15  viktiga råd


Regionen

Grupparbete

Projektet

Länkar

Nytt

Kommunens roll och uppgift i landsbygdsutvecklingen  Janåke Sjöqvist

mer, det går ej att möta framtiden med detta arbetssätt Vem skapar vår gemensamma framtid?

Lokala utvecklingsgrupper
Lokala utvecklingsgrupper bylag upplevs kanske först som politiskt könslösa, jag har ändrat min uppfattning om detta. Det som sker nu går kanske sakta, men vi kan hjälpa till. Vem löser annars våra problem, vem fixar våra jobb?
Vi måste vara delaktiga.
Ta byn Torestorp som exempel. Detta är viktigt för demokratin för att motverka apati. Jag kan ej accepter gatstenar som argument.

Den lokala utvecklingen på kommunnivå
Flerpartssamverkan i Sjuhärade passerade en milstolpe när vi startade Näring Sjuhärad startade den 18 december 1996 i samband med att I 15 i Borås lades ner. Vi hade då två val: Ta tåget till Stockholm för att gnälla eller göra nåt själva. Åtta kommuner gick då samman med näringslivet i Borås, Ulricehamn, Mark, Tranemo, Svenljunga, Herrljunga, Vårgårda och Bollebygd. Näring Sjuhärad startades som ett tidsbegränsat projekt. Det här får inte vara trögarbetat, så man lade pengar i en pott att disponeras av projektledningen.

Demokratin i kris idag?
Utgångspunkten kan vara att demokratin befinner sig i kris. I Marks kommun med 30.000 inv har olika föreningar ca 100.000 medlemmar, De politiska partierna har en kris, färre vill engagera sig, ökning av rasistiska strömningar är ett hot mot demokratin. Det behövs hela folkets engagemang. Vi behöver nytt bränsle, de politiska partierna i något av en kris och inte anpassat sin verksamhet till dagens samhälle. Kommunreformerna var nödvändiga både 1952 och 1971, det innebar dock att vi tappade många förtroendevalda. Vi har stelnat i våra samarbetsfor

Jan-Åke Sjöqvist,                      tidigare kommunalråd i Marks kommun i Sjuhärad.
Har slutat med kommunala uppdrag, men har kvar ett 10-tal styrelse och ordförandeuppdrag. Är bl.a. ordförande "i ett oerhört intressant projekt",  LAG-gruppen för Leader+ i Sjuhärad.

Kraften i lokal utveckling    Jan-Åke Sjöqvist                     

Vad är egentligen en kommun?
Min definition är att inom en geografisk gräns finns det människor som vill skapa nyttigher för invånarna.En kommunen är ett territorium, där det utförs vissa tjänster, ger ut vissa bidrag
Inom en geografisk gräns finns en uppgift att ordna både sådant som är lagbundet t ex skola, älreomsorg, men även frivilligt som kultur och fritid.
Grupperna behöver medel för att arbeta. I Mark tog vi fram regler för vad ett byalag var, vilka stöd som kunde ges grund

bidrag - projektbidrag. övriga bidrag i form av finansiärer eller tjänsteproduktion.
Vad kan man då få ut av
lokala projekt:

  • Utdelning på satsade pengar:
  • Lokala utvecklingsplaner
  • Vad är vi, var är vi nu
        vad vill vi, Hur når vi dit?
  • När kommunen tog fram sin översiktsplan kunde planerna används som en del i arbetet
  • På köpet fick man ett ökat engagemang

Det första beviset var när vi tog fram en områdesplan för Torestorp. En öskad gång och cykelväg skulle kosta 500 Tkr, så kommunen ville skjuta detta på framtiden i brist på medel. Då erbjöd sig byborna att själva planera, leda och genomföra projektet med marklösen, väg och bro för 200 Tkr Ordföeanden kom senare och överlämnade 4300 kr som "blev över"!
Det är viktigt att motverka tendenser som finns i dagens samhäller, där engagemang och verkställnings kraft riskerar gå förlorade.

Kommunens ansvar

  1. Skapa en vision   för hållbar utveckling.
  2. Översiktsplan. Lokala utvecklingsprogram
  3. Varuförsörjningsplan,  kanske ha kvar den lilla butiken
  4. Riktlinjer. Definiera byalag/utvecklingsgrupper
  5. Smörjmedel,  budget för utvecklingsgrupper
  6. Tjänsteman speciellt ansvar för byalag, en gudie som hittar i den kommunala organisationen
  7. Övergripande ansvar hos kommunstyrelsen
  8. Stöd till glesbygdsbutiker, hemkörningsbidrag
  9. Se inte byalagen som Kommundelsnämnd
  10. Utvidga samarbete kommunal planering och utvecklingsgrupper

Goda exempel      Jan-Åke Sjöqvist                     

Goda exempel:

  • Örbygården: samverkan för bibliotek, småföretag och allmänna lokaler
  • Rydal Hemgården, båthus,  dansbana, konsthantverk
  • Frirsla, minigolfbana, Viljans park, strövområden, småföretagsutveckling
  • Öxabäck , företagsträffar, turism. Företagare träffas för att se varandra, diskuterade vad som behövs, har harft kurser i tyska,

grunder i data. Detta har gett ett positvit tänkande.

  • Torestorp, sju strömmar, Torestorp dag, vägbelysning, m.m.
  • Gemensamt Mark: packa din korg, du måste berätta att du finns.
  • Gemensamt Sjuhärad, I Sjuhärad finns ett regionalt samarbete mellan byalagen,
  • Länsbygderådet, hemsidor: www.sju.org

Kommunens ansvar
och uppgift i lokal utveckling
Det finns alltid gemensamma värden. Det gäller att kunna lyfta fram dessa. Vad är det som är bra, vi erbjuder tillsammans. Vi kan inte tänka så kortsiktigt som 3 år, vi skapar det goda Mark 2020.  Vi hade 8 olika arbetsgrupper. Processen är viktig för att människor kommer tillsammans och får diskutera framtidsfrågor.

Startsida

Framåt