|
Metallica bildades 1981 i
Los Angeles av James Hetfield och Lars Ulrich. Lars kom från en välbärgad
familj i Köpenhamn, Danmark. Han var starkt influerad av
NWOBHM (New wave of British heavy metal ) och
grupper som Iron Maiden och Black Sabbath. Han började
som tonåring spela trummor. Hans stora idol var Ian
Paice i Deep Purple. Lars följde ofta med sin far
Torben, som var en tennisspelare, till USA. Lars familj
kom senare att flytta till Los Angeles, eftersom Lars
också var tennisspelare. Det var där som han genom en
annons kom att träffa James. James Hetfield hade sedan
början av tonåren spelat elgitarr och var ett stort fan
av Black Sabbath. Före det hade han spelat piano och det
var först när hans bror hade tagit med honom på en
konsert med Aerosmith som han fastnade för hårdrocken.
Han ville själv stå där uppe på scenen och föra
oväsen. Under skolperioden bildade James och några
kompisar ett ba nd. Han skrev själv låtar, men de andra
gruppmedlemmarna ville hellre spela covers. Det var då
han svarade på Lars annons. James och Lars hade faktiskt
provspelat med varandra tidigare men James tyckte att den
lille dansken var för dålig på att spela. "Jag
var usel på den tiden" har Lars medgivit senare.
"Mitt trumset var så rangligt att cymbalerna
brukade flyga tvärs över rummet när jag slog på
dem". Den här gången gick det bättre. De fick nu
chansen att spela in en låt på det kommande albumet
Metal massacre. Tillsammans med gitarristen
Lloyd Grant lyckades man spela in den egna låten
Hit The Lights. Inspelningen skedde på en
liten bandspelare och det hela lät inte så vidare bra,
men runt om i Los Angeles fick man nu upp ögonen för
duon.
De började nu kalla sig
för Metallica, ett namn som Lars egentligen hade snott
från några kompisar som tänkt starta en tidning. Han
"rådde" dem helt enkelt att ge tidningen ett
bättre namn och behöll sedan Metallica för
sig själv. P å bas satte man nu in James rumskompis Ron
McGovney och elgitarrist blev en annan kille i Los
Angeles, Dave Mustaine. Man började nu träna flitigt.
Sitt första gig fick man till stor del tack vare sin
medverkan på Metal massacre. Tillsammans med
Saxon, som var ett av de stora banden på den tiden,
spelade man på en bar som hette The Whiskey
i West Hollywood. Metallica började nu spela på olika
klubbar och barer runt om Los Angeles. På repertoaren
fanns en del egna låtar men mest var det covers som
t.ex. Diamond Heads The Prince,
Am I Evil? och Blitzkrieg av
Blitzkrieg. Man brukade aldrig nämna att låtarna som
man spelade var covers utan hoppades att publiken skulle
tro att det var deras egna. Strax därefter lyckades man
skrapa ihop tillräckligt med pengar för att spela in
ett demoband. Det kom att heta No life 'til
leather och innehöll de sju origialsångerna;
Hit The Lights, The Mechanix,
Motorbreath, Seek And Destroy,
Metal Militia, Jump In The Fire
och Phantom Lord. Det här demobandet var en
typisk garageinspelning och hade inte så bra
ljudkvalitet. Det var alldeles för hög volym på basen
t.ex. Men trots den dåliga ljudkvaliteten så blev demon
väldigt uppskattad av kritiker och metalfans. Många
anser att just den här demon var en av representanterna
till födelsen av Thrash Metal. Metallica började nu
bygga upp sin image som det hårdaste, snabbaste och mest
intensiva bandet i Los Angeles.
Men det uppstod en spricka
i gruppen. Det var mellan James och Dave. Dave som var
gruppens leadgitarrist ville mer och mer framstå som
gruppens frontman. Detta kunde inte James acceptera, som
vägrade att knuffas åt sidan. Han hade varit den som
startat gruppen och var dessutom sångare. James och Lars
förstod att någonting måste göras om Metallica skulle
fortsätta mot en mer professionell nivå. Bägge två
var öve rens om att Dave måste sparkas. Han var
helt klart väldigt talangfull men hans attityd mot de
andra i gruppen och hans stora problem med droger och
alkohol gjorde att man inte hade något val. Dave brukade
bli så berusad och hög på alla de droger han använde
att han helt enkelt blev en dreglande galning som de
andra gruppmedlemmarna inte kunde hantera. Även basisten
Ron McGovney var man osäker på. Han verkade väldigt
oengagerad, både när det gällde gruppen och på
spelningarna. Många gånger kom man på honom med att
dagdrömma på gigen. James kände sig också lite
osäker på att sjunga. Han föreslog att han skulle gå
över till att enbart spela gitarr och överlåta sången
till någon annan med bättre röst för att få den
tyngd i bandet som man behövde. Armored Saints
sångare John Bush blev erbjuden jobbet, men tackade nej.
