Bufflan, en brun burmahona, dotter till Moppe stannade kvar hos oss. Idag är hon nio år men de andra behandlar henne fortfarande som en kattunge. När hon hade kull hoppade Bessie ner i bolådan och hjälpte till under förlossningen och med vård och uppfostran av ungarna.

Hon är optimisten som studsar fram genom livet. Hon är den stora apportören, alla snoddar duger, alla tidpunkter duger. Leken är viktigare än mat. Vi trodde länge hon var totalt ointresserad av mat för det är sällan hon gitter bryta det hon håller på med för någon godbit som vankas. Men hon småäter hela dagen, två torrfoderbitar i taget. När Bessie skulle opereras och svälta sista timmarna innan operationen tog jag bort maten för alla katterna. Bufflan blev desperat i sin jakt efter mat. Hon åt brödsmulor från golvet och försökte sig till och med på en sockerbit. Jag fick stänga in mig i köket med henne och ge henne lite torrfoder.

Hon är som två olika katter sommar och vinter. Vintern tillbringar hon helst sovande på värmedynan, gärna tillsammans med Moppe eller Bessie. På sommaren blir hon charmig och pigg i sin jakt på solvärme.