 C:a hälften av kroppens magnesium finns i benvävnaden, resten finns i upplöst form, i första hand inne i cellerna, bundet till en lång rad enzymer. Höga koncentrationer finns i nervvävnaderna, musklerna, körtlarna och i levern. Funktion: Magnesium ingår i enzymer, som styr produktionen och förbrukningen av energi, vari bildandet och utnyttjandet av ATP ingår samt förbränningen av socker. Magnesium är en förutsättning för normal funktion av lever, bukspottkörtel, nervsystem och muskler. Det aktiverar enzymer som löser upp blodproppar och fibromer. Det stimulerar immunförsvaret, det hormonella systemet och matsmältningen. Det gör nerv- och muskelcellerna mindre benägna att irriteras. Följder av brist: Brist på magnesium medför kramp, i vissa fall tom epileptiska anfall, överkänslighet för ljus- och ljudpåverkan, spänningar, irritation, sömnlöshet, depression och skakningar. Vanligt förekommande är störningar i cirkulationen som för högt blodtryck, åderförkalkning och hjärtsjukdomar. Även sjukdomar i lever, bukspottkörtel och njurar, däribland njursten. Alkoholister, diabetiker och cancerpatienter har behov av extra tillskott. Rekommenderas daglig dos: 300-350 mg. Symtom på överdosering: Överskott kan förekomma vid vissa njursjukdomar, när utsöndringen genom urinen är starkt reducerad, samt i vissa fall av bencancer p g a den kraftiga degenerationen av benvävnaden. Kraftig överdosering kan medföra magnesium-koma, som normalt kan upphävas genom tillskott av kalcium. Källor: Fullkornsprodukter, mjölk, nötter, mandlar, grönsaker, fisk, ris, sesamfrö, solrosfrö, äpplen, apelsiner, persikor och fikon.
Informationen är hämtad från boken Biologisk
regeneration
|