Det hela förändrades över en kväll. Då Ron MacGovney
var ute ur bilden besökte man en måndag baren The
Whiskey i jakt efter en ny basist. Där spelade
bandet Trauma med basisten Cliff Burton.
När James och Lars kom in
hörde de ett makalöst solo och förde blicken mot
scenen. Till sin förvåning kunde de inte se någon
gitarrist. Det var Cliff som gjorde ett solo på bas.
James och Lars blev så imponerade över Burtons
basslingor och spelstil att de erbjöd honom jobbet
direkt på plats. Men överraskande nog tackade han nej
till erbjudandet. Cliff var bosatt i San Fransisco och
ville inte flytta till Los Angeles bara för något band.
I flera månader försökte man övertala honom, men han
vägrade. Till slut gav de upp och beslöt därför att
de själva skulle flytta till San Fransisco. De satte
genast igång att öva med Cliff och de förstod snart
att han var rätt man för jobbet. Dave var fortfarande
officiellt med i gruppen, men de andra bandmedlemmarna
beslöt att någonting radikalt måste göras. Metallica
hade fått skivkontrakt med Megaforce Records och befann
sig i New York för att spela in sitt debutalbum med
producenten Johnny Zazula. de sparkade nu Dave och
försökte hitta en ersättare som man kunde träna upp
innan man började spela in albumet.
Detta visade sig vara
mycket lättare än de hade trott. Innan de sparkade Dave
hade de fått ett tips om en gitarrist som spelade i
speedmetalbandet Exodus. Leadgitarristen hette Kirk Hammett och de blev väldigt imponerad över de
band de fick höra från gruppen. Det första som de lade
märke till var Kirks europeiska spelstil. Medan Dave
gillade att spela ultrasnabbt med högsta möjliga antal
toner per strängslag hade Kirk ett mer melodiskt, snabbt
och aggressivt sätt att spela. Kirk hade vuxit upp med
idoler som Jimi Hendrix och Led Zeppelin. Han var starkt
influerad av NWOBHM och hade börjat spela vid 15 års
ålder. Det gick faktiskt riktigt bra för Exodus när
Metallica tog kontakt med honom. Det var den 1 april,
samma dag som man hade sparkat Dave. Kirk trodde först
att det hela var ett aprilskämt men gick med på att
komma till New York och provspela. Den första låt som
man spelade tillsammans var Seek And Destroy
och tio sekunder in i solot förstod man att Kirk var
rätt man för jobbet. Man började nu träna upp Kirk
på låtarna och gjorde några smågig för att få allt
att stämma.
Så var man då äntligen
redo att spela in sitt första album. Detta skedde i en
liten studio och kostade runt $15000 för de sex veckor
som man tillbringade där. Lars trodde att studion var
hemsökt eftersom det hela tiden hände kusliga saker.
Albumets originaltitel var egentligen Metal up your
ass. Det hade Lars hittat på en kväll när han
var full. Omslaget visade en arm i en toalettstol som
höll upp en kniv. Det tyckte emellertid skivbolaget var
för magstarkt och de blev tvungna att ändra omslaget
och titeln. Albumet kom nu att heta Kill em all och kom att släppas i juli 1983.
Albumet fick en varierad mottagning. Vissa hyllade
albumet som framtidens hårdrock, medan andra tyckte att
det var det värsta som de hade hört i genren. Det
spektakulära med albumet var den fruktansvärda
snabbheten och kraften i låtarna. Många av de låtar
som fanns med på deras demo hade de här spelat in med
dubbel hastighet. I Amerika såldes albumet genast i
cirka 7000 exemplar. Det var kanske inte så speciellt
märkvärdigt, men det visade att det överhuvudtaget
fanns en marknad för den sortens musik som Metallica
spelade. Den största framgången fick man ändå i
Storbritannien. Metallica utsågs till bästa band,
Kill em all till bästa album och Kirk
Hammet till bästa gitarrist av tidningen Metal Forces
läsare. Metallica startade nu en USA turné som
omfattade 36 spelningar. Sin debut utomlands gjorde man i
Schweiz. Som förband till Venom gjorde man sex gig
tillsammans i Europa. Under tiden hade Metallica blivit
väldigt populära runt om i Europa på grund av deras
demo som hade cirkulerat vilt.
