| Roslagsloppet
Samarbetet med Expressen gällde inte minst Getingloppet, som gick från Öregrund till Mariehamn och tillbaka. Det var ett offshorelopp, dvs havslopp, och ingick i den stora internationella offshoresportens världsmästerskap. Det betydde att världens allra snabbaste stora fartbåtar kom till Öregrund. Dagen före Roslagsloppet, som på den tiden gick från Stockholm, var staden sig inte lik. Överallt på gatorna trängdes folk, båtar sjösattes med trailers. Vid depån vid hamnkontoret gjordes en sista översyn av stora utländska fartbåtar, vilkas like inte fanns i svenska vatten. I hamnen var det en livlig rörelse. Alla som hade motorbåt gav sig ut för att se loppet på nära håll. Efter målgången kunde man ta sig en närmare titt på tävlingsbåtarna, som låg förtöjda vid varje tillgänglig plats i hamnen.
I dag skrivs inte mycket om Roslagsloppet i tidningarna. Televisionens sportjournalister finner en bra putt på golfbanan mycket mer dramatisk än en tvekamp mellan fartbåtar i fyrtioknopsfart. Racerbåtsklubben har också ont om pengar sedan en kassör förskingrade kassan och är därför i hög grad beroende av biljettintäkterna, varav följer att det finns avspärrningar överallt. Roslagsloppet 1967 Här skall berättas om Roslagsloppet 1967, ett av tävlingens stora år. Artikeln är hämtad ur Teknik för Alla. "Roslagsloppet och Getingloppet blev i år den svenska motorbåtssportens hittills största fartfest. Hundra fartåk - från små vattenskidbåtar med snurreeffekter på bara 35 hk till fartvidunder med över 400 hk i motorrummet - startade i Roslagsloppet och den dramatiska kappkörningen genom Stockholms och Öregrunds skärgårdar följdes av bortåt 100 000 åskådare.
Mercury tog dock revansch i Getingloppet där amerikanen Don Aronows Maltese Magnum segrade med tre av märkets ettriga 110-hästare på akterspegeln. Trots att bara 14 båtar startade i Getingloppet blev havsloppet en både hård och spännande uppgörelse. Don Aronow, som mer än någon annan siktat på VM-titeln i år, hade förberett sig noga. Han hade före loppet hyrt ett flygplan och låtit filma de knepigaste passagerna. Vid starten rådde uppehållsväder och vinden var 5 m/sek. Väl ute på havet ökade vinden till 10 - 12 m/sek. En av båtarna fick en läcka och föraren var tvungen att sätta den på grund. Vid Örskär brakade Sigurd Isacsson in i en våg och fick vindrutan sönderslagen. Gardner gick i mål med överlägsen ledning - genomsnittsfarten var 41,6 knop. Dessvärre visade det sig att han rundat Understens fyr fel och han blev därför diskvalificerad och segrare blev Don Aronow. Publiken i småbåtar och på skärgårdsöar fick sitt lystmäte när det gällde snabba båtar i mängd. Roslagsloppet gick i år på en mera inomskärsbetonad och därmed publikvänligare bana och tävlingsdeltagandet var större än någonsin. 1964 startade bara ett trettiotal båtar i Roslagsloppet, i fjol ett nittiotal och i år var hela 138 båtar anmälda. Det har väl aldrig varit en sådan trängsel i en svensk båthamn som det var i Öregrund vid årets tävlingar. Mängder av tävlingsbåtar trängdes med otaliga åskådarebåtar. Bara under Getingloppet räknade Öregrunds Racerbåtsklubb in omkring 8 000 åskådare. Tävlingsledaren hade bara i Öregrund 300 funktionärer och medhjälpare till förfogande."
|