Östhammars privilegiebrev
yn Östhammar blev förmodligen
ett allt viktigare handelscentrum i början av 1300-talet.
Det var långt till Stockholm och Uppsala och bönder
och fiskare i Norduppland behövde en plats där de kunde
handla med varandra.
Talet om att Östhammar haft stadsrättigheter före
kung Albrekts tid är inte alldeles osannolikt. På
den tiden fick nämligen handel och köpenskap bara bedrivas
i städer, och Östhammar var av allt att döma handelsplats
långt innan Albrekt av Mecklenburg lät pränta
ner det första kända privilegiebreve
På den tiden betalades skatterna till största delen
med lantbruksprodukter och fogdarna levererade lass efter lass
med livsmedel till de många kungsgårdarna. Kungen,
hans ryttare och hov befann sig därför nästan
alltid på resa mellan kungsgårdar och borgar, där
de levde upp de lagrade skatteförråden.
Östhammar får stadsprivilegier
På vintern 1368 befann sig den nya kungen Albrekt av
Mecklenburg på en sådan resa och vistades i Enköping
då ärendet om Östhammars stadsprivilegier togs
upp, förmodligen av Upplands lagman. Kungen samtyckte och
den 24 mars 1368 präntade en skrivare ned följande
handling:
"Thette se allom mannaom
witterligtt, them som nw aere oc epter komma, att wi Albriett,
medh Guds nadh Sueija oc Göthe konunger, thagom alle wore
vnderdane, som byggia oc boo innan Östhammar i Börstill
sokn, thesse breff-förare, medh alla there godse, rörlika
av orörlika, oc hionom, som ther innan byggia, enkanlika
vnder wor friidh oc wort wern. (Bilden visar ett av Östhammars
första stadssigill) Oc ther til att the mage thess rikare
warda oc oss oc wore crono i Suerige thess ytermer tiil tientist
wara, the vnnom wij them aff wore enkanlika nadh, att the oc
thera arfwingia oc effterkommande ma oc skola niwta all thee
frelsee och priulagier, som te oc thera fföraeldre haffa
aff alder hafftt ther innan then ffor:da Östhammars by,
oc serdeles att the ma frilika köpa och sälia medh
hwem the wilia, bade ha köpmannom oc bondom, tilkommande
oc fframfarande, bade kläde, korn, ragh, smör, siall
oc altt annadh, j andwrm köpstanom j wore rike j Swerige.
Jtem vnnom wij them, attd the
ma firlika segla wtt aff thera by oc in, hwartt wtt the helst
wille meh thera köpenskap innan rikes oc wthan, j sa mattho
som andre köpstädher i wore ffor:de rike göra,
oc thet samma ma andre köpmän aff wore rike saklöse
göre, oc tiill oc ffran them sigla och ffare, sa som i andra
köpstadwm i wore rike aff alder wantt aer att göras.
Jtem wiliom wij, att ingen ma eller skall köpenskap nagerstads
ther vppa landene driffa, lönlika ellr vppenbarlika, wthen
ther inne i bynom wiider sina XL marck. Jtem wiliom wij, att
the skolla haffua serdeles ffoget ther i bynom oc retha ther,
sa som j androm köpstadhum j wore ffor:de rike.Thesse nadh
oc ffor:ne articlo willom wij, att the skola niwta aff them som
ther boo, sa som oss eller worom ffogete i Stocholm a wore wegna
ther tiäniste aff göre oc inge andre them till ewardeliikin
lagh oc liisa. Thy fforbindom wij allom worum ffogethom, them
som nw aere oc epter kjnne komme, thera embetsmannom oc allom
androm, whem thee helst aere, starklika vnder wort hylle oc nadh,
at ingen there dirffues tiill the ffor:a byameghen therea eller
thera arfwingia eller epterkommande a motth thessom worom nadhom
oc breffdwam nakerledes her epter hnindre aller kvaelia, sa fframpt
om han will wore nadh elska oc wrede fly. Oc wiliom wij, at thesse
ffor:ne ardticulj skola them oc there arffingiom oc epterkommandum
ewärdelika ffaste oc stadwg att bliiffua.Oc tiill thess
styrck oc mera stadfestiilse setiom wij wortt insigle ffore thetta
breff, hwilkitt som giffuit aer j Enecöpunge arett epter
Guds byrdh millesimo CCCLX octauo, die annunciationis beate Marie
virginis gloriose.
I privilegiebrevet bekräftades de rättigheter som
Östhammar av ålder haft och gavs stadens borgare fri
rätt att idka handel med vilka de så önskade
i enlighet med vad som gällde för andra köpstäder
i riket. Vidare fick staden stapelfrihet, dvs rätten att
segla och, hedriva handel med hamnar såväl inrikes
som utrikes.

 
|