Den 13 Februari, när
turnen med Venom var över, flög man upp till Köpenhamn
i Danmark för att börja spela in sitt andra album. De
valde Sweet Silence Studios för att få det speciella
trummljud som Lars ville ha. De hade också bestämmt sig
att anlita producenten Flemming Rasmussen. Dessutom var
ju Köpenhamn Lars hems tad. Ännu en gång blev James
osäker på sin roll som sångare i gruppen. För andra
gången tillfrågade man John Bush i Armored Saint om han
ville tillträda rollen som sångare i gruppen. Ännu en
gång tackade han nej till erbjudandet eftersom han inte
ville svika sin kompisar i Armored Saint. Så James fick
fortsätta som sångare eftersom det inte fanns någon
annan som de andra i gruppen ville ha. Dessutom tyckte
man att James röst passade bra till de texter och låtar
som de hade. Metallica spelade ju inte precis
kärlekssånger. Vid den här tiden var Metallica nästan
panka. Deras distributor hade nästan rånat dem.
Budgeten för den nya skivan som var beräknad till
$20000 översteg $30000 redan efter halva
inspelningstiden. Till slut var de äntligen klara och
tillsammans flög de från Danmark till Storbrittanien
för att göra reklam för sitt nya album. Skivbolaget
försökte desperat ordna en spelning för att
introducera Metallica för den brittiska marknaden. Det
gick trögt och under tiden blev James och Cliff tagna av
den engelska polisen när de en dag skulle ut och shoppa.
Man trodde att Cliffs allergipiller var knark och tyckte
de bägge amerikanska hårdrockarna såg ut som ett par
riktiga knarkare. Efter några timmar släpptes dem.
Cliff var förbannad eftersom hans enda lediga dag blev
förstörd och skällde ut poliserna som hade tagit dem.
Efter några dagar spelade de sitt första gig. För att
göra ännu mer reklam för sitt kommande album åkte de
ut som förband till Twisted Sister. Tillsammans gjorde
de fem spelningar i Europa. Den 27 juli 1984 släppte de
sitt andra album Ride the lightning genom det relativt lilla
skivbolaget Music For Nations. De återvände nu till USA
där de fick reda på att albumet redan hade sålt 85000
exemplar, vilket var otroligt för ett så litet
skivbolag. För att inte ta några risker och för att
säkra sin kommande karriär skrev de nu skivkontrakt
med Elektra. Det blev nu en återutgivning av Ride
the lightning i USA under det nya skivbolaget som
också köpte upp rättigheterna till Kill em
all. Metallica återvände sedan till Europa för
att göra reklam för albumet med spelningar i Belgien,
Frankrike, Italien, Schweiz, Tyskland, Holland, Danmark,
Sverige, Finland och England. I början av 1985 startade
Metallica en USA-turné med Armored Saint. De båda
banden kom mycket bra överens och kom att behandla
varandra som bröder. Deras turnébuss kom att bli känd
som Edna Express eftersom man alltid brukade
bjuda in ett gäng brudar på fester i den. På vindrutan
kunde man läsa: Dont Laugh Mister, Your
Daughters Probably Inside!. Under turnen
ragglade de båda banden omkring halvfulla hela tiden.
Metallica kom att få smeknamnet "Alcoholica"
på grund av alkoholkonsumtionen och de vilda festerna.
En gång när de hade tillbringat ett antal timmar i
baren på ett hotel beslöt de sig för att sticka upp
till basisten i Armored Saints rum och dricka upp
alla hans öl. När de hade druckit upp all öl var de
så berusade att de började slänga ut tomflaskorna
genom fönstret. I villervallan följde basistens
läderjacka med och man beslöt att hämta den. På
vägen ner öppnade man hissdörrarna mellan två
våningsplan och blev fast där i en halvtimma. När de
äntligen kom ut var James så förbannad att han tog en
brandsläckare och började spruta skum på folk som gick
förbi. Då var klockan fem på morgonen. De överlevde i
alla fall turnén och flög till Köpenhamn igen för att
spela in sitt tredje album
Återigen valde man Sweet
Sielence Studios med producenten Flemming Rasmussen. Det
var det första albumet deras nya skivbolag Elektra var
inblandade i. Därigenom hade de en mycket större budget och behövde
inte stressa vid inspelningen. Metallicas tredje album
Master of puppets släpptes den 7 mars 1986.
Samma år omkom basisten Cliff Burton i en trafikolycka i
Sverige. Han kom fort att ersättas av Jason Newsted från bandet "Flotsam And
Jetsam". I och med Master of puppets
etablerade de sig som de riktigt stora inom Heavy Metal
genren. Med den nya sättningen, de följande albumen
...And justice for all, Metallica, Load' och fortsättningen ReLoad
och genom att ständigt utvecklas och pröva nya vägar
har de definitivt bevisat sig vara ett av de största
hårdrocksbanden någonsin.
|