John Woo var en hyggligt framgångsrik regissör
med komedier som specialitet när han gjorde gangsterfilmen A Better
Tomorrow 1986. Filmen blev en otrolig framgång, en av Asiens
största publiksucceér någonsin, och skådespelaren
Chow yun Fat, som speladesmågangstern Mark Gor, blev superstjärna
över en natt. John Woo hade funnit sitt kall, och arbetade sedan uteslutande
i gangster-genren fram till dess att han lämnade Hong Kong. I Chow
Yun Fat har Woo hittat sitt perfekta alter ego, en skådespelare med
det djup som krävs för att gestalta de mångfacetterade
gestalter - på samma gång våldsammaoch bräckliga
- som de flesta av Woo´s filmer kretsar kring.
.
John Woo är action-regissör bara i
den mening som Akira Kurosawa, Sergio Leone eller Martin Scorcese är
det - en djupt personlig filmskapare som valt att arbeta inom genre-film
(samurai-film, spaghettivästern, gangsterfilm). Den som stannar vid
den häftiga ytan på Woo filmer, och tror att de inte innehåller
mer än våldsamma eldstrider har missat poängen fullständigt.
Woo´s filmer är våldsamma men våldet är en
livsviktig del av filmernas uttryck. Precis som Kurosawa låter svärdet
fungera som en direkt utsträckning av samurajens själ, så
är eldstriderna i filmer som The Killer ett uttryck för
rollfigurernas inre kaos.
Många av Woo´s filmer är känslomässiga
och gripande på ett sätt som kan verka helt främmande för
en västerländsk publik. Han avstår helt från de ironiska
grimaser som många unga amerikanska regissörer - med exempel
som Quentin Tarrantino och Robert Rodriguez - kryddar sina filmer med.
Deras filmer kan ytligt påminna om Woo´s, men skillnaderna
är i själva verket fler än likheterna. Det som för
"Pulp Fiction-generationen" är lek och ironi är
för John Woo blodigt allvar.
.
John Woo är den bland de senaste årens
filmskapare som haft lättast för att få genomslag i väst.
Faktum är atthan har haft svårt att få till någon
riktig publiksucce´ i Hong Kong efter The Killer, och det
är alltså inte så märkligt att han sökt sig
till Holly- wood. Första USA-producerade filmen, Hard Target
med Jean Claude van Damme, var en stor besvikelse för Woo´s
beundrare, och den personliga filmskaparen var långt borta. Det återstår
att se om John Woo kommer att kunna göra film i Hollywood på
sina egna villkor, eller om han kommer att sälla sig tillden ansiktslösa
skaran regissörer som producerar dussin-action på löpande
band.
.
.
.
.
19.00 The Killer (1989)
The Killer är filmen som betytt mer
än någon annan när det gäller att få upp västerlandets
ögon för Hong Kongfilm. Yrkesmördaren Jeff (Chow Yun Fat
i sitt livs roll) skadar under ett av sina uppdrag en ung nattklubbssångerska(Sally
Yeh). Han bestämmer sig för att ta hand om Sally, men siyuationen
kompliceras av att han jagas både av en ambitiös polis (Danny
Lee) och av sina forna uppdragsgivare, som vill se honom död. Men
mördaren och polisen upptäcker att det är mera som förenar
än skiljer dem, de drivs av samma starka känslor för vänskap
och lojalitet. Det gör dem till själsfränder trots att de
står på var sin sida av lagen. John Woo tog inspiration från
regissörer som Sam Peckinpah och Martin Scorcese, lånade element
från klassiska gangster-filmer som Seijun Suzukis Branded to Kill
och Jean-Pierre Melvilles Le Samourai, och la till Hong Kong-filmens
unika känsla för explosiva actionscener. Han hade dessutom perfekta
medarbetare: Tsui Hark (Once Upon
a Time in China) producerade, Ching Siu Tung
(A Chinese Ghost Story) koreograferade actionscenerna, och skådespelarna
Chow Yun Fat och Danny Lee hade redan visat prov på sin unika personkemi
när de spelade mot varandra i Ringo Lam´s City on Fire.
Resultatet är en film där allting klaffar, ett av de allra yppersta
exemplen på Hong-Kong´s gangstergenre.
.
.
.
.
21.00 Bullet in the Head
(1990)
Hong Kong 1967. Tre unga vänner (Tony Leung,
Jacky Cheung och Waise Lee) lever ett bekymmersfritt liv moten fond av
västerlänsk rockmusik och skärmytslingar med rivaliserande
ungdomsgäng. Men plötsligt blir leken allvar, ett slagsmål
slutar i mord och de flyr landet, lika mycket från polisen som från
Hong Kong´s osäkra politiska situation. De hamnar i Vietnam,
men vad som först ser ut som en riskfri och lönande smuggel-tripp
slutar som en mardrömslik resa genom ett krigshärjat inferno.
Vännernas lojalitet prövas hårdare än någonsin
när de konfronteras med omvärldens våld och sin egen girighet.
Bullet in the Head var från början tänkt som ännu
en vanlig gangsterfilm, en uppföljare till A Better Tomorrow,
men under inspelningarna inträffade massakern på Himelska fridens
torg i Peking. Händelserna grep Woo hårt, och han började
filma scener inspirerade av bilderna från massakern.
.
Bullet in the Head är personlig och politisk
på ett sätt som skiljer den både från John Woo´s
övriga filmer och från Hong Kong film i allmänhet. Det var också
den första film som Woo gjorde på sitt eget bolag efter att ha brutit
med mångåriga vännen och samarbetspartnern Tsui Hark, och filmen
saknar - på gott och ont - den välpolerade yta som Tsui´s produktioner
oftast har. Det är en intensiv och bitvis nästan plågsamt stark
film som många räknar som Woo´s bästa.
