- Jag tycker om sorgsen musik
- Men gillar du inte jätteglad och lycklig musik?
- Nja, det är inte lika mysigt på något sätt
- Du är bergis en sån som tycker om att ha alla lampor i lägenheten släckta?
- Ja, jag föredrar värmeljus
- Du borde kanske gå till en psykiater

Ett ganska vanligt meningsutbyte i vår lilla värld.

Vad får en människa att utan närmare kännedom om en person dra slutsatsen att denne är enormt deprimerad, och borde söka professionell hjälp för sina enorm problem, bara för att personen i fråga föredrar mysigt sorgsen musik?

Om han(hon/den/det) dessutom tycker om mörkret mer än kalla lysrörslampor så sitter person B (som föredrar artificiellt ljus och jätte lycklig, glad musik) och planerar hur den uppenbarligen deprimerade personen ska få en plats på lämpligt sjukhus.

Ofta verkar en av förevändningarna vara 'det är inte så häftigt att vara deprimerad' alternativt 'sträva efter att vara glad', hur många människor strävar efter att vara ledsna (förutom när det gäller att skriva en sorgsen text vilken oftast blir bättre om författaren inte är överglad)?

Men okaj, om vi alla springer omkring och skapar en artificiell gladhet med fluffig musik och skiter i att ta hand om problemen då blir det väl mycket bättre?

Slutpläderingen skulle alltså vara något åt hållet: bara för att en människa lyssnar på sorgsen musik och föredrar tända ljus så behöver denne inte sitta med rakbladen i badkaret varje fredagskväll.

Kan inte de som gillar sorgsen. mysig, musik få lyssna på den? Kan inte de som gillar glad, fluffig, musik få lyssna på den? Tom de som gillar båda sorterna kan få lyssna på både glad och sorgsen musik.

Mmm, precis som chokladkaka, och ingen behöver prata med någon om den inte vill.


 Christoffer Lindahl

     - Ny veckans fråga
 - övermysigt med grädde tack... 
     .m.