Multinationella storföretag

De multinationella storföretagen (MNS) är som grupp en oerhört mäktig faktor i världsekonomin. De ansvarar för en stor det av världens jordbruks-, mineral- och tillverkningsindustrier. De står för huvuddelen av den internationella handeln och de kontrollerar de flesta av de transport- och kommunikationsmedel med vilka produkter och tjänster flyttas över gränser. MNS har kommit att bli de centrala organisatörerna av all ekonomisk aktivitet globalt. De 500 största MNS kontrollerar 70 % av världsmarknaden. Fem bolag har 80 % av spannmålshandeln och tre har 80 % av handeln med bananer, etc.

MNS monopoliserar handeln, manipulerar priser, använder dumpning av varor och priser som mekanismer för utslagning av konkurrenter, främst i fattiga länder. De kringgår miljölagar och sociala skyldigheter.

MNS har i kraft av sin storlek och makt enorma möjligheter att påverka och sätta villkor för lagar och hela samhällens utformning. Och de utnyttjar detta till fullo. Många enskilda MNS använder sitt inflytande till att påverka politiken i enskilda länder, unioner och världsomspännande institutioner.

1 vissa fall har MNS t.o.m. arbetat aktivt för att störta regeringar som gått emot deras intressen: United Fruit (numera United Brands) i Guatemala 1954; två amerikanska gruvbolag i Brasilien 1964 och ITT i Chile 1973 är några mycket klara exempel. Resultatet är välkänt, med förtryck, mord och tortyr av oliktänkande etc. som följd.

Alla MNS är som organisationsform utformade för att skapa ekonomiska tillgångar och har som drivande kraft att maximera avkastningen. Kvantitet går före kvalitet. Vinst går före hänsyn och medmänsklighet. Besluten fattas på strikt ekonomiska grunder. De som fattar besluten är långt ifrån dem som påverkas och kan inte leva sig in i följderna. Företagen har (oftast liten lokal anknytning och ansvarskänsla för människorna och miljön på platsen ifråga. Företagen skyddas av lagar och sysselsättningsargument, framförda av de lokala politikerna. Samma argument är ofta även ett skäl till myndigheternas flata attityd när det t.ex. gäller milj ökrav. För människor i allmänhet är det svårt att ta reda på uppgifter och kolla upp företagens oegentligheter då någon offentlig insyn i dem inte existerar. Ett MNS :s storlek och komplexitet växer med antalet länder det är verksamt i. Större MNS har dotterbolag som är aktiva inom flera arbetsområden: Ciba-Geigy, ett schweiziskt kemi-företag, äger 115 dotterbolag över 14 arbetsområden i 56 länder. Dotterbolagen har ofta andra namn än sitt moderbolag. En vanlig kombination av arbetsområden hos MNS är bekämpningsmedel, läkemedel, fröer och jordbruksprodukter (se Fröer sid. 18).

De multinationella storföretagen har ett betydande inflytande på miljön, både på lokal, nationell och global nivå. MNS har tillgång till de mest avancerade miljöanpassade teknologierna, vilka erfordrar mindre resurstillgångar och framkallar mindre sopor. Men trots det för man över förorenande verksamhet till länder med svag miljöreglering och kan där profitera på produkter och produktion som miljömässigt är sämre alternativ, men ekonomiskt mer lönsamma. Förflyttningar sker ofta i dessa fall från Nord till Syd eller från Väst till Öst. För att dölja en dubbel miljöpolicy kan de investera avsevärda resurser i att skapa sig en grön täckmantel i Väst medan de fortsätter att bryta milj ölagar i andra länder.

Som den stora maktfaktor MNS är i världen idag har de mycket påtagligt bidragit till att klyftan mellan rika och fattiga ökat oroväckande. Jorden har aldrig tidigare haft så många svältande, analfabeter och hemlösa.

När Du undviker MNS :s varor får de sälja mindre. Tanken är att det bidrar till att bryta maktkoncentrationen, samt att vi vinner mångfald och kvalitet. Det leder även till att förutsättningarna blir bättre för att jordbruksmarken i tredje världen används för att producera mat åt människorna där. Idag kontrolleras majoriteten av jordbruksmarken av de som har pengar med syfte att skapa ännu mer pengar. Lyxproduktion till den rika världen prioriteras framför basproduktion till den lokala marknaden.

/Mudi Mums Guiden


Tillbaka till KA-SUF's hemsida