Exkursioner

Stråväxter

Gräs


Gräset känner du igen på att strået är runt. Strået har en eller flera ledknutar, knän. Snärp - är en genom flik där strå och blad möts. Snärp gör så att vatten inte kan tränga ner mellan strå och blad.

Här kommer bilder på några olika sorters gräs.
Låt markören stå still på bilden så får du upp en text.


VitgröeHundäxing Kruståtel och t.h. Luddtåtel

Vitgröe
Gles, pyramidformig vippa. Ljusgrön.
Hundäxing
Mycket vanligt gräs.
Den nedersta grenen bildar en större vinkel mot strået än de övriga.
Tag en gradskiva och mät vinkeln. Mät på flera strån.
Kruståtel
Krusiga axgrenar.
Luddtåtel
Mjukludet strå och vitlila vippa.


fr.v. Tuvtåtel,Timotej,Ängskvale
Tuvtåtel
Ratas av kor för den har så sträva blad. Blir ca 1 m hög.
Timotej
Ett av våra viktigaste gräs.
Dra axet mellan fingrarna så känner du hur strävt det är.
Plocka isär gräset.
Hittar du Tim och Tej? Tag hjälp av en lupp.
Ängskavle
Det skiljer sig från Timotej genom att det smalnar av i bägge ändar.
Timotejen är mer jämntjock.
Kan du hitta oss?

Halvgräs

 Halvgräs saknar ledknutar, knän.



Starr har trekantiga strån.



Säv har runda strån.



Ull ser ut som ulltussar.

FlaskstarrKnagglestarr
Flaskstarr
Bladet är format som en liten ränna.
Tag en liten vattenflaska och häll så ser du hur vattnet rinner.
Knagglestarr
Hanax 1.
Honax 2-3 upprätta,tätblommiga; fruktgömma med långt spröt.
fr.v. Vass, Sävknappsav
Vass
Sveriges största gräs. Bladen sitter löst knutna till strået, vilket gör att bladen kan vrida sig i vindens riktning.
Detta gör att gräset inte knäcks. Säv. Kolvass.
1-2 m. Bruna ax i flocklik samling.
Knappsäv
1-5 dm.
Brunt ensamt ax.
Blågrönt strå med bruna slidor vid basen.
fr.v. Tuvull, Ängsull

Tuvull och ängsull
Användes förr som stoppning av sängkläder.
Man har även försökt spinna garn av den.


Tåg- och Fryle-växter



Tåg
Har en liten blomma med 6 kalkblad.
Kalkblad kallas det när blombladen inte är uppdelade i foderblad och kronblad.



Fryle
Bladen har "gubbskägg"

fr.v. Knapptåg,Veketå
Veketåg
5-8 dm.
Blommor grönbruna.Rödbruna slidor vid basen.

Vårfryle

Vårfryle
Vårfryle har blad med "gubbskägg" och blir ungeför 2 dm hög.