|
Jag har fått många email från människor som varken vetat ut eller in angående om de verkligen förtjänar att leva. Om man är osäker på huruvida man verkligen borde få leva eller inte så är det säkrast att utgå ifrån att man inte borde få det. På så sätt riskerar inte ens beslut att negativt påverka resten av samhället och de levande organismer som Tellus består av. Här nedan följer utdrag ifrån några av de email jag har fått: Anonym - Uppsala - 020500 "Hej Christoffer, jag är en en 35-årig arbetslös snickare som gick byggprogrammet på gymnasiet. Efter gymnasiet fick jag ett jättebra jobb med bra timlön och hyggliga arbetstider. Men jag hade ett problem, jag var spelberoende. Inom loppet av tio år hade jag spelat bort såväl bil som villa och med det förödande resultatet att min fru lämnade mig och tog vår gemensamma dotter med sig. Vad ska jag göra? Jag har nu slutat spela och har genom arbetsförmedlingen fått några lovande arbetsförslag, borde jag avvakta några månader och se om jag kan få ordning på livet och kanske även eventuellt vinna tillbaka min fru och mitt barn? Med vänliga hälsningar, Anonym." Hej bäste Anonym, det låter som om du var en riktig looser från första början. Det faktum att du valde byggprogrammet på gymnasiet visar på din bristande ambitionsförmåga och intelligens. Men om vi bortser från det för en stund och försöker gå vidare. Du säger att du nu har börjat få ordning på ditt liv, men fråga dig följande; vad var det som gjorde att du började spela? Var det inte för att du kände att du hade ett uselt jobb och att lönen inte räckte till för de saker som du och din numera, efter barnafödandets förödande påverkan på en kvinnokropp, oattraktiva fru ville hitta på? Låt oss för en sekund tro att du skulle vara fri från ditt spelberoende (vilket ditt ordval "vinna tillbaka min fru..." annorlunda indikerar), varför tror du att ditt liv skulle bli så annorlunda den här gången? Ärligt talat, man kan aldrig vara för försiktig. Vore det inte skönt att bara få lägga sig ner och sova en liten stund, sova där det är mörkt och där ingen snorig försäljare kommer och knackar på din dörr för att visa vilka fina teckningar han har gjort? Det låter som du har mycket att fundera igenom, men jag rekommenderar att du besöker min exempel-sida för att se om det ändå inte vore det bästa för just dig. Jag hoppas att allt ordnar sig Christoffer Ehn - Rättfärdighetens riddare Anonym 2 - Ödeshög - 051001 "Hej min ädla riddare, jag är en liten tjej på fjorton vårar som bor i den lilla byn Ödeshög. Jag har ett litet problem...det är så här då va. När jag var mindre och gick i låg och mellanstadiet var jag jättepopulär, alla pojkarna ville följa med mig in på toaletten och leka "får du se min får jag se din". Men när vi kom upp till högstadiet började alla tjejerna prata skit bakom ryggen på mig och till slut spred det sig så långt att även killarna gjorde det. På toaletterna (som jag numera går in ensam på för att uträtta mina behov) står det skrivet saker som "anonym 2, skolans äckligaste slampa!". Detta gör mig jätteledsen men jag kan ändå inte låta bli att leka med pojkarna på fester som jag ibland lyckas bjuda in mig själv på. Jag kan inte prata med någon om det här men jag frågar ändå mig själv om det verkligen är mitt fel, är det inte samhället det är fel på. Om en människa inte kan nå upp till de normer som samhället sätter, är det då verkligen fel på individen? Det har nu kommit så långt att jag inte längre vill gå till skolan, ibland stannar jag hemma inlåst på mitt rum och skär mig i armarna till tonerna av Bell & Sebastian. Vad ska jag göra? Borde jag prata med någon, kanske flytta eller borde jag bara göra slut på mitt eget lidande? Din Anonym 2 För det första kan vi ju fastslå att din pretentiösa musiksmak är fullkomligt vämjelig för antagligen majoriteten av det svenska samhället. Nu kanske inte det är så relevant men jag känner ändå att det måste påpekas. Men då till huvudproblemet, du säger att du känner dig mobbad av princip hela din skola. För det första ska vi komma ihåg att vi pratar om Ödeshög, samhället som består av trångsynta människor som skulle gå över lik för att försvara de klassiska könsrollerna och de vanligaste stereotyperna. Inte att förglömma den småmysiga jantelagen. Kort sagt, människorna är idioter men samtidigt bor ju även du där vilket inte talar för din intelligens eller världsvana heller å andra sidan. Vilket fall som helst så verkar det för mig som de har rätt i det de säger, så länge människorna är sakliga och framför sina åsikter så gör de väl ändå inget fel? Att du inte pratar med någon är nog det korrekta valet, vad skulle de säga och framförallt, vad skulle de kunna göra åt saken? Vi vet alla hur väl utvecklade skolans mobbningsaktioner är och i allra bästa fall skulle glåporden försvinna från korridorerna och istället flytta till enskilda platser till vilka du står med ryggen åt. Alltså kan vi räkna bort den lösningen. För att inte slita ut mina fingertoppar skulle man kunna sammanfatta det hela med att det egentligen bara är en sak som du verkligen är på rätt spår med och det är att du skär dig i armarna. Men du verkar inte riktigt ha någon väl utvecklad teknik, det gäller att lägga ganska hårt tryck bakom rakbladet och verkligen veta var de rätt artärerna sitter. Den här tekniken kanske inte är den rätta för dig, jag rekommenderar dig att gå in på exempel-sidan och kolla in övriga metoder. Men du är iaf inne på rätt spår, misströsta inte, gör du bara rätt kommer deras glåpord inte att kunna nå dig där du befinner dig. Christoffer Ehn - Rättfärdighetens riddare
|