Sidan är gjord av Anneli Pålsson
Senast uppdaterad 15 mars 1999

Förlossningen är en personlig upplevelse och smärtan som är en del av upplevelsen färgar det som sker och hur man kommer att minnas en av de viktigaste händelserna i livet.
Det finns ett antal olika typer av smärtlindring som kan fås under en förlossning. Det är i första hand den födande kvinnan som ska välja vilken form av smärtlindring hon behöver. Behovet är individuellt och beror hur du ser på förlossningen och hur du har förberett dig, vilken smärttröskel du har och hur trygg du känner dig.
Kom ihåg att ingen förlossning är den andra lik!
När förlossningsarbetet är som mest intensivt styrs du av din kropp och känsla. Några kvinnor väljer att föda naturligt utan medicinsk smärtlindring. Andra väljer smärtlindring och tycker att förlossningen blev precis som de hade hoppats. Det finns inga rätt eller fel. Det viktiga för självkänslan och den nyblivna familjen, är att förlossningen blir en possitiv upplevelse. Ingen kvinna ska beöva utstå en outhärdlig smärta under förlossningen. Vad som är uthärdig smärta måste hon själv få avgöra.

Du kan göra mycket själv för att klara av smärtorna. Om du vet vad som väntar och om du tränat andning och avslappning har du ett bra utgångsläge. Det är viktigt att du rör dig och är uppe så mycket du kan, att du sitter och ligger bekvämt. Naturliga smärtlindringsmetoder påverkar varken barnet eller värkarbetet. Den bästa smärtlindrande effekten av de här metoderna får man i regel i början av öppningsskedet. Prova olika metoder och kombinationer!
Det gemensamma för dessa metoderna är att de följer kroppens takt och föstärker kroppens eget försvar mot smärta.
AKUPUNKTUR
Metoden bygger på att man utnyttjar kroppens egna resurser till smärtlindring. Akupunkturen lindrar smärtan. Värkarna upplevs som kortare och mindre kraftiga. De tunna nålarna, en eller flera, sticks in under huden på vissa punkter. Kvinnan är fri att vara uppe och röra sig.
DUSCH OCH BAD
Har en lugnande och smärtstillande effekt. Handduschen kan användas så att man riktar den mot det smärtsamma området och på så sätt avleda smärtan. Badvattnet ska vara varmt och helst täcka hela kroppen. Kroppen befrias från tyngdkraften och avslappningen underlättas. Det varma badet gör att kroppstemperaturen stiger vilket medför ett ökat vätskebehov.
Se till att ha dryck till hands!
FYSISK AKTIVITET
Upprätta ställningar och rörlighet lindrar smärta. Med upprätta ställningar riktas tyngdkraften och trycket åt rätt håll. Det underlättar andningen och förbättrar
effektiviteten i värkarna.
MASSAGE
Är en bra smärtlindring för många kvinnor. Här kan den blivande pappan delta aktivt
och varje par måste pröva sig fram till den metod som passar dem bäst.
STERILA KVADDLAR
Sterilt vatten injiceras direkt under huden där smärtan är som störst. Injektionen ger en mycket kraftig smärta som varar i 15-20 sekunder. Det gör att kroppens egen smärtlindring aktiveras. Den smärtstillande effekten varar i 1-2 timmar. Därefter kan nya injektioner ges
om det behövs.
TENS
Små vibrerande, elektriska plattor som fästs på huden. Verkar genom små elekriska stötar
som i sin tur blockerar smärtan.
VÄRME OCH KYLA
Klassiska metoder för smärtlindring. Riktigt heta frotte´handdukar, värmekrus, fetvadd kan placeras på det smärtsamma området. Nedkylning med isblåsa eller kalla föremål kan ha effekt.
MEDICINSKA SMÄRTLINDRINGSMETODER
Värktabletter, typ alvedon, kan hjälpa om kvinnan har besvärliga förvärkar och därför känner sig spänd och trött. Man ska undvika acetylsalisylsyrepreparat som treo och bamyl. De kan medföra biverkningar på förlossningsarbetet.
