- Samtrafiken ansvarar för att det ska vara lätt att byta mellan SJ:s tåg och läns- och lokaltrafikens bussar och tåg över hela Sverige, säger Anders Hansson som är företagets VD. Vi ska också se till att servicen kontinuerligt utvecklas för de resandes bästa.

Fram till år 1978 drev SJ i princip all tåg- och busstrafik i Sverige. Då fanns en samordning mellan de olika färdsätten beträffande t.ex. väntetider vid byten. Men sedan decentraliserades den lokala buss- och tågtrafiken till regional nivå. Den lokala trafiken var olönsam och det ansågs orimligt att staten skulle svara för arbetspendlingen mellan näraliggande orter som exempelvis Västerås och Hallstahammar. Mellan åren 1978-1983 bildades länstrafikföretagen i Sverige. I samband med att ansvaret för den lokala trafiken decentraliserades skedde en nedrustning på samordningsområdet.

- Det enskilda länstrafikföretaget prioriterade självklart den egna lokala pendlingstrafiken, säger Anders Hansson.

I slutet av 1980-talet konstaterade riksdagen att det fanns brister i samordningen och efter förhandlingar mellan de olika parterna bildades Samtrafiken i Sverige. Företaget ägs till hälften av SJ och till hälften av länstrafikföretagen.

Fyra huvuduppgifter - Vi har fyra huvuduppgifter, säger Anders Hansson. För det första ska vi se till att det finns en samplanering mellan SJ och länstrafiken så att bland annat tidtabeller stämmer. Vi ska också se till att resenärerna kan få information om hela färdvägen på samma ställe. Informationen ska ge besked om eventuella väntetider och vilka olika färdmedel som ingår i resan. Dessutom ska de resande kunna köpa en biljett som gäller hela vägen. Slutligen ska Samtrafiken se till att det finns ett system för att hela resan fungerar även vid förseningar.

Ett resultat av Samtrafikens arbete är Tågplus, som knyter samman 1600 orter i ett gemensamt resesystem. Systemet omfattar tåg, bussar, båtar, spårvagnar och tunnelbanetåg.

Som exempel möjliggör Tågplus för en resande att kliva på bussen i Fårösund på Gotland för att sedan via katamaranbåt och tåg slutligen kliva av bussen i Övre Soppero i Lappland, på en och samma biljett. Genom Samtrafikens samordningsarbete fungerar bytena mellan färdsätten enkelt och smidigt. För den som har rabattkort är priset lägre jämfört med om resenären skulle ha köpt biljett för varje enskilt färdmedel. Anledningen är att samma rabatter gäller under hela resan. Alltså även på bussen från Kollektivtrafiken Gotland och på Gotlandsbolagets båt och på Länstrafikens buss i Norrbotten.

Tågplus en succé Tågplus är en succé. Systemet har betytt mycket för det kollektiva resandet i Sverige. Sedan starten har antalet resande med Tågplusbiljetter ökat med 10% varje år. Varje månad säljs ca 75 000 Tågplusbiljetter. En delförklaring till succén är säkert lättillgängligheten. Biljetterna kan förutom på stationer och hos resebyråer även beställas på telefon (020-757575) och sedan hämtas hos nära tvåtusen ATG-handlare runt i landet. Biljetterna kan också skickas till hemadressen. Information om resan kan resenären dessutom få från TågplusGuiden som finns både på Internet på diskett för PC.

Hur går det egentligen till att samordna en stor del av landets offentliga kollektivtrafik?

- Först ser vi till att SJ och trafikbolagen skiftar tidtabeller samtidigt, säger Anders Hansson på Samtrafiken. Därefter gör vi upp en tidplan för hela samordningsarbetet. Med utgångspunkt från fjärrtågen fastställs sedan tidtabellerna för lokal- och regionaltågen. Slutligen låses tiderna för de anslutande bussarna. När tider inte stämmer går vi in aktivt och diskuterar med länstrafikföretagen. Samtrafiken fastställer också minsta bytestid på 120 bytesplatser runt om i landet. Dessa tider varierar från plats till plats beroende bl.a. på avståndet mellan tåg- och busstationerna.

Samtrafikens sju medarbetare har även andra uppgifter. De sköter till exempel avräkningarna så att de bolag som berörs av en resa får rätt betalning. En annan uppgift är att producera Rikstidtabellen, som innehåller tidtabeller för all tågtrafik, ca tusen busslinjer och drygt 70 båtlinjer i Sverige. Rikstidtabellen är en efterföljare till den ärevördiga publikationen Sveriges kommunikationer ("Kommunickan") som började utkomma redan på 1800-talet.

Grunden för allt tidtabellarbete inom Samtrafiken utgörs av Riksdatabasen. Alla tabelldata som läggs in i denna databas distribueras på diskett från de olika länen. Med utgångspunkt från Riksdatabasen producerar Samtrafiken bl.a. TågplusGuiden, Rikstidtabellen, tågtider, vikblad och lokala tågtidtabeller åt lokaltrafikföretagen.

Vad händer i framtiden?

- I framtiden ska vi försöka få med taxi i Tågplussystemet, säger Anders Hansson. Då kommer begreppet "från dörr till dörr" verkligen att gälla bokstavligen. Det vore även intressant att länka oss samman med till exempel flyget i vårt informationssystem. Snart drar vi också igång ett utvecklingsprojekt som har målsättningen att underlätta reseinformationen för äldre, barnfamiljer och personer med funktionshandikapp. Vi planerar också en turistsatsning, med veckokort som gäller inom ett helt län, säger Samtrafikens VD Anders Hansson.