris ingick i priset övervägde vi aldrig Linux
för Sparc, berättar Björn Smedman, tekniker på Oden.
Det var alltså inget fel på Linux. På operatören
Canit har de emellertid inte haft några problem och de har absolut
inte för avsikt att gå över till Solaris.
- När det gäller Solaris betalar du för support. Du
vet att det finns ett företag bakom, men jag tror att Linux är
bättre på i stort sett allting, säger Ola Nyström
på Canit.
Canit har använt Linux ända sedan starten 1994. De övervägde
aldrig ens några alternativ, som Nyström uttrycker saken. Företaget
har idag tre Intel-baserade servrar och enligt Ola Nyström fungerar
det hela till full belåtenhet:
- Linux är effektivt, stabilt och snabbt. Ta filservern Samba,
exempelvis. Den är snabbare än NT på samma hårdvara.
Visserligen kräver den en del kunskap att sätta upp, men det
är kunskap vi har, säger Ola Nyström.
Den uppenbara följdfrågan är ändå om ett
företag som inte besitter tekniska Unix-kunskaper vågar använda
Linux? Enligt Ola Nyström är svaret: Ja, som webbserver. De flesta
tycks vara överens om att "vem som helst" kan installera Linux som
webbserver. Det går till och med att läsa i Suns tidning Sun
World att Linux är "mycket enklare att installera än Solaris
x86". Förutsättningen är att någon av de kommersiella
distributionerna används.
För den som söker en bredare serveranvändning finns
många alternativ. Brandvägg, e-postserver, fjärrserver
för uppringda förbindelser, faxserver och så vidare. I
stort sett allt du kan tänkas behöva finns att tanka hem över
Internet kostnadsfritt eller mot en mindre avgift. Sådana hemmabyggen
kan kräva en del pillande. Det finns även färdiga paket
ihopsatta för att göra Linux-maskinen till fil- och skrivarserver
samt allmän Internet-/kommunikationsserver. Bland dem är paketen
Signums Readynet och Infomagics Workgroup Server. Den kompetens som krävs
för att få dem att rulla brukar vanligen finnas i en eller annan
form hos företag som har ett någotsånär komplicerat
nät.
Eftersom Linux i sig är gratis, såväl att skaffa som
att vidaredistribuera, är det många företag som bygger
tillämpningar på Linux och säljer det hela som färdiga
paket. Ett sådant upplägg öppnar nya möjligheter och
undanröjer många supportproblem. Om tillämpning X levereras
i paket med Linux, innebär det rimligen att supporten för X också
omfattar det underliggande Linux. Om den typen av kombinationer blir vanliga
skulle det kunna slå undan benen på operativsystemstillverkarna.
Å andra sidan kräver det att de olika tillämpningarna och
deras medskickade Linux-varianter fungerar ihop, så Microsoft behöver
väl inte börja oroa sig än...
Bygg en burk med Linux
För dedikerade maskiner möter konceptet inga hinder. Ett
exempel på det är Mydata Automation som vi beskriver här
i artikeln. Ett typexempel är brandväggar, som inte sällan
består av en dedikerat serverdator med ett brandväggsprogram
på. Signum tillverkar en brandvägg kallad Fuego, som levereras
inklusive Pentium-166-baserad hårdvara och ett års support.
Fuego levereras klar att plugga i nätet och kostar från 35 000
kronor. En av de företag som valt Fuego är Finanstidningen. De
har två Fuego-maskiner, på var sin sida om den externa webbservern.
Enligt IT-chefen Anders Krogstad har det fungerat utmärkt ända
sedan starten i höstas.
Finanstidningen har en 2 megabit per sekund-anslutning, ett 60-tal
interna användare samt mellan 4 000 och 6 000 webbesök per dag.
De använder för övrigt Linux även till e-post och DNS.
Fuego kan numera även utrustas med kryptering för virtuella privata
nät (VPN) över Internet, vilket kostar 9 900 kronor extra. Över
huvud taget är det ett intressant exempel på hur det fria Linux
kan användas av tredjepartsutvecklare, även om, som Bengt Bohman
på Signum påpekar, de inte precis konkurrerar med Cisco och
andra nätverkstungviktare.
De stora kör hemligt
Under mitt arbete med denna artikel berättade olika personer om
att alla de fem största teknikföretagen i Sverige använder
Linux internt, men att de inte ville gå ut med det. Några som
åtminstone ville avslöja en skärva av verksamheten var
Ericsson Radio, som planerar ett stort projekt inom området "Internet/mobilitet",
i viss mån riktat mot privatmarknaden.
Vi utvärderar olika operativsystem och jag kan säga så
mycket att Linux är en stark kandidat, säger Malte Lilliestråle,
som fortsätter:
- Vi har funnit Linux vara effektivt, snålt, snabbt, snabbutvecklat
och att det ger bra tillgång till tredjepartsutvecklare.
