När mamma & pappa kom till Uppsala dan efter så hade dom lagt mig i en kuvös & jag andades med hjälp av en respirator. Det visade sig att jag skulle komma att behöva respiratorn i ca 3 veckor.

Det 1a dygnet åt jag 1ml mat varannan timme, sedan ökade dom till 2ml.osv.

Men när jag närmade mig 10ml efter ca 14 dagar så fick jag problem, jag fick svårt med andningen & fick andningsuppehåll s.k. apneér, så då fick man sätta in dropp istället för mat.

Sedan började man om från 1ml osv. 3 gånger tog jag mig upp till 10ml & sedan var det samma problem igen & läkarna vart mer & mer oroliga.

Men den 4e gången så tog jag mig förbi & sen gick det bättre & bättre med maten.

Jag drabbades också av 2st infektioner vilket dom flesta som är så mycket för tidigt födda gör pga att vi inte har något immunförsvar.

På grund av att jag hade så mycket mediciner & dropp så vart jag alldeles sönderstucken & det vart svårare & svårare att hitta hela vener på mig så man beslutade att sätta in en så kallad "CVK", det är en venkateter som dom satte in ovanför hjärtat på mig, så dom sövde ner mig & det vart en operation.

Efter den operationen så började jag att stabilisera mig & vart allt starkare , och jag började att lägga på hullet lite grann.

Med tiden kom jag ur respiratorn & hamnade i en "CPAP" det är en annan typ utav andningshjälpmedel som används.

Tiden gick & mamma & pappa fick börja att sköta mig mer & mer, vi höll på med något som kallas "kängurumetoden" den går ut på att man ligger på mamma eller pappas bröst hud mot hud & myser. Det gjorde vi så mycket vi bara orkade.

Till slut så tyckte läkarna att jag började bli så stor & frisk att det vart dags att lämna intensiven (95F) & åka upp till lättvårdsavdelningen(95H).

Där ligger man & väntar på att man ska bli så pass frisk & att man kan äta helt själv, för dom har ju sondat mig ända tills nu.

Sen kom dagen D. Då jag var så pass stabil & kunde äta helt själv, så läkarna tyckte att det började bli dags för mig att få åka hem till Norrtälje, jag har fortfarande syrgas dygnet runt men det ska jag slippa när jag blir lite större & det växer till mer frisk lunga, anledningen till att jag har behövt så mycket andningshjälp beror på att jag har haft en svår lungsjukdom.

Men nu ser allt bara fint ut & jag växer & blir stor, det är jätte skönt att vara hemma i Norrtälje & slippa alla dessa provtagningar . :-)

Vi vill passa på att tacka alla som gjort allt för vår son. Hudiksvalls Förlossningsavdelning, Neonatalavdelningarna 95F och 95H på Akademiska Barnsjukhuset i Uppsala.

Ni är GULD värda!!

Denna sida är gjord av en stolt pappa till världens finaste & en otrolig kämpestark son Lucas.

 

 

Home

Foton

Linn