Solidarisk handel

Under kolonialtiden överfördes oerhörda rikedomar från andra världsdelar till Europa. Människor behandlades omänskligt. Protester och upprorsförsök slogs brutalt ner.

Det var då som de stora plantagerna började anläggas, på mark som odlades av lokala bönder. Den nya ordningen bröt sönder ds gamla samhällenas handels- och försörjningssystem. De forna kolonierna är nu politiskt fria stater, men de ekonomiska förhållanden som grundlades under kolonialtiden består. Nu är det bl.a. stora världsomspännande bolag, multinationella storföretag med hemvist i den rika världen, som står för plundringen av den tredje världen, oftast i samarbete med en rik elit i det fattiga landet.

Vi betraktar gärna vissa länder som områden med enhetligt klimat som passar för odling av kaffe, kakao, gummi och bananer för att förse resten av världen med kolonialvaror. I verkligheten kan de odla en mängd olika grödor - spannmål, baljväxter med högvärdigt protein, grönsaker och frukter. Men den bästa marken används till exportgrödor istället för till mat. Genom kontraktsodling, köp och arrende har multinationella företag fått tillgång till jorden, på de fattigas bekostnad.

Småbönder förlorar sin mark, tvingas överge sina jordbruk och flytta in till städernas slumområden, till tropiska skogsområden eller ut på savannerna - ömtåliga miljöer förstörs, många gånger för alltid. Samtidigt räknade FAO 1994 ut att vi globalt förlorat 550 miljarder hektar odlingsbar mark. I huvudsak p.g.a. en felaktig jordbruksutveckling, med storskalig produktion, överutnyttjande och småbrukare som blir jordlösa.

Flertalet u-länder får 50-90 % av exportinkomsterna från en eller två varor. Priserna på världsmarknaden varierar starkt och förtrycker ekonomin i länder beroende av få produkter, t.ex. kaffe och kakao. En viktig orsak till variationerna är spekulation i vinstsyfte på råvarubörserna i Europa och Nordamerika.

Trots att u-länderna mångdubblat produktionen sedan 50-talet får de långt mindre för sina varor och måste därför exportera nästan en tredjedel mer för att kunna behålla en oförändrad import. I början av 80-talet tjänade i-ländernas storföretag så mycket som 200 miljarder dollar på u-ländernas varor i förädlad form medan u-länderna själva endast fick 30 miljarder för dem. Att den rika världens BNP vuxit mycket snabbare än den fattiga världens - på 30-talet var den fyra gånger så stor, idag åtta gånger - är inte så förvånande.
Vi importerar lyxvaror som tobak, kaffe, te, kakao och frukt från tredje världen. Lyxvaror därför att:

  • Den monokultur och intensiva odling som utmärker plantagerna utarmar jordarna. Dessa skadas även av de stora mängder konstgödsel och bekämpningsmedel som används. Näringsämnen och gifter sprids dessutom till angränsande skogar, hav och floder.

  • Bönderna utsätts för uppenbara och livsfarliga hälsorisker av hanteringen med preparaten. Plantager besprutas även från flygplan. Byar, människor varnas inte och utsätts för livsfarliga gifter. Gifter som förbjudits i i-länderna. WHO uppskattade 1990 att cirka 20 000 dödsfall inträffar varje år genom förgiftning av bekämpningsmedel. Tusentals husdjur dödas årligen och massdöd av fisk och vilda djur har rapporterats.

  • De lokala befolkningarna svälter när de inte kan odla nödvändiga grödor för sina behov på dessa jordar.

  • Transporterna blir enormt dyra, både ifråga om energi- och miljökostnader.

  • De rika länderna betalar ett underpris för dem. Samtidigt får lokalbefolkningarna betala ett oerhört högt pris i form av miljöförstörelse, förgiftningssjukdomar och ekonomiskt beroende.

Ansvariga för denna utveckling är gårdagens forna kolonialherrar, som idag motsvaras av bl.a. de multinationella storföretagen, samarbetsallianser och regeringar i Väst, uppbackade av internationella handelsavtal, Världsbanken m.m. Som en motvikt till denna utveckling bildas glädjande nog allt fler kooperativ och andra småskaliga producentorganisationer i tredje världen. De får ett betydligt bättre pris för sina produkter med ett direkt handelsutbyte på jämbördiga parters villkor.

/Mudi Mums Guiden

Tillbaka till KA-SUF's hemsida