Vid riksmöte 1680 beslöts införandet av ett indelningsverk, tidigare skisserat av kung Gustav II Adolf. Detta genomfördes av kung Karl XI 1682. Systemet var ämnat att tillförsäkra landet
en arme av väl tränade soldater i krigstid och att minska de militära utgifterna i fredstid. Med det ändamålet tillförsäkrades soldaten ett torp för sin och familjens vistelse och utkomst så länge
han var i tjänst. Möjligheten att rå om ett torp, de stiliga paraduniformerna  och krigens avlägsenhet gjorde att många unga lät sig värvas i fredstid.

Indelningssystemet innebar att gårdar och hemman skulle underhålla soldat i förhållande till bärkraft. stora gårdar kunde ha mer än en soldat och mindre hemman gå samman, två eller flera,
för att hålla soldat.  I det fallet utsågs en huvudansvarig. Sådana enheter kallades rotar. Dessa tilldelades ett nummer inom det militära systemet som var samma för rote, torp och soldat. En
tavla med kompaniets insignier sattes väl synlig på torpets gavel.

Reglerna för torpen var vaga och lämnade utrymme för regionala variationer. Generellt skulle dock torpet ha tillräcklig mark för en halv tunna säd, en kåltäppa, en mindre betesmark och äng
för skörd av två lass hö. Stugan skulle vara sju gånger fem meter och uthuset nio gånger fem meter. Många soldater som av någon anledning inte erhöll torp fick sin bostad och utkomst
ordnat på annat sätt.

Soldaterna i Tjällmo och Tidersrum tillhörde samma infanteri och kavalleriregementen, nämligen Östgöta Infanteriregemente med 1200 man och Östgöta Kavalleriregemente med 1000 man.
Den militära organisationen har ändrats något under åren, men den allmänna strukturen har bibehållits fram till värnpliktens införande 1901.

Rent geografiskt finns en del skillnader mellan Tjällmo och Tidersrum. Tjällmos centrala, södra och östra delar består av en bördig slätt med insprängda impediment och bergshällar som blir
tätare mot öster. Här finns huvudparten av befolkningen. Den omfattande dräneringen av träsken i mitten av artonhundra talet tillförde stora jordbruksarealer och förbättrade livsvillkoren för
befolkningen. Det norra och västra höglandet är delvis täckt av blockmorän och glest befolkat. Tidersrums socken ligger mestadel ovanför högsta kustlinjen i ett sprickdalsområde vid den
norra delen av det sydsvenska höglandet och är därför till stora delar täckt av morän. En större sprickdal, med grus och lera i botten, löper genom socknen i nord sydlig riktning. Här finns
den bördigaste jorden, här finns byn och hit är också befolkningen koncentrerad.

Alla permanenta soldattorp i Tjällmo och Tidersrum har lokaliserats, de uppgår till tjugo i Tjällmo och fjorton i Tidersrum. Stugorna, som vanligen består av ett rum och en kammare var
tidigare stråtäckta och ligger i Tjällmo mestadels på en bergshäll eller annat impediment medan de i Tidersrum mestadels uppförts på sluttningar. Emedan torpen i Tidersrum idag alla delvis
omges av skog är det endast fallet med nio i Tjällmo. De flesta torpen ligger mindre än en kilometer från sina rotegårdar och nära körväg. Endast ett fåtal ligger avsides och svåråtkomliga.

Av de tjugo permanenta soldattorpen i Tjällmo finns fortfarande nio i användbart skick, sju är sommarstugor och två permanenta bostäder. I Tidersrum är sju av fjorton torp fortfarande i
användbart skick.

Kopia kan rekvireras från:
Institutionen för Tema, Avd för Geografi.
Linköpings Universitet
Tel 013 231000
 

En nyttig länk i detta sammanhang går till  Föreningen Släktdata, där finns mera information att hämta och även möjlighet att kontakta föreningen.
 
 

Till huvudsidan  Grindstugans Hemsida

e-post till författaren