Och så kommer den över mig igen. Meningslöshetskänslan. Varför ska man gå upp på morgonen egentligen, dessa onödiga tankar. Skolan hänger som ett tungt elakt moln över hela tillvaron.
Börjar ge upp, det är inte lika viktigt längre. Eller egentligen är det viktigt men jag orkar inte tro på det. En svacka då och då borde vara tillåten men det är totalförbjudet. Imorgon lämnar jag in den sämsta uppsatsen som skapats i detta hem, på torsdag får jag genom mitt engelskbetyg reda på hur dålig min språkliga förmåga är och dagen efter detta är geografiprovet rättat, det sämsta provet som jag någonsin skrivit.
|
|
Ingen människa kan eller måste vara bäst på allt, jo jag måste men kan inte. "Ha inte så höga krav på dig själv" säger de, men om jag inte har det vad händer då. Vill inte sitta bakom ett skrivbord på Folksam hela livet eller städa i tunnelbanan. Vad händer med mina drömmar?
Sänkta krav är att mörda några drömmar, och jag vill inte döda min framtid. "Ha inte så höga krav på dig själv" säger de, men om jag har det vad händer då?
Christoffer Lindahl
- tidigare .allt.
|
|