Ericsson Radio ska alltså använda Linux för inbyggnad,
men Malte Lilliestråle berättar också att de använder
Linux internt för bland annat webbservrar.
Inte för skrivborden
Vi har hittills bara talat om Linux för servertilllämpningar.
Om vi tittar på kontorsanvändning verkar genombrottet ligga
längre bort. Slutanvändarna kräver enkla gränssnitt
med alla vassa kanter bortfilade och där finns ännu inget konkurrenskraftigt
alternativ för Linux trots en uppsjö på olika fönsterhanterare.
Visst har du en högre ribba för Linux än för Windows
95 om du använder det för personligt bruk, säger Magnus
Borg på Slug.
- Och det är inte bara att Windows 95 är enklare, det är
även något som finns överallt och som man därför
automatiskt skaffat sig en del kunskap om. Men med Linux måste man
börja från början.
Det senare gäller inte Unix-användare, förstås,
men enligt vissa undersökningar så kommer 40 procent av Linux-användarna
från Windowsvärlden. Och långt större blir andelen
om vi tittar på företagens PC-parker.
Saknas klienttillämpningar
Vidare saknas det tillämpningar. Styr du webbläsaren till
en av de sidor som listar tillgängliga Linux-program kan du bli sittande
i timmar. Men antalet välförpackade och välsupportade paket
med inriktning på företagsanvändare är litet. Inom
programmering, vetenskap och systemverktyg hittar utvecklaren/teknikern
allt han behöver. För kontorsanvändning är det tunnare.
Två lysande undantag finns emellertid. Det är paketen Applixware
och Staroffice som vardera innehåller en uppsättning program
ungefärligen motsvarande Microsoft Office. Den förra, som verkar
ha ledningen, levereras dessutom med filterfunktioner som gör det
möjligt att importera och exportera dokument till Microsoft-programmen.
Netscape har versioner av såväl sin lilla webbserver Fasttrack
som Navigator 3.x och 4.01 för Linux. Det har förekommit rykten
om att Microsoft ska ta fram en version av Internet Explorer för Linux.
Jens Gorne, produktansvarig på Microsoft i Stockholm, kan varken
bekräfta eller dementera ryktena, men menar inte att det är osannolikt,
eftersom Linux är "en av de tre stora" i Unix-världen.
Emulera Dos, Mac och Win16
Det finns emuleringsprogram för såväl Dos, Macintosh
som 16-bitars Windows-program, men emuleringsprogram är sällan
en ideal miljö att köra sina favoritprogram i. Dessutom saknas
stöd för 32-bitars Windowstillämpningar, vilka blir allt
vanligare. Utveckling pågår inom området. Ytterligare
en försvårande egenskap, i jämförelse med Windows
95 är att Linux inte är helt och hållet "plug-and-play".
Det känner igen många vanliga PC-attiraljer, men långt
ifrån alla, vilket tvingar installatören till manuell konfiguration
av drivrutiner.
Idag verkar alltså Linux kunna användas för mindre
kritiska allmänna servertillämpningar samt för ytterst kritiska,
skräddarsydda ändamål. På klientsidan är Linux
ännu inget val för kontoren även om kontorsprogram är
på väg. Tittar vi bland de pågående tekniska Linux-projekten
hittar vi mycket av intresse.
Bland projekten finns ATM för Linux, Nasa-sponsrad Linux-klustring,
Apple-sponsrad Linux för Power Macintosh, symmetrisk multiprocessering
(SMP) för x86, plug-and-play för Linux och USB (universal serial
port) för Linux. Säga vad man vill, men det ska helt klart bli
intressant att se var Linux tar vägen.
| Så skapades
Linux
Storföretagen drömmer om att just deras tekniska lösningar
ska upphöjas till en självgående standard. Inte minst gäller
det operativsystemtillverkare som Microsoft, IBM, Apple och Sun. Sällan
lyckas det och underligt är det då att Linux inte är något
annat än en Unix-kopia, utvecklad på skoj av en 21-årig
finsk universitetsstudent.
|
Hur billigt
är Linux?
Linux är väldigt billigt att köpa, närmast gratis.
Hur billigt det är att driftsätta och underhålla beror
däremot på en mängd faktorer. Vi tänker oss i exemplet
nedan att antalet användare i det här fallet är 100. Signum
Data tar 312 kronor för Linux-distributionen Red Hat 5.0, inklusive
en tryckt manual. Microsoft tar 5 500 kronor för Windows NT Server
4.0 med fem licenser och Sun tar 8 400 kronor för Solaris x86 utan
klientlicenser. De priserna gäller utan support.
|
Mydata både kör och bygger med Linux
Svenska företaget Mydata har skapat sig en framgångsrik nisch
inom elektronikindustrin. De tillverkar ytmonteringsutrustning, maskiner
som kan plocka komponenter från ett magasin och placera dem på
rätt ställe på ett kretskort. Mydatas maskiner kräver
snabb och precisionssäker mekanik. I mitten sitter en vanlig PC-dator,
som är själva hjärtat i systemet. Där körs Mydatas
stora system, som inte bara hanterar robotarmen, utan även tar emot
ritningar, hanterar en måttdatabas och exporterar rapportunderlag.
