Ett tyst skrik...   
Jämför var det ord som ekade i alla lärares tankar. Jämför alla elever med varandra för att sedan sätta ett värde på deras arbeten, sätta ett betyg. Detta tillvägagångssätt passade inte in i det nya svenska skolsystemet, in i den nya läroplan som skolverket och politiker ägnat år åt att utveckla. En otrolig idé stod på tröskeln till förverkligande. En idé vars grundtanke var införandet av ett nytt betygssystem i både gymnasieskolan och högstadiet. Ett nytt betygssystem där alla elever hade ett visst mål att nå upp till, mål som skulle vara lika för alla i hela landet och där nivåerna bestod av bokstäver istället för siffror. Ett nytt betygssystem för att göra det bättre för både elever och lärare. Frågan som följer är dock: vad händer om dessa inte uppskattar omtanken, om de hellre skulle gå tillbaka till det som var?

På gymnasiet, löd lärarens ord, finns ett nytt betygssystem. Ett nytt och bättre betygssystem där ni absolut inte behöver tävla med varandra som tidigare. Ett betygssystem som gör att ingen behöver känna sig orättvist behandlad då det är lika för alla över hela Sverige och vet ni, bäst av allt, det ingår i den nya läroplanen, helt gratis. Denna hemlighet har förtäljts för eleverna i grundskolan sedan 1992 då det nya systemet infördes. Sakta sjunker orden in i unga medvetanden runt om i landet, väcker tankar och funderingar. Där, i kvava juniheta klassrum, inser de vad läraren sagt till dem.


Syftet med…
Enligt Jan-Erik Östmar, undervisningsråd på skolverket, var syftet med det nya betygssystemet att underlätta för både elever och lärare. Det skulle bli lättare för de ansvariga lärarna att avgöra vilket betyg varje enskild elev förtjänade då detta bestämdes av kriterier i respektive ämnen. Elevernas vinning skulle också vara stor då de genom kriteriernas uppkomst inte längre behövde tävla med varandra utan, som Jan-Erik uttryckte saken, med sig själva. Ett annat skäl till att systemet infördes var skolverkets strävan efter likvärdighet vad gäller betygssättning mellan skolor över hela landet. En likvärdighet som ett betygssystem med nationellt bestämda kriterier skulle ge. Hur denna skulle uppkomma då skolorna själva bestämmer kriterierna för de högre betygen är det många som har svårt att förstå.

Fördelen med det nya betygssystemet jämfört med det gamla sifferbetyget är att de mål som utarbetats hjälper elever att se vilket betyg de kommer få och vad de måste göra för att nå en högre nivå. För att detta ska vara en möjlighet krävs enligt skolverket en stor kontakt mellan elev och lärare, en kontakt som många elever anser att de saknar. Jan-Erik förespråkar kraftigt fördelen med att skolorna måste anstränga sig mer för att eleverna ska nå nivån godkänt i alla ämnen eller, som han själv uttryckte det, inte misslyckas. Att detta kan påverka lärare till felaktig betygssättning, där elever får godkänt i betyg istället för icke godkänt, av rädsla för att deras egen undervisning ska verka undermålig är något som inte korsat hans tankegångar men han anser att det vore beklagligt.


En besvikelse…
Många, i synnerhet de som direkt påverkas av den nya läroplanen såsom lärare och elever, anser att skolverkets kriteriebaserade betygssystem varit en besvikelse. Lärarna känner sig svikna då deras arbete inte blivit lättare på det sätt som utlovats. En ofta uttalad brist med den tidigare femgradiga betygsskalan var det problem som uppstod vid betygsättande av en elev som låg precis på gränsen till ett högre betyg. På önskelistan befann sig därför ständigt en skala med sju eller flera steg, något som skulle underlätta betydligt, men skolverket hade i sin iver att införa den nya läroplanen tröttnat på att uppfylla önskningar och levererade istället en skala med fyra steg. Fyra steg varav det lägsta, icke godkänt, används ytterst sällan. Enligt Jan-Erik så tittade skolverket tidigare på ett sexgradigt betygssystem men en kommitté tillsatt av regeringen ansåg att fyra nivåer var bättre än ett alltför fingraderat betygssystem. Hur många av dessa som haft en tidigare anknytning till skolväsendet hade Jan-Erik ingen möjlighet att svara på men protester hörs redan från många av landets gymnasie- och grundskolor.


Synd om de som kommer i kläm…
Från elever i många av landets gymnasie- och grundskolor hörs protester. Främst mot det enorma steg som måste övervinnas för att nå från nivån godkänt till väl godkänt. Detta steg gör att vissa elever klarar av att ta studenten med godkänt i de flesta ämnen utan att anstränga sig medan andra kan lägga ner stor möda och ändå hamna på samma nivå. Samma sak gäller steget mellan väl godkänt och mycket väl godkänt. En elev kan kämpa otroligt mycket och vara duktig men ändå inte få det sistnämnda betyget då läraren använder det ytterst sparsamt. I ett pressmeddelande skolverket själv släppt rörande det låga antalet mycket väl godkänt som delats ut sägs detta bero på lärares osäkerhet vad gäller det nya systemet, något som leder till försiktighet vid användning av det högsta betyget. Förhoppningsvis förändras detta när åren går. Synd är det förstås om de elever som kommer i kläm under denna testperiod dock, poängterar Jan-Erik, så är det alltid när något nytt införs.


Inga undersökningar…
Det är klart att ingen vill hindra skolväsendet från att utvecklas, några kommer alltid att få anta rollen som försökskaniner. Dock går det ej att sluta undra om dessa inte önskar att de blivit tillfrågade och fått uttala sig om sina egna åsikter gällande den kommande reformationen. Enligt skolverket gjordes inga undersökningar innan betygssystemets införande, varken lärares eller elevers uppfattning fick komma ut i ljuset. Efter införandet har eleverna fortfarande inte fått äran att stiga ut och berätta om vad de känner medan lärare har givit sin uppfattning till skolverket, en uppfattning som enligt Jan-Erik är positivt, något som strider mot många av de röster som hörs i skolans korridorer och lärarrum.


En taggig ros…
Protester mot det nya systemet hörs idag från gymnasiets olika årskurser och inriktningar. Frågan är om samma protester kommer att höras från de tonåringar som börjar i första ring på gymnasiet nästa år, de elever som varit med sedan införandet av samma betygssystem i grundskolan. Kanske har de i högre grad blivit präglade och vana vid detta sätt att bedöma deras skicklighet. Redan nu höjs där nävar som hytter mot skolverkets och politikernas akademiska tankesätt men hur dessa protester utvecklas återstår att se när dessa elever tar emot sitt första betyg i gymnasiet. Kanske kommer skolverket och våra politiker att ändra sin förutbestämda bana och lyssna mer till de som påverkas av det nya systemet, kanske kommer skolväsendet även i fortsättningen att präglas av makthavare som sitter utanför skolans heta klassrum och luftkonditionerade lärarrum. En sak är dock säker; det är inte många som skulle höja på ögonbrynen om en ros en dag levererades till skolminister Ylva Johansson från landets elever och lärare. En taggig svart ros medförande en lapp med texten "tack för det, kära Skolverket".

 Christoffer Lindahl     - Ny veckans fråga
 - drömmar och en bedjan om hjälp... 
     .m.