Fest i parken

et blev många glada fester i badhusparken under 1900-talets första årtionden. Varje år firades midsommar där och då var det både badgäster och stadsbor som deltog. Badgästernas ungdomar klädde midsommarstången och prydde varmbadhusets och societetshusets verandor med löv och girlanger.

Badgästerna samlades sedan i societetssalongen, där ett stort kaffebord dukats upp. De flesta badgästerna hade ju just kommit och tanken  med kafferepet var att de nu skulle få tillfälle att träffas och bekanta sig med varandra.

 På eftermiddagen restes majstången, det blev dragspelsmusik och ringlekar för barnen.

Naturligtvis blev det ett midsommartal, ofta ett fosterländskt sådan. I musikpaviljongen stämde musikkåren upp, kanske det var Skånska dragonerna eller Forsmarks musikkår. Midsommarfirandet var ett av årets stora evenemang. Den allra största händelsen under badsäsongen var dock det evenemang, som oftast kallades - med den tidens stavning - fäst och ibland marknadsfest.

Behållningen av den fester gick till något  nyttigt eller välgörande ändamål. 1912 gick behållningen för första gången till badpersonalen. Sommarfesten blev badgummornas fest och ett par år senare fick faktiskt baderskorna till och med ledigt för att få vara med på sin egen fest. Den blev badgästernas tack till badgummorna och behållningen gick också till dem. (Den öppna platsen mellan societetshuset och varmbadhuset med musikpaviljongen).

Denna fest, som brukade hållas i slutet av juli eller i början av augusti, kom att bli säsongens höjdpunkt. Då samlades badgästerna mangrant och östhammarsborna själva gick man ur huset.

Och "fästen"? Ja, direktionen för nytta och nöje, badgästernas nöjeskommitté, hade haft täta sammanträden och många badgäster hade engagerat sig.

Evenemangets höjdpunkt var det stora festtåget. Då, när publiken samlats, drog det in. Ett år var det ett ståtligt bondbröllop. Allmogespelemän gick i täten, sedan kom brudgummen och bruden, tärnor och marskalkar, bönder och bondgummor. Allt var högtidligt, men brudtåget stördes av en skara zigenare - sådana som vi kallar romer i dag - kom efteråt. Det var gapiga zigenarpojkar, som förde ett hiskligt oväsen, och vackra flickor som svängde med kjolen. Egendomligt nog hade också en indianhövding förirrat sig dit i full fjäderskrud och tomahawk.

En annan gång var det prins Karneval med prinsessa, hovfolk och narrar.

1907 var det varken bondfolk eller kungliga, som tågade in i parken. Då kom skogsfrun med ett lysande följe av skogens invånare, som tomtar, älvor, lysmaskar och skogsblommor. Zigenarna var med den gången också, men nu var det de som firade bröllop.

Efter festtåget vidtog kommersen i parken. Här fanns det gott om stånd. Där fanns godsaker, drycker att läska sig med i sommarvärmen och förmodligen allt det som hör till marknadsnöjena, som en spågumma, tombola förstås, kanske stånd för pilkastning.

Medan folket strövade omkring spelade badkvartetten i musikpaviljongen.

I programmen för dessa fester brukade det stå "illumination". Detta var nog ett fantastiskt skådespel, som ingen av besökarna någonsin glömde. När mörkret föll tändes hundratals lyktor i parken och bengaliska eldar kastade sitt magiska sken över publik, varmbadhus och societetshus. En bogserare kom över fjärden med en lång rad segelbåtar på släp, alla med tända lanternor. På bogserarens däck spelade musiken och fyrverkeriet började, raketer korsade natthimmeln och sände kaskader av glimmande stjärnor ner mot det mörka vattnet. 

Illuminationer var ett populärt nöje innan elektriciteten slog igenom. Då var det mörkt. Det fanns bara några få gaslyktor på gatorna och i hemmen syntes bara fotogenlampors och vaxljus milda sken.

Efter stora kappseglingar brukade segelbåtarna bogseras hem i en lång rad och det blev då en verklig ljusfest med tända lanternor och kulörta lyktor ombord. Då brukade det också brännas av fyrverkerier både från båtar och land. Bilden visar just en sådan hembogsering från en stor regatta på Kanholmsfjärden utanför Stockholm.

Efter den sista raketen blev det förstås stor bal i societetssalongen med dans fram mot midnatt.