LUSTGAS
Är den vanligaste medicinska smärtlindringsmetoden. Lustgasen är en kemisk förening av
kväve och syre. Lustgasen är färglös med en svag sötaktig lukt. Lustgas ger många kvinnor en bra smärtlindring. Försvinner snabbt ur kroppen och har inga kända negativa effekter på barnet eller på värkarbetet. Nackdelar kan vara att kvinnan känner motvilja mot masken och mot gasens lukt. Vissa kvinnor känner sig förvirrade och omtöcknade av gasen. Lustgasen är
en bra hjälp under öppningsskede så värkarna tagit i ordentligt.
Den smärtlindrande effekten är mycket individuell.
Petidin
Är ett smärtstillande medel som ges tidigt under förlossningen om värkarna är mycket starka och kommer tätt. Det kan lätt gå över till barnet som blir lite slött.
Epiduralblockad (EDA) Ryggbedövning
Ges av narkosläkare, bedövningen innebär att alla smärtförnimmelser försvinner. Nerverna som förmedlar smärta från livmoder till hjärnan blockeras. Ger en mycket god smärtlindring, men påverkar samtidigt kvinnans rörlighet. Den kan ha effekter på värkarbetet. Det kan också innebära att moderns förmåga att krysta begränsas. Bedövningen läggs när förlossninsarbetet är igång och livmoderhalsen bör helst ha vidgats 3-4 cm. Kontinuerlig fosterövervakning med CTG krävs oftast. Bedövingen ger i det närmaste total smärtlindring. Den varar i 1-2 timmar och kan därefter fyllas på allt efter kvinnans behov. Det är framför allt smärtor ifrån livmodern och livmoderhalsen som lindras.
Nackdelar är risk för blodtrycksfall. Frossa i samband med att bedövingseffekten sätter in.
Stå-upp-epiduralen, som den dya epiduralen kallas, har haft stor genomslagskraft. Den ger mycket effektiv smärtlindring. Kvinnan beehåller sin rörlighet och kan välja vilken förlossningsställning hon vill. Men denna bedövning finns inte än att få på alla sjukhus.
Paracervikalblockad (PCB)
PCB ger bra effekt under öppningsskedet då livmoderhalsen ska vidgas och då sammandragningarna ofta är kraftiga och smärtsamma. Innebär att man injicerar bedövningsmedel på båda sidor om livmoderhalsen för att på så sätt bedöva denna.
I detta fall finns det risk för att medlet väldigt snabbt förs över till barnet. Bedövningen
kan ges från det att livmodermunnen är öppen 3-4 cm och värkarbetet är igång.
En kontinuerlig fosterövervakning krävs en halvtimme innan och minst en halvtimme efter sprutan. Smärtlindring inom några minuter och som varar under ca. 1,5 timme.
Fördelarna är att det kan vara skönt med en smärtlindrad "paus" mot slutet av öppningsskedet. Kvinnan kan hämta kraft inför utdrivningsskedet. Hon har full känsel och rörlighet. Blockaden ger ingen mental påverkan.
Nackdelarna är att PCB inte alltid ger förväntad effekt. Den kan försvaga värkarbetet så att värkstimulerande mdel måste ges.
Pudendusblockad eller bäckenbottenbedövning (PDB)
Används under utdrivningsskedet för att bedöva nerverna i bäckenbotten och slidöppningen. På senare år har den här metoden kommit att användas alltmer sällan.
Nackdel är att den försvårar den naturliga krystingen. Mamman känner inte riktigt ur hon ska göra. Bedövingen kan läggas nr barnet är framfött och bristningar behöver sys. Bedövningen sitter i 1-6 timmar beroende på preparat. Det finns även en del nya metoder som används för att stimulera kroppens produktion av enorfiner vilka används i kroppens naturliga försvar
mot smärta.

 

 

Val av smärtlindring
Naturliga smärtlindringsmetoder
Smärtlindring
Tillbaka till välkomstsidan
Vetskap om graviditet Kroppens ändringar Vecka för vecka
Graviditetsgalenskap Olika språk i relationen Lusten
Må bra efter du fött Korthugget Kontakta mig
Inför förlossningen