Kommentar till ungdomskommitténs dopingartikel

    Förbundets ungdomar är på alerten och har startat en förhoppningsvis givande debatt i dopingfrågan. Påståenden, frågor och svar ger förmodligen mer än långa artiklar. Se gärna åter på artikeln om astma i nr 2 av Svensk Danssport. Problemet är möjligen att vi inom danssport inte skapat en gemensam policy. Jag har försökt lägga fram en praktisk tillämpning för att göra dopingproblemet mer hanterbart och inte skapa onödig oro och krångligheter för grupper som dopingreglerna knappast var avsedda för. Man kan tillämpa reglerna mer principiellt och rigoröst med de konsekvenser det får. Ungdomskommittén förordar en mer strikt linje.

    Ingen har väl egentligen fel, bara olika värderingar. Man ska komma ihåg att RF:s dopinggrupp tillsammans med varje SF, i vårt fall Danssportförbundet kan komma överens om vissa tillämpningar dvs hur och i vilken omfattning reglerna ska tillämpas. Något egentligt policyprogram för danssport har aldrig tagits fram vilket naturligtvis är en svaghet och följaktligen ger det utrymme för divergerande tolkningar med vad det innebär av osäkerhet för vad som gäller. Jag ska utveckla min syn på tillämpningen av bestämmelserna för astmabehandling hos barn. Jag har i tidigare artikel framfört budskapet - ta dopingproblemet seriöst men ändock med lite sunt förnuft. Problemet var möjligen något enklare än tidigare. Med lite överdrift kunde man hävda att doping var det samma som intag av anabola steroider och liknande inte ska gå säker någonstans för kontroll oavsett ålder och träningslokal.

    Problem uppstod 93 då astmamedicin dopingklassades efter bruket under OS i Barcelona 92. Detta gick tyvärr lite snabbt och medförde konsekvenser som man möjligen inte riktigt förutsåg. För det första är det tveksamt om astmamedicin har någon prestationshöjande effekt. Studier har visat att så nog inte är fallet. I varje fall inte vid normal användning. Onekligen används astmamedicin i hög dos inom kontinental djuruppfödning där man menar att djuren får mer muskler och mindre fett Huruvida astmamedicin ska stå kvar på dopinglistan är kontroversiellt. För det andra är det ett volymproblem 6-8% av alla människor har astma. Upp till 20-10% av alla barn har någon form av allergi. I och med de nya rigorösa reglerna har vi fått ett miljöproblem av svårhanterligt mått om reglerna ska följas till punkt och prick. Personer med astma och i synnerhet barn ska ta sina mediciner vilket effektivt förhindrar att de längre fram får kroniska problem. När man till en befolkning sprider budskap om förbud måste man vara varsam. Onyanserat medför det konsekvenser i form av osäkerhet och rädsla för ibland nödvändig medicinering. Förmodligen skjuter man något över målet med de nya reglerna. Problemet har diskuterats inom idrottsrörelsen och p.g.a. konsekvenserna har man idag ansett det nödvändigt att nyansera tillämpningen vad gäller barn. Ur praktisk synvinkel anses det riktigt att sprida budskapet att barn under 15 år ej dopingtestas även om man därigenom naggar den moraliska konsekvensen något i kanten.

    Som det mycket riktigt påpekas i ungdomskommitténs artikel görs dopingtestest mellan tävlingarna i ex träningslokaler. 60% av alla dopingtester görs utom tävlan. Syftet är naturligtvis att komma åt bruket av anabola steroider och liknande ämnen. Med lite kunskap i kemi hinner dessa ämnen gå ur kroppen lagom till tävling. Naturligtvis testar man inte människor bara för att de råkar befinna sig i träningslokalen. Det får man inte. Tester är vanligen riktade mot vissa utpekade idrottare, idrottsföreningar eller möjligen idrottslokaler. Förutsättningen för att bli testad är att man är medlem i idrottsförening med någon anknytning till träningslokalen. Man får naturligtvis som dansare se upp med vilket sammanhang man befinner sig i. Nu förutsätter jag att vi diskuterar vuxna och ungdom över 15 år. Här gäller naturligtvis dopingreglerna mer strikt.

    Även i detta sammanhang finns utrymme för olika tillämpningar av dopingreglerna. Som jag tidigare nämnde ska den som tar anabola steroider och liknande inte känna sig säker någonstans. Hur ev prover ska analyseras kan varieras. Ev analyseras de bara i avseende anaboler och liknande. Om och hur tester ska ske i träningslokaler sker i regel genom samråd med respektive specialförbund. Några speciella regler för danssport har ej tagits fram. I regel uppkommer incitamentet till dylika aktiviteter på förekommen anledning. Dessbättre har jag inom danssport inte ens hört rykten om att avancerad doping förekommer.

    Jan Mångs

    Dopingansvarig inom förbundsstyrelsen


    Tillbaka till Ungdomsbladet

    Nästa artikel