Som operativsystem har Mydata ända sedan starten 1990 använt
sig av Venix, ett realtids-Unix från företaget Venturcom. Idag
håller de emellertid på att gå över till Linux.
Vi frågade Fredric Fredricsson, ansvarig för Mydatas systemprogram,
varför.
Varför valde ni Linux?
- Den SVR3-version av Venix som vi använt ända från
början har länge varit mogen för att bli ersatt. Men vi
har haft problem med att hitta en lämplig ersättare.
- Den naturliga uppföljaren hade varit SVR4-versionen av Venix,
men på grund förändringar i ägandeförhållandena
till Venix och "Unix"-namnet blev den försenad.
- Vi tittade en hel del på realtidsoperativsystem som Lynx och
QNX, eftersom vår tillämpning i högsta grad har realtidskrav.
Men de var inte tillräckligt mycket "Unix" för att passa vår
mjukvara. Därför föll valet, efter en hel del tester, på
Linux. Bland annat gjorde vi tester av lågnivåprestanda och
jämförde med SVR4.
- Idag finns Venix/SVR4, men det är inte lika bra som Linux. Exempelvis
klarar det inte cd-rom-läsare. Dessutom är det dyrt att ta fram
drivrutiner, vilket passar oss dåligt eftersom vi har så mycket
egen hårdvara.
Hur löser ni problemet med support?
- Det finns gott om kommersiella företag som supportar Linux.
Vi anlitar företaget Signum. Det kostar oss 25 000 kronor om året.
Vi har en konsult på halvtid också. Vi är väldigt
nöjda med supporten.
Är ni inte oroliga för vad era kunder ska tycka om att ni
går över till Linux?
- Jo, men vi har diskuterat det internt och kommit fram till vi litar
på plattformen.
Så går du vidare
Allmän Linux-information
http://www.linux.org, officiella
Linux-hemsidan, med bland annat:
http://www.linuxhq.com, mycket
bra Linux-info/-resurser.
http://sunsite.unc.edu/mdw/linux.html,
mycket bra Linux-info/-resurser.
http://www.linux.org/users/groups/sweden.html
användargrupper i Sverige.
http://www.tele.dtu.dk/~riis/linux/articles/linux-history.html,
tidig Linux-historik, skrivet av skaparen Linus Torvalds, men många
e-postutdrag; rekommenderas för dig som är tekniskt intresserad.
http://www.falconweb.com/~linuxrx/WS_Linux/OS_comparison.html,
jämförelser mellan flera olika Unix-operativsystem samt Mac OS
och OS/2.
http://www.falconweb.com/~linuxrx/WS_Linux/WS_Linux.html,
status för olika Linux-projekt under utveckling, som versioner för
Suns Sparc, Silicon Graphics Indy samt Mips.
http://cesdis.gsfc.nasa.gov/beowulf,
Linux-baserat, Nasa-finansierat klustringsprojekt.
http://leangen.uninett.no:29659,
"The Linux Counter", räknar Linux-användare genom att be dem
registrera sig. Här finns även Linux-information.
http://www.linuxjournal.com,
Linux Journal, magasin om Linux.
http://www.linuxjournal.com/issue46/2494.html,
Linux Journal-artikel om teknik bakom specialeffekterna i filmen Titanic.
http://x.unicom.net/LinuxToday,
Linux Today, Linux-tidning.
http://www.sun.com/sunworldonline/swol-01-1998/swol-01-linux.html,
Linux-artikel i Sun World.
Linux-distribution
http://www.falconweb.com/~linuxrx,
länkar till senaste Linux-versionerna.
http://www.signum.se, Signum Data,
säljer Linux, Linux-program och support.
http://www.webcomputer.se,
Web Computer, säljer Linux och Linux-program.
http://www.nohup.se, Nohup, säljer
Linux och Linux-program.
http://www.redhat.com, Red Hat.
http://www.slackware.com, Slackware.
http://www.debian.org, Debian.
http://www.caldera.com, Caldera.
Linux-program
http://www.xnet.com/~blatura/linapps.shtml
http://www.linux.org/apps
http://www.linuxhq.com/lsm
[Tillbaka till PC Worlds artikelindex] |
Senast ändrad: 98-04-13 20:16